Skatteverkets rättsfallssammanställning 38/99

SRN:s förhandsbesked den 5 november 1999. Överlåtelse av fastigheter till aktiebolag. Överlåtelse av fastigheter till aktiebolag som till 40 % ägts av barnen till överlåtaren till ett pris som understiger taxeringsvärdena har bedömts som gåva. Värdeminskningsavdrag skulle ej återföras. Periodiseringsfond och expansionsmedel fick överföras till aktiebolaget.

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 9 november 1999.

Inkomsttaxeringarna 2000-2002.

Sökanden äger tre hyresfastigheter med ett sammanlagt taxeringsvärde om ca 22 mkr och ett marknadvärde som inte torde understiga 50 mkr. Fastigheterna utgör inte lagertillgångar. Avsikten är att fastigheterna skall överlåtas till ett nybildat aktiebolag ägt av sökanden till 60 % och till övrig del av hennes två barn. Bolaget skall genom övertagande av skulder och utfärdande av reverser förvärva fastigheterna till ett pris som överstiger omkostnadsbeloppen men något understiger taxeringsvärdena.

Fråga 1

Kommer sökandens överlåtelse av hennes tre hyresfastigheter till det nybildade bolaget att behandlas som en gåva vid inkomstbeskattningen?

Svar

En överlåtelse på de förutsatta vilkoren av fastigheterna till det nybildade aktiebolaget är att betrakta som gåva och föranleder inte någon inkomstbeskattning av sökanden.

Motivering

Den aktuella överlåtelsen sker till ett bolag i vilket överlåtaren äger del. I rättsfallet RÅ 1993 ref. 43 var frågan uppe till bedömning om hur gränsen i ett sådant fall skall dras mellan gåva och avyttring. RR slog fast att avgörande är om vissa allmänna kriterier för gåva är uppfyllda eller inte.

I fråga om villkoret att överlåtelsen skall innefatta en överföring av förmögenhet ansåg RR att detta torde i regel vara uppfyllt när överlåtelsen sker mot ett vederlag som är mindre än taxeringsvärdet. Vidare måste en gåvoavsikt föreligga vid överlåtelsen. Genom att närstående är delägare i bolaget innefattar överlåtelsen ett visst gåvomoment till förmån för dem. Storleken av detta gåvomoment kan sättas i relation till de närståendes ägarandel i bolaget, som här uppgår till 40 %, och till den värdeökning som skett på aktierna till följd av det övervärde som tillförts bolaget genom prissättningen under taxeringsvärdet. Enligt nämndens mening finns det mot denna bakgrund anledning att anse att det gåvomomentet som överlåtelsen innefattar, även om priset endast med liten marginal understiger taxeringsvärdet, är tillräckligt betydande för att överlåtelsen skall kunna klassificeras som gåva.

I det fall gåva har ansetts föreligga har enligt hittillsvarande praxis någon realistionsvinstbeskattning inte utlösts även om priset överstigit omkostnadsbeloppet. Fråga har uppkommit om detta kan anses gälla även mot bakgrund av de nyligen införda bestämmelserna i 3 § 1 h mom. SIL. Eftersom fastigheterna utgör s.k. kapitalbeskattade tillgångar är lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser till underpris inte tillämplig.

De aktuella bestämmelserna i nämnda 3 § 1 h mom. SIL tar sikte på överlåtelser till svenska aktiebolag vilka skett utan ersättning eller mot ersättning som understiger tillgångens omkostnadsbelopp. Regleringen innebär för dessa fall att överlåtelsen skall behandlas som om tillgången avyttrats mot en ersättning som motsvarar omkostnadsbeloppet. Bestämmelserna behandlar däremot inte alls det fallet att ersättningen överstiger omkostnadsbeloppet.

Enligt nämndens mening kan de nämnda bestämmelserna inte tilläggas någon inverkan på andra fall än de som uttryckligen har reglerats vad gäller frågan om en avyttring har skett och till vilket belopp. Nämnden gör således den bedömningen att en enligt den s.k. huvudsaklighetsprincipen som gåva ansedd överlåtelse av fastighet till aktiebolag inte heller i fortsättningen skall föranleda någon beskattning som för avyttring för en ersättning som överstiger omkostnadsbeloppet.

Fråga 2

Skall medgivna värdeminskningsavdrag och eventuella värdehöjande reparationer återföras till beskattning i samband med denna överlåtelse?

Svar

Någon återläggning enligt 22 § anv.p. 5 KL av medgivna värdeminskningsavdrag eller värdehöjande reparationer skall inte ske.

Motivering

En återläggning av medgivna värdeminskningsavdrag och av värdehöjande reparationer aktualiseras enligt 22 § anv.p. 5 första stycket KL vid ”avyttring” av en näringsfastighet. Den aktuella överlåtelsen är enligt vad som framgått ovan att anse som gåva och gåva omfattas inte av begreppet avyttring, jfr 24 § 2 mom. första stycket SIL. Någon återföring enligt den nämnda bestämmelsen kan därmed inte ske.

Fråga 3

Kan det nya bolaget överta sökandens periodiseringsfonder?

Fråga 4

Kan sökandens expansionsmedel ersättas av beskattat eget kapital i det nya bolaget?

Svar på 3 och 4

Att överlåtelsen behandlas som gåva utgör inte hinder mot att bolaget övertar sökandens periodiseringsfonder eller mot att sökandens expansionsmedel ersätts av beskattat kapital i bolaget.

Motivering fråga 3

Enligt 6 § lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder får när en fysisk person ”överför” sin näringsverksamhet eller driften av denna till ett aktiebolag periodiseringsfond helt eller delvis övertas av aktiebolaget under vissa förutsättningar. Att överföringen sker genom gåva utgör inte hinder mot att tillämpa denna bestämmelse om även övriga förutsättningar är uppfyllda.

Motivering fråga 4

Enligt 12 § lagen (1993:1537) om expansionsmedel kan en fysisk person som bedriver näringsverksamhet i samband med en överlåtelse av samtliga realtillgångar i verksamheten till ett aktiebolag i vilket personer äger aktier, begära att expansionsmedlen ersätts av beskattat kapital i bolaget. Att bestämmelsen gäller även om överlåtelsen betraktas som gåva följer av lydelsen.

Kommentar:

Frågorna 1 och 2 har överklagats av RSV.

SRN:s förhandsbesked den 3 november 1999 Frågor om anskaffningsvärden på aktier och fastigheter vid apport av egendom till aktiebolag vid avveckling av fideikommiss

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 9 november 1999.

Inkomsttaxering 2000 – 2001

A är innehavare av ett fideikommiss som omfattar vissa fastigheter. Han avser att överföra egendomen för marknadsvärde till ett fideikommissaktiebolag enligt lagen (1963:538) om avveckling av fideikommiss. Han vill ha besked om överföringen kan föranleda några inkomstskattekonsekvenser för honom och vidare om åsatt värde på fastigheterna i samband med apporten utgör anskaffningskostnad vid tillämpning av reglerna i 3 § 12 b mom. SIL samt vilket anskaffningsvärde i avskrivningshänseende fastigheterna får i bolaget.

SRN meddelade följande förhandsbesked;

Vid en överföring genom tillskott av fideikommissfastigheterna i samband med aktieteckning uppkommer inte någon skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust för A. Anskaffningsvärdet på aktierna vid tillämpning av reglerna i 3 § 12 b mom. SIL, motsvaras av marknadsvärdet på fastigheterna vid tillskottstillfället.

Överföringen av fastigheterna leder inte till att någon återföring av värdeminskningsavdrag skall ske i näringsverksamhet.

Anskaffningsvärdet för fastigheterna hos fideikommissaktiebolaget utgörs av fideikommissets skattemässiga restvärden på fastigheterna.

SRN lämnade följande motivering;

Fråga är om en överföring av fastigheter enligt bestämmelserna i 2 § lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m. Sådana överföringar skall enligt nyssnämnda bestämmelser inte leda till vare sig skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust. Av syftet med bestämmelserna, att sådana överföringar inte skall leda till några skattekonsekvenser för överlåtaren, får anses följa att inte heller någon återföring av värdeminskningsavdrag i näringsverksamhet skall ske i samband med överföringen.

Fideikommissaktiebolag är inte undantagna från beskattningsreglerna för fåmansföretag. Därav följer att underlaget för beräkning av gränsbeloppet enligt reglerna i 3 § 12 b mom. SIL utgörs av aktiernas anskaffningskostnad. Av allmänna regler följer att denna skall anses motsvaras av marknadsvärdet på fastigheterna vid tillskottstillfället.

När det gäller fideikommissaktiebolagets anskaffningsvärde för fastigheterna följer av praxis (jfr RÅ 1994 ref. 44) att jämkning skall ske med stöd av 23 § anv.p. 6 femte stycket sista meningen KL så att aktiebolaget övertar de för fideikommisset gällande oavskrivna skattemässiga restvärdena på fastigheterna.

SRN:s förhandsbesked den 2 november 1999 Fråga om skatteplikt för corporate finance

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 9 november 1999.

Mervärdesskatt

Omständigheterna var i huvudsak följande.

AB X bedrev värdepappersrörelse och biträdde därvid företag med finansiella tjänster, avseende bl.a. handel med och förmedling av värdepapper.

Enligt 1 kap. 2 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse (LVR) avses med värdepappersrörelse verksamhet som består i att yrkesmässigt tillhandahålla sådana tjänster som anges i 1 kap. 3 § 1-5 LVR. Där anges bl.a. ”5. Garantigivning eller annan medverkan vid emissioner av fondpapper eller erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instrument som är riktade till en öppen krets.”.

Den nu nämnda verksamheten har kommit att allmänt benämnas corporate finance.

Corporate finance innefattar ett flertal olika tjänster, som på ett eller annat sätt anknyter till ett bolags finansiering. Den mest centrala tjänsten inom corporate finance avser försäljning eller förmedling av aktier i samband med börsintroduktion och i bland i förening med en nyemission. Uppdragen avseende denna typ av försäljning är likartade.

En förmedling av aktier inom ett uppdrag avseende corporate finance skiljer sig väsentligt från vanlig aktieförmedling via börsens automatiska handelssystem, SAX. Det systemet hanteras så att en mäklare som mottagit en order om köp eller försäljning registrerar ordern via sin dator. Därvid anges sort, antal, pris och om orderna gäller köp eller försäljning. Institutens kunder har vägledning av gällande börskurser och börsföretagens officiella information. Denna typ av aktieförmedling utmärks således av hög automatisering och en ringa insats från mäklaren. Denne kan normalt utföra uppdraget på någon minut.

Provisionerna för aktieförmedling i SAX-systemet är låga i jämförelse med vad som gäller för andra förmedlingstjänster som avser fastigheter, försäkringar, skepp och auktioner. Provisionerna för corporate finance är väsentligt högre än vid förmedling i SAX-systemet.

Vid corporate finance tjänster finns inte några gällande börskurser. Den offentliggjorda informationen om det bolag som skall introduceras är dessutom otillräcklig för bedömandet av bolagets värde. Inte heller kan motparten nås och avtal slutas automatiskt. Det krävs därför en mycket betydande arbetsinsats i dessa fall.

Bolaget måste presenteras på ett noggrant och allsidigt sätt, och dessutom måste, i avsaknad av börskurser, bolaget och de emitterade aktiernas värde och åsättas ett pris. Detta medför att förmedlaren gör en grundlig undersökning av bolaget och den bransch i vilken det verkar.

Ett syfte med förmedlarens arbete med att presentera bolaget och att åsätta ett pris på aktierna är att finna köpare. Få kan ju förväntas vilja köpa aktier i ett bolag om vilket tillräcklig information inte är offentliggjord. Det finns emellertid ytterligare skäl: för att potentiella köpare inte skall riskera att bli vilseledda har i lag och andra författningar föreskrivits detaljerade regler för hur förmedling av aktier i samband med en marknadsintroduktion skall gå till och hur bolaget – i ett s k prospekt – skall beskrivas. Följaktligen stadgas i 5 kap. 5 § första stycket lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet bl.a.

Till en ansökan om inregistrering (vid börs) skall utgivaren av fondpapperen foga en särskild redogörelse för sina förhållanden (börsprospekt). Prospektet skall innehålla de upplysningar som behövs för att en investerare skall kunna göra en välgrundad bedömning av utgivarens verksamhet och ekonomiska ställning(...).

Detta allmänna prospektkrav preciseras i Finansinspektionens föreskrifter om prospekt, FFFS 1995:21, samt även i Näringslivets Börskommittées rekommendationer om prospekt. Ytterligare regler om prospekt finns vidare i bl a 2 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument vari anges att prospekt skall upprättas vid erbjudanden av viss storlek som riktas till en öppen krets och i 4 kap. 18-26 §§ aktiebolagslagen (1975:1385).

Det är visserligen utgivaren av fondpapperen som formellt svarar för prospektet, men det anses allmänt ingå i uppdraget att förmedla aktierna att upprätta ett prospekt. Att ett institut står bakom prospektet och marknadsintroduktionen – vilket bl a markeras genom att värdepappersinstituts firma trycks på prospektets omslag – är i praktiken en förutsättning för att introduktionen skall kunna genomföras med ett lyckat resultat. För potentiella investerare innebär nämligen institutets medverkan en kvalitetsstämpel och en garanti att prospektet uppfyller gällande krav och även i övrigt håller en mycket hög standard samt att rekommendationer har följts och att de åsatta villkoren för erbjudandet därför är rimliga.

Den förmedlare som bryter mot ovan nämnda regler om prospekt riskerar sanktioner från Finansinspektionens sida. Vid grova brister kan värdepappersinstitutet förlora sitt värdepapperstillstånd och därmed möjlighet att framdeles förmedla aktier (6 kap. 9 § 3 LVR). Felaktigheter och brister i prospektet kan även utlösa skadeståndsansvar upp till mycket stora belopp. Investerare som har blivit vilseledda (i första hand när bolaget i något avseende i prospektet har framställts på ett alltför fördelaktigt sätt) kan rikta krav mot såväl bolaget som värdepappersinstitutet. Om bolaget skulle hållas ansvarigt kan detta, för det fall institutet förfarit vårdslöst, regressvis rikta krav mot institutet. I praktiken kan investerarna förväntas rikta eventuella anspråk på skadestånd direkt mot institutet. Om institutet, å andra sidan, skulle värdera och prissätta bolaget för lågt riskeras i stället skadeanspråk från bolaget.

Institutets ansvar enligt förra stycket benämns prospektansvar. Ett motsvarande ansvar gäller även för annan information som lämnas (eller underlåts att lämnas) till investerarna, t ex vid (skriftlig eller muntlig) marknadsföring.

Det är alltså av största vikt att all relevant och objektivt sett korrekt information om bolaget tas med i det prospekt som vid en börsintroduktion utarbetas av medverkande värdepappersinstitut. Kravet på objektivitet gäller även för all annan skriftlig och muntlig marknadsföring. Värdepappersinstitutet medverkar därför vid eller inför att kommunikation från bolaget för att undvika felaktigheter i, eller utelämnande av, information- och därmed potentiellt skadeståndsansvar.

Förutom den grundliga undersökning och värdering av bolaget och utformande av prospekt i samband därmed, kännetecknas en CF-förmedling av en omfattande kundbearbetning. Värdepappersinstitutets upparbetade kontaktnät är därvid av stor vikt för att finna investerare. Kontakter tas per telefon och via AB X sammanträffanden, men även via mer ordnade möten, där företrädare för värdepappersinstitutet tillsammans med bolaget noggrant presenterar bolaget och introduktionen för särskilt inbjudna, potentiella investerare. Denna kundbearbetning spelar en central roll vid uppdragets genomförande även genom att den ofta kan påverka priset på aktierna. Det är nämligen vanligt att priset bestämt i erbjudandet inom ett visst intervall, där det efterföljande intresset från investerarna blir slutligt avgörande för det exakta priset.

I enlighet med det ovan angivna åligger det typiskt sett en förmedlare att vi en corporate finance-förmedling

– medverka vid framtagande och distribution av prospekt,

– medverka vid fastställande av försäljningspris för aktierna (ofta i två omgångar: först ett intervall, sedan det exakta priset) samt av vilka kategorier av potentiella investerare bolaget skall rikta sig

– medverka vid genomförande av marknadsföring av aktierna, bl a genom sammanträffanden med olika potentiella investerare,

– ta emot köpanmälningar, fördela de utbjudna aktierna på olika köpare (vid överteckning) samt

– handha likvider och leverans av aktierna och svara för anmälan till VPC.

Värdepappersinstitutets ersättning har ovan beskrivits som en provision. Detta är en korrekt beskrivning i de fall där förmedlingen sker i eget namn, men för bolagets räkning (d v s i kommission). En vanligt förekommande alternativ metod att genomföra försäljningen på, är att institutet förvärvar aktierna i eget namn och för egen räkning för att därefter överlåta desamma för ett något högre belopp till dem som anmält intresse att förvärva dessa aktier. Denna metod, som benämns bought deal, innebär att institutet inte erhåller någon särskild ersättning från bolaget, utan i stället tillgodogör sig en handelsvinst på aktierna. Vilken av metoderna som väljs har i princip varit endast en fråga om teknik. Några legala aspekter har ej påverkat valet.

För vissa tjänster kan anlitas särskilda konsulter. Detta gäller bl a viss ekonomisk och juridisk kontroll av bolaget, såsom exempelvis en s k due diligence, d v s en undersökning ur juridisk synvinkel av bolagets olika avtal etc, upprättas normalt av en advokatbyrå. Även t ex tryckning av prospekt, anmälningssedlar och annan dokumentation samt eventuellt biträde med marknadsföringsstrategier utförs av utomstående.

Ersättningen till AB X för utförd CF-förmedling skall, enligt de avtal som AB X har för avsikt att använda i sin verksamhet, utgå i form av provision, beräknad relation till värdet av de förmedlade aktierna (d v s kursen multiplicerad med antalet förmedlade aktier). Ersättning skall således utgå endast i den mån aktier faktiskt har förmedlats (s k framgångsersättning eller success fee).

AB X avser att i en del avtal ta med en bestämmelse om att en viss del av ersättningen – ett på förhand specificerat belopp – skall utgå som ett förskott. Ett sådant förskott kommer inte att avse några särskilda arbetsmoment i CF-förmedlingen. Ett förskott räknas av från den slutliga provisionen. Om uppdragsgivaren under uppdragets gång skulle besluta sig för att ställa in introduktionen och säga upp avtalet med AB X, kommer avtalet normalt att föreskriva att AB X har rätt att – såsom en förfallen handpenning vid en icke genomförd fastighetsaffär – behålla förskottet. Vidare kan i avtalet med uppdragsgivaren komma att föreskrivas att, vid uppdragsgivarens uppsägning, AB X, om AB X och uppdragsgivaren efter en särskild förhandling kommer överens därom, kan få ytterligare skälig ersättning för sitt arbete med uppdraget. En sådan bestämmelse innebär dock inte någon rätt till ytterligare ersättning. En förhandling enligt en sådan bestämmelse leder typiskt sett till att förmedlaren får en viss (men inte full) ytterligare ersättning. Nu nämnda bestämmelser om förskott är vanligt förekommande på marknaden.

Dessutom kan en särskild ärendeavgift komma att tas ut av AB X. Den skall, i enlighet med vad som är gängse på marknaden, utgå per ärende, dvs per investerare som tilldelas aktier, och uppgår regelmässigt till ett belopp som motsvarar högst en eller ett par procent av det sammanlagda värdet av förmedlade aktier. Att en särskild ärendeavgift kommer att tas ut har sin förklaring i att, när banker är emissionsinstitut, ärendeavgifter vid bankens interna resultatfördelning tillkommer de kontor som tar emot anmälningarna. Även andra värdepappersinstitut än banker anger i sina offerter ärendeavgifter för att de olika offerterna skall kunna lättare jämföras med varandra. Ärendeavgiften avser inte några särskilda arbetsmoment, utan utgör en del av den sammanlagda provisionen. Eftersom ärendeersättningen är knuten till tilldelningen, så är den ett slags framgångsersättning.

AB X har nu för avsikt att erbjuda CF-tjänst som avses i ett till ansökan bifogat avtal (nedan kallat Avtalet). Avtalet innehåller bestämmelser om förskott och ärendeavgift enligt vad som angivits i föregående stycken (se punkt 3 st 2 och 4 samt punkt 7 st i Avtalet).

FÖRHANDSBESKED

Frågorna 1 och 2

Omsättning av de med frågorna avsedda tjänsterna är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 9 § ML.

Fråga 3

Det förhållandet att AB X:s förmedlingsuppdrag återkallas och att bolaget därför endast tillgodoräknas ett belopp som motsvarar avtalat förskott medför inte att någon omsättning som är skattepliktig föreligger.

Fråga 4

Svaren på frågorna 1–3 påverkas inte av att den med ansökningen avsedda marknadsintroduktionen sker i samband med en nyemission.

MOTIVERING

Enligt 3 kap. 9 § första stycket ML undantas från skatteplikt omsättning av bank- och finansieringstjänster samt sådan omsättning som utgör värdepappershandel eller därmed jämförlig verksamhet. Med värdepappershandel förstås enligt tredje stycket 1 bl.a. omsättning och förmedling av aktier. Undantaget infördes i samband med den reformering av den numera upphävda lagen (1968:430) om mervärdeskatt som genomfördes under 1990 (SFS 1990:576) och som bl.a. innebar generell skatteplikt för tjänster. Vad gäller den närmare innebörden av undantaget anförde föredragande statsrådet i förarbetena till bestämmelsen (prop. 1989/90:111) endast att därmed avsågs finansiella tjänster som in- och utlåningstjänster och betalningsförmedling (s. 104 och s. 193). I det sistnämnda sammanhanget uttalades vidare, med hänvisning till utformningen av undantaget för värdepappershandeln, att detta innebar att värdepappershandeln i princip i sin helhet undantogs från skatteplikt. Reglerna har utan några sakliga förändringar överförts till nuvarande ML (prop. 1993/94:99 s. 153).

Det ovannämnda undantaget har utformats efter förebild av motsvarande bestämmelser om undantag från skatteplikt för vissa tjänster i sjätte mervärdesskattedirektivet, närmare bestämt artikel 13 B d punkterna 1 – 6. I punkten 5 anges som sådana undantagna tjänster transaktioner och förhandlingar med undantag för förvaltning och förvar rörande aktier, obligationer och andra värdepapper, med vissa nu inte aktuella undantag.

Av handlingarna framgår i huvudsak följande om AB X verksamhet;

AB X har tillstånd av Finansinspektionen att med stöd av 1 kap. 3 § första stycket 5 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse driva s.k corporate finance-verksamhet (CF-verksamhet). AB X biträder härvid företag med marknadsintroduktioner, vilket kan ske genom köp och försäljning av aktuella aktier för egen räkning, s.k. bought deals, eller genom att AB X förmedlar aktierna. Vilken av metoderna som väljs uppges i princip endast vara en fråga om teknik. En börsintroduktion kan ske såväl utan som i förening med en nyemission. Det förhållandet att en nyemission skall genomföras medför dock endast en marginell ökning av CF-uppdragets omfång och någon särskild ersättning utgår inte för biträdet avseende själva nyemissionen.

Den mest centrala tjänsten inom CF avser försäljning eller förmedling av aktier i samband med en börsintroduktion. Ett marknadserbjudande måste föregås av ett relativt omfattande förberedelsearbete som syftar till att ta fram underlag för bedömning av villkoren och diverse information. Ett CF-uppdrag innebär således att aktuellt bolag måste presenteras på ett noggrant sätt bl.a. i det prospekt som skall upprättas. I avsaknad av börskurser måste vidare bolaget och aktuella aktier värderas och åsättas ett pris. Detta kräver att förmedlaren gör en grundlig undersökning av bolaget och den bransch i vilket det verkar. Uppdraget innebär också att olika marknadsföringsåtgärder genomförs gentemot tänkbara investerare för att säkerställa att de aktuella aktierna kan avyttras. Härutöver medför ett CF-uppdrag att ett antal administrativa tjänster skall utföras. Ersättning för ett CF-uppdrag utgår i regel i form av en provision, beräknad i relation till värdet av de förmedlade aktierna. Utanför uppdraget faller diverse konsulttjänster av t.ex. ekonomisk och juridisk art som tillhandahålls av utomstående.

I förekommande fall betalas en mindre del av ersättningen för ett CF-uppdrag ut i förskott. Detta förskott avser inte några särskilda moment i uppdraget. Om uppdragsgivaren återkallar sitt uppdrag innan detta slutförts har AB X normalt rätt att tillgodoräkna sig förskottet. Dessutom kan i förekommande fall som en del av den sammanlagda provisionen en särskild ärendeavgift tas ut av AB X. Denna avgift, tillkommer, när banker är emissionsinstitut, de kontor som tar emot anmälningar från investerare. Eftersom ärendeavgiften är knuten till tilldelningen skall den enligt AB X ses som ett slags framgångsersättning.

Vid bedömningen av den mervärdesskatterättsliga karaktären av AB X uppdrag enligt det ingivna avtalet aktualiseras i första hand frågan om de i uppdraget ingående tjänsterna skall bedömas var för sig, varvid omsättningen av vissa tjänster kan vara undantagen från skatteplikt och annan omsättning inte, eller om uppdraget skall anses innefatta tillhandahållande av en enda tjänst avseende förmedling av aktier där övriga tjänster skall anses som underordnade led i tillhandahållandet av förmedlingstjänsten. Det sistnämnda fallet innebär en tillämpning av principen att prestationen skall bedömas utifrån dess huvudsakliga karaktär (prop. 1993/94:99 s. 136 f.).

Nämnden gör i denna del följande bedömning;

Enligt det i ärendet ingivna avtalet består det uppdrag som AB X erhåller och som bolaget har åtagit sig att utföra, utan eller i anslutning till en nyemission, av att förmedla aktier i samband med en marknadsintroduktion. För att utföra detta uppdrag fordras att AB X tillhandahåller ett antal tjänster av olika karaktär men dessa har inte i sig efterfrågats av uppdragsgivaren utan framstår i allt väsentligt endast som medel för AB X att på bästa sätt tillhandahålla den förmedlingstjänst som uppdraget avser. De förstnämnda tjänsterna får enligt nämndens mening därför anses underordnade den av kunden beställda förmedlingstjänsten (jfr EG-domstolens dom den 25 februari 1999, C-349/96 Card Protection Plan Ltd mot Commissioners of Customs & Excise).

Vad beträffar de i ärendet ställda frågorna gör nämnden följande bedömning;

Frågorna 1 och 2

I enlighet med vad som anförts ovan skall vad AB X enligt det ingivna avtalet tillhandahåller ses som en enhet och anses utgöra en enda tjänst avseende förmedling av aktier. Omsättningen av denna tjänst är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 9 § ML. Den ersättning om x procent av de avyttrade aktiernas försäljningsvärde som AB X skall erhålla enligt punkt 3 första stycket i det ingivna avtalet medför därför inte skattskyldighet till mervärdesskatt. Något skäl att göra någon annan bedömning av den särskilda s.k. ärendeavgift som skall utgå enligt punkt 3 andra stycket i avtalet kan inte anses föreligga (fråga 2).

Det förhållandet att AB X i stället för en särskilt angiven provision formellt förvärvar aktuella aktier för ett visst pris och därefter, normalt inom 24 timmar, för ett något högre pris avyttrar aktierna till de som anmält intresse för förvärv av dessa innebär enligt nämndens mening inte, med hänsyn till de rådande omständigheterna, att förfarandet skall ges en annan mervärdesskatterättslig innebörd än det förfarande som avses med fråga 2. Även i detta fall skall vad AB X erhåller anses utgöra vederlag för en från skatteplikt undantagen omsättning avseende förmedling av aktier (fråga 1).

Fråga 3

Den del av ersättningen som enligt punkt 3 sista stycket i det ingivna avtalet skall erläggas i förskott utgör en del av det vederlag som skall utgå för AB X tillhandahållande av den aktuella förmedlingstjänsten. Den omständigheten att uppdragsgivaren återkallar uppdraget och att någon aktieförmedling i anledning härav inte kommer till stånd medför enligt nämndens mening inte att den mervärdesskatterättsliga karaktären av förskottet ändras. Vad som utbetalats utgör därför ersättning för en från skatteplikt undantagen omsättning av en tjänst avseende förmedling av aktier.

Fråga 4

Med hänsyn till att innehållet i AB X förmedlingstjänst i allt väsentligt är det samma även om uppdraget utförs i samband med en nyemission saknas anledning att i detta fall göra en annan bedömning av frågorna 1–3 än vad som skett ovan.

En ledamot var skiljaktig och anförde;

Corporate finance-verksamhet (CF-verksamhet) är en verksamhet som på senare år kommit att, från fall till fall, innehålla ett antal olika deltjänster. Dessa kan bestå i rena rådgivningstjänster, marknadsföringstjänster resp. tjänster avseende värdepappershandel (förmedling av aktier). I en engelsk synonymordbok (Dictionary of Accounting, Peter Collin Publishing) sägs begreppet CF vara liktydigt med ”financing of a corporation”. Historiskt sett torde CF-tjänster i allt väsentligt ha utförts av affärsbanker och då till övervägande del avsett försäljning eller förmedling av aktier i samband med börsintroduktion. Det är dock inte utvecklingen mot att fler aktörer på den finansiella marknaden tillhandahåller CF-tjänster (subjektsrelatering) som avgör om tjänsten i sin helhet skall undantas från beskattning (3 kap. 9 § första stycket ML) eller ej utan det är tjänstens karaktär som avgör om den är undantagen. Detta synsätt är nödvändigt för upprätthållande av neutralitetsprincipen (se EG-domstolens dom C-2/95 Sparekassernes Datacenter, punkt 31).

Enligt det i ärendet ingivna avtalet har AB X avtalat med sin kund om tillhandahållande av följande tjänster:

Led 1

– genomgång av uppdrag och i samband därmed viss rådgivning avseende finansiella frågor och aktiemarknadsaspekter relaterade till marknadsintroduktion (försäljning och börsintroduktion) av ägda aktier i AB B,

– lämnande av förslag till struktur och villkor, innefattande prissättning (intervall) avseende ägda aktier i AB B,

– medverkan vid analys och värdering av bolaget AB B,

– medverkan vid utarbetandet av prospekt,

– deltagande i road shows och annan aktiv bearbetning av potentiella investerare,

– granskning och lämnande av synpunkter på information till marknaden,

– mottagande och registrering av anmälningar samt rapportering till ägaren av teckningsläget,

– fastställande av det exakta priset på aktierna i AB B i samråd med ägaren,

– viss kontroll av tecknares lämplighet samt, i samråd med ägaren, fastställande av tilldelning av aktierna,

– kontakter med VPC, OM Stockholmsbörsen och Finansinspektionen; dvs. analys, värdering och marknadsföring av uppdragsgivarens tillgång (aktier i AB B) samt förslag till struktur och villkor för marknadsintroduktion.

Led 2

– utsändande av avräkningsnotor/meddelande,

– mottagande och redovisning av likvid till ägaren,

– leverans av aktier till tecknare som erhållit tilldelning.

De under led 1 uppräknade tjänsterna utgör enligt min mening både arbetsmässigt och kostnadsmässigt större delen av AB X åtagande. Sålunda torde exempelvis arbetsinsatserna vad gäller tjänsterna under led 1 vara mycket större än arbetet avseende tjänsterna under led 2.

Vid sådant förhållande torde det – vid ett första påseende ligga nära till hands att anse att uppdraget skall anses omfatta en enda skattepliktig tjänst (administrativ) vari förmedlingstjänsten avseende aktier utgör ett underordnat led. Jag anser dock att avtalet innehåller två klart avskiljbara tillhandahållanden varav de under led 1 uppräknade tjänsterna är skattepliktiga och de under led 2 uppräknade tjänsterna är undantagna från skatteplikt enligt 3 kap. 9 § ML. Enligt min mening är det ej tillräckligt för tillämpning av huvudsaklighetsprincipen i det AB X fallet att olika prestationer säljs som en enhet (se t.ex. RÅ 1998 Not. 111) eller ens att skattepliktiga kringtjänster är nödvändiga för att hela tjänsten skall kunna utföras. De administrativa/ekonomiska tjänsterna avseende t.ex. analyser och marknadsföring kan mycket väl utföras av utomstående företag på uppdrag av AB X kund.

I föreliggande fall har enligt min mening både de under led 1 resp. led 2 uppräknade tjänsterna efterfrågats av AB X kund. Detta mot bakgrund av att tjänsterna i led 1 både arbetsmässigt och kostnadsmässigt svarar för större delen av AB X åtagande samt att flera av dessa tjänster utgör beslutsunderlag (t.ex. medverkan vid analys och värdering av AB B) för det fortsatta tillhandahållandet av CF-tjänsten. Vid sådant förhållande kan enligt min mening de under led 2 tillhandahållna tjänsterna ej leda till att CF-tjänsten i sin helhet omfattas av undantaget i 3 kap. 9 § ML.

Förhandsbesked borde enligt min mening ha lämnats enligt följande.

Frågorna 1–3

Den del av tjänsterna som avser de ägda aktierna fram till att försäljning av aktier kommer till stånd omfattas inte av undantaget i 3 kap. 9 § ML. Den del av uppdraget som avser tjänster rörande aktier från och med att försäljning av aktier påbörjas kan inte anses vara en underordnad tjänst utan omfattas av undantaget (jfr Regeringsrättens resonemang i RÅ 1998 Not. 111 samt EG-domstolens dom den 25 februari 1999, C-349/96 Card Protection Plan Ltd, punkterna 27-32).

Fråga 4

Den del av tjänsterna som avser uppdragsgivarens aktiekapital fram till att de nyemitterade aktierna kommer i tecknares ägo kan inte omfattas av undantaget i 3 kap. 9 § ML. Den del som avser tjänster rörande aktier från och med att tilldelning av de nyemitterade aktierna påbörjas kan inte anses vara en underordnad tjänst utan omfattas av nämnda undantag.

Övrigt

På sid. 8 i AB X:s ansökan om förhandsbesked sägs bl.a. att samtliga EG-länder förutom Sverige i en OECD-rapport uttalat att CF-tjänster är undantagna från mervärdesskatt. Mot bakgrund av att en CF-tjänst kan innehålla ett antal olika deltjänster och således inte utgör ett entydigt begrepp bör uppgiften enligt min mening behandlas med stor försiktighet. Jag har inte haft möjlighet att kontrollera om uppgiften har bäring på den typ av CF-tjänster som är aktuell i förhandsbeskedsärendet men när det gäller tillämpningen i England ställer jag mig dock ytterst tveksam till uppgiften.

I ett ”VAT Information Sheet 10/99 August 1999” redogör Customs & Excise för en del ändringar i mervärdesskattelagen avseende undantag för finansiella tjänster. Under punkt 2.1 Intermediary services sägs bl.a. följande. The former exemption for ”making arrangements” has been replaced by one for ”intermediary services by a person acting in an intermediary capacity”. This more closely reflects the European exemption for ”negotiation”. Services in connection with market research, product design, advertising, promotional or similar services are excluded.

I det sista stycket under avsnitt 2.1 sägs följande: Intermediary services may contain more than one component. Services which include market research, product design, advertising, promotional or similar services may still be exempt, provided that this is a minor and ancillary part (min understrykning) of an overall intermediary service.

Denna skrivning visar enligt min mening entydigt att delningsprincipen skall tillämpas i England vid t.ex. CF-uppdrag när CF-tjänsten innehåller deltjänster som ej är vare sig små eller underordnade den finansiella förmedlingstjänsten. Customs & Excise meddelande är daterat i augusti 1999 vid vilken tidpunkt EG-domen rörande Card Protection Plan Ltd funnits tillgänglig en längre tid (dom den 25 februari 1999).

Kommentar:

Förhandsbeskedet överensstämmer med RSV:s uppfattning. På grund av frågans stora betydelse har RSV överklagat förhandsbeskedet till Regeringsrätten. RSV yrkar att förhandsbeskedet skall fastställas.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%