Skatteverkets rättsfallssammanställning 22/99

Förhandsavgörande från EG-domstolen den 10 juni 1999 mål C-346/97. Den tidigare svenska miljöskatten på inrikes flygtrafik

Område: EG-domstolen

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 15 juni 1999.

EG-domstolen har den 10 juni 1999 avkunnat dom i målet C-346/97 mellan Braathens Sverige AB, tidigare Transwede Airways AB, och RSV, angående tolkningen av artikel 8.1 i rådets direktiv 92/91/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på mineraloljor (EGT L 316, s. 12; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 91).

Domstolens förhandsavgörande har föranletts av tre frågor från Länsrätten i Dalarnas län, ställda genom ett LR:s beslut den 3 september 1997. Frågorna har uppkommit i en tvist mellan Braathens Sverige AB och den svenska skattemyndigheten om betalning av en nationell miljöskatt på kommersiell inrikes flygtrafik för perioder mellan januari 1995 och juni 1996.

LR:s frågor har varit de följande:

1) Strider de i målet beskrivna beskattningsåtgärderna – vidtagna enligt lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik – mot rådets direktiv 92/81/EEG (mineraloljedirektivet), i vars artikel 8.1 b stadgas att medlemsstaterna från den harmoniserade punktskatten skall undanta mineraloljor som tillhandahållits för användning som flygbränsle med undantag för privat nöjesflygning?

2) Om fråga 1 besvaras jakande, kan då artikel 8.1 b i mineraloljedirektivet anses ha direkt effekt, så att bestämmelsen kan åberopas vid nationell domstol av en enskild mot en statlig myndighet?

3) Om mineraloljedirektivet skall tillämpas i förevarande fall, kan då de aktuella beskattningsåtgärderna delas upp i en gemenskapskonform del och en icke gemenskapskonform del beroende på att den svenska miljöskatten beräknas till del på bränsleförbrukning och till del på utsläpp av kolväten och kväveoxider?

EG-domstolen har vid sin bedömning av den första och den tredje frågan inledningsvis (14.) erinrat om: ”att det enligt fast rättspraxis inte tillkommer domstolen att inom ramen för artikel 234 EG uttala sig om nationella bestämmelsers förenlighet med gemenskapsrätten. Den är emellertid behörig att ge den nationella domstolen alla upplysningar om hur gemenskapsrätten skall tolkas som kan göra det möjligt för den att bedöma de nationella bestämmelsernas förenlighet med denna rätt för att avgöra det mål som anhängiggjorts vid den”.

Domstolen har också förklarat följande (15.): ”Den första och den tredje frågan skall därför förstås på så sätt, att den nationella domstolen vill få klarhet i huruvida artikel 8.1 i direktiv 92/81 utgör hinder för uttag av en skatt – som den som tas ut på svensk kommersiell inrikes flygtrafik – som beräknas med utgångspunkt i uppgifter om den aktuella flygplanstypens bränsleförbrukning och utsläpp av kolväten och kväveoxider under en genomsnittligt beräknad flygsträcka.”

På därefter ytterligare angivna grunder har domstolen angående länsrättens frågor beslutat följande dom:

”1) Artikel 8.1 i rådets direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på mineraloljor utgör hinder för uttag av en skatt, som den som är föremål för prövning i länsrätten, som tas ut på kommersiell inrikes flygtrafik och som beräknas med utgångspunkt i uppgifter om den aktuella flygplanstypens bränsleförbrukning och utsläpp av kolväten och kväveoxider under en genomsnittligt beräknad flygsträcka.

2) Den skyldighet som föreskrivs i artikel 8.1 b i direktiv 92/81 att från den harmoniserade punktskatten undanta mineraloljor som tillhandahålls för användning som flygbränsle, med undantag för privat nöjesflygning, kan åberopas av enskilda vid en nationell domstol för att motsätta sig en nationell lagstiftning som är oförenlig med denna skyldighet.”

– – –

Domen finns i sin helhet på EG-domstolens hemsida:

http://www.curia.eu.int

eller (svensk text):

http://www.curia.eu.int/sv/index.htm

Lagen 1988:1567 har upphävts med verkan från och med den 1 januari 1997. Efter detta datum undantas flygbensin och flygfotogen från energiskatt och koldioxidskatt enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi.

RR:s dom den 8 juni 1999 mål nr 1210-1999. Fråga om avyttring av fastigheter skall behandlas enligt reglerna för näringsverksamhet.

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 15 juni 1999.

Överklagat förhandsbesked, inkomsttaxering 1999 – 2001

Förhandsbeskedet har tidigare refererats i protokoll 3/99 sid. 3.

RR gjorde samma bedömning som SRN och fastställde SRN:s förhandsbesked.

KR:s i Göteborg domar den 8 juni 1999 mål nr 3385-1999, 3522-1999 och 3373-1999. Internethandel med alkohol- och tobaksvaror.

Område: Kammarrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 15 juni 1999.

Prövning av ett omhändertagande enligt lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter (LPK).

I rättsfallsprotokoll 17/99 har några domar från LR Skåne behandlats (domar den 22 april 1999 i mål nr 1611-99 och den 5 maj 1999 i mål nr 753-99). KR i Göteborg har nu prövat frågan och fastställt LR:s domar.

LR:s i Göteborg domar den 26 maj 1999 mål nr 280-99 och 1099-99. Samordning av införsel av alkoholdrycker.

Område: Länsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 15 juni 1999.

Beskattning och transporttillägg enligt lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter (LPK).

J och sju andra personer beställde öl från ett tyskt bryggeri. De beställde själva transporten av ölen. Tullmyndigheten i Göteborg beslutade att påföra J punktskatt på sammanlagt 6 043 kr för att han fört in 856,5 liter starköl från Tyskland. Vidare beslöt myndigheten att påföra J transporttillägg avseende samma införsel. Grunden för besluten var att J bedömdes ha en samordnande roll beträffande införseln.

J överklagade besluten och anförde bl.a.;

I förevarande mål har de varit åtta personer som beställt ölen från Tyskland. De har själva ombesörjt inköp och anlitat en fristående transportör som på uppdrag av dem fraktat ölen till Sverige. Mervärdesskatt och alkoholskatt har i vederbörlig ordning betalats i Tyskland. Det stämmer inte att han agerat som ombud för de andra sju personerna. Ombud är någon som med skriftlig fullmakt företräder någon annan. Det enda som pekar på att han bedriver kommersiell handel av alkohol är en orderbekräftelse från bryggeriet som är ställd till honom. Fakturan från bryggeriet är däremot ställd till dem allihopa. På samma sätt som han har beställt ölen har en av de andra i gruppen beställt transporten av ölen som ombesörjts av transportföretaget x. Samtliga i gruppen har dessutom intygat att ölen varit avsedd för deras eget privata bruk.

RSV beslutade med stöd av 4 kap. 15 § LPK att överta tullmyndighetens talan i målet och bestred bifall till överklagandet. Som grund för bestridandet gjorde RSV i huvudsak gällande att tullmyndighetens beslut är förenligt med såväl svensk rätt som gällande EG-rätt. RSV anförde därvid bl.a. följande. De allmänna reglerna om punktskatter på alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter finns i det s.k. cirkulationsdirektivet. Eftersom frågan i målet rör hantering av varor som redan beskattats i ett annat medlemsland är destinationsprincipen tillämplig. Denna innebär att varor som släppts för konsumtion i en medlemsstat skall beskattas i den medlemsstat där de konsumeras (se artiklarna 7 och 10 i cirkulationsdirektivet). Den skatt som redan erlagts i den medlemsstat där varorna släppts för konsumtion skall återbetalas om den skattskyldige följt förfarandebestämmelserna i cirkulationsdirektivet. Sådana finns både i artikel 7 och 10. I cirkulationsdirektivet finns ett undantag från destinationsprincipen. Detta återfinns i artikel 8 och gäller privatinförsel av nämnda varor. Om privatpersoner köper varor för eget bruk i ett medlemsland och sedan själva transporterar dem till ett annat medlemsland skall beskattning av varorna ske i inköpslandet. EG-domstolen har i det s.k. Man in black-målet (mål C-296/95) prövat frågan hur artikel 8, jämfört med artiklarna 7 och 10 i cirkulationsdirektivet, skall tolkas. Domstolen fann därvid att artikel 8 inte är tillämplig på privatinförsel som görs genom ombud. För att undgå beskattning i destinationslandet krävs att den enskilde har förvärvat varorna för sitt eget bruk och själv transporterar dem till en annan medlemsstat. Bestämmelserna i direktivet har införlivats i svensk rätt genom lagen om alkoholskatt, där det finns förfarandebestämmelser motsvarande de som finns i direktivet. I målet är ostridigt att varken J eller de andra inblandade personerna själva transporterat varorna över gränsen. Införseln kan därför inte betraktas som privatinförsel. Tullmyndigheten har bedömt att J är skattskyldig för införseln eftersom han har haft en samordnande roll vid införseln. Han har själv uppgett att han ansvarat för att beställa ölen från bryggeriet och, efter att pengar samlats in från de andra inblandade, utfört betalningen i bank. Övriga inblandade personer har varken träffat avtal med den tyske säljaren eller betalat säljaren. Enligt RSV:s uppfattning är J därför ansvarig för att ölen fördes in till Sverige och den som skall påföras skatt för införseln.

LR anförde följande;

Av utredningen i målet framgår i huvudsak följande: J har per fax beställt öl av bryggeriet. Ölen har varit avsedd för honom själv och ytterligare sju personer. Därefter har en fristående transportör anlitats för att ombesörja transporten av ölen från Tyskland till Sverige. När transportören anlände med färjan från Kiel kunde han inte uppvisa erforderliga ledsagardokument eller bevis om ställd säkerhet för varorna. Tullmyndigheten beslöt därför att omhänderta ölen för att utreda om punktskatt skulle betalas i Sverige och vem som i så fall var skattskyldig för införseln. J och de övriga sju personerna överklagade tullmyndighetens beslut att omhänderta ölen till länsrätten. Genom dom den 4 december 1998 mål nr 7343-98 fann länsrätten att tullmyndigheten haft fog för sitt beslut att omhänderta ölen, varför överklagandet lämnades utan bifall. Därefter har tullmyndigheten den 7 januari 1999 beslutat att påföra J skatt för den aktuella införseln. Eftersom påförd skatt har betalats in har tullmyndigheten upphävt beslutet om omhändertagande av ölen.

Länsrätten gör följande bedömning.

Som ovan redogjorts för har det genom den s.k. Man in black-domen klargjorts vad som avses med privatinförsel. Privatinförsel föreligger endast när den enskilde själv transporterar de köpta varorna över gränsen till en annan medlemsstat. Har den enskilde inte personligen innehaft varorna när de transporteras från en medlemsstat till en annan är införseln inte att betrakta som privatinförsel. Eftersom varken J eller de andra sju personerna själva transporterat ölen över gränsen från Tyskland till Sverige kan införseln, skatterättsligt, inte betraktas som privatinförsel. Att samtliga inblandade personer intygat att de tänkt använda ölen för egen konsumtion påverkar inte denna bedömning. Länsrätten finner därför att införseln är skattepliktig enligt 8 § LAS.

Den andra frågan länsrätten har att ta ställning till är vem som skall påföras skatt för införseln. Det får anses utrett att ölen varit avsedd för samtliga åtta personer. Anledningen till att man gått samman har varit för att göra en besparing. Genom att göra en beställning har både inköpspris och transportkostnader kunnat hållas nere. J har emellertid själv beskrivit hur han ansvarat för såväl beställningen som betalningen av ölen. Att J beställt ölen framgår också av den proforma-invoice (orderbekräftelse) från bryggeriet i Hamburg som tullmyndigheten fann vid sin transportkontroll och som är utställd på J. Betalningen av ölen har J gjort i bank efter att han samlat in pengar från de andra personerna. Övriga inblandade personer har, såsom RSV framhållit, varken träffat avtal med den tyske säljaren eller betalat denne. Länsrätten finner därför att J sammantaget får anses ha haft en sådan betydande roll i sammanhanget att han är ansvarig för att ölen fördes in till Sverige. Mot bakgrund härav finner länsrätten att tullmyndighetens beslut, att påföra J skatt för den aktuella införseln, är riktigt. Överklagandet skall därför avslås.

I dom samma dag avslog LR även J:s överklagande beträffande transporttilläg med följande motivering;

Ifrågavarande mål gäller påförande av transporttillägg. Av vad som har framkommit i målet har bestämmelserna i 16 § LAS om anmälningsskyldighet och skyldighet att ställa säkerhet för skatten inte iakttagits innan den aktuella införseln ägde rum. Länsrätten finner därför att tullmyndighetens beslut att påföra J transporttillägg är riktigt. Överklagandet skall därför avslås.

SRN:s förhandsbesked den 7 juni 1999. Fusion och SLP. Fråga om det övertagande företaget vid fusion får tillgodoräkna sig sådant negativt underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader som uppkommit i det överlåtande företaget föregående beskattningsår.

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 15 juni 1999.

2000 – 2002 års taxeringar

B är ett helägt aktiebolag till aktiebolaget A. A och B avses gå samman genom fusion enligt 14 kap. 22 § aktiebolagslagen. B har ett negativt belopp enligt 2 § första stycket j lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader (SLPL).

SRN har i ett förhandsbesked ansett att AB A får för det beskattningsår under vilket fusionen genomförs tillgodoräkna sig från föregående beskattningsår kvarstående negativt belopp hos B enligt 2 § första stycket j SLPL.

SRN hade följande motivering:

Till skillnad mot vad som gällde före införandet av lagen (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser, FUL, gäller enligt 11 § andra meningen FUL som huvudregel att det övertagande företaget efter en fusion inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation. Den allmänna regeln i inkomstskattehänseende överensstämmer således med den civilrättsliga synen att en fusion är en s.k. generalsuccession.

Detta innebär att det övertagande företaget i alla hänseenden träder i det överlåtande företagets ställe, jfr prop. 1998/99:15 s. 215-220 och 266 samt 2 § 1 mom. tionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL; se även prop. 1994/95:52 s. 54.

SLPL nämns visserligen inte i uppräkningen i 1 § FUL. Med hänsyn emellertid till vad som allmänt gäller för fusioner, till att SLPL i väsentlig mån bygger på SIL, kommunalskattelagen (1928:370) och även lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och till systematiken vid fastställande av beskattningsunderlaget enligt SLPL (jfr prop. 1990/91:166 s. 49) finner nämnden att A äger ta över det negativa beskattningsunderlaget på sätt anges i förhandsbeskedet. Nämnden utgår därvid ifrån att A genom fusionen övertar B:s pensionsförpliktelser.

Kommentar:

Förhandsbeskedet kommer att överklagas av RSV.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%