Skatteverkets rättsfallssammanställning 4/00

RR:s dom den 28 januari 2000, mål nr 1387-1999 Aktier i s.k. aktiekorg. Anskaffningsvärdet får beräknas enligt schablonmetoden. Vid förvärv av aktier ska avyttring anses ske.

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 1 februari 2000.

Överklagat förhandsbesked, inkomsttaxering 1999-2002.

SRN:s förhandsbesked finns i rättsfallsprotokoll 5/99.

Sökanden överklagade svaren på frågorna 4 och 5. Han yrkade att fråga 4 skulle besvaras med att anskaffningsvärdet inte får beräknas enligt bestämmelsen i 27 § 2 mom. 2 st. SIL samt att fråga 5 skulle besvaras med att det inte ska medföra några skattekonsekvenser om han förvärvar aktierna i korgen vid löptidens slut, förutom eventuell beskattning av partiell kontantdel i den mån denna överstiger Värdepapperets anskaffningsvärde.

REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked i vad det överklagats.

SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Regeringsrätten gör med avseende på de frågeställningar som överklagats samma bedömning som Skatterättsnämnden.

Sedan ansökan om förhandsbesked ingavs till Skatterättsnämnden har genom SFS 1998:1606 och 1999:201 vissa författningsändringar skett som berör 24 § 2 mom. och 27 § 2 mom. SIL. Bl.a. har den s.k. schablonregeln i 27 § 2 mom andra stycket SIL, med oförändrad lydelse, flyttats till tredje stycket i samma moment. Härtill kommer att från och med 2002 års taxering inkomstskattelagen (1999:1229), IL, skall tillämpas i stället för SIL. Nu redovisade författningsändringar påverkar dock inte svaren på de frågor som förhandsbeskedet avser. Det saknas därför anledning att begränsa giltighetstiden för förhandbeskedet i anledning av författningsändringarna.

Med hänsyn till att innebörden av svaret på fråga 4, oavsett lagtextehänvisningen, får anses vara att den i såväl SIL som IL intagna schablonregeln (20-procentsregeln) får tillämpas vid beräkning av realisationsvinst (kapitalvinst) skall förhandsbeskedet fastställas i de delar det överklagats.

RR:s dom den 23 december 1999, mål nr 7471-1998. Mervärdesskatt – fråga om avdragsrätten för servicepaket avseende personbil som förhyrts genom s.k. finansiell leasing

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 1 februari 2000.

Överklagat förhandsbesked

SRN:s förhandsbesked har refererats i rättsfallsprotokoll nr 34/1998.

RR, som anslöt sig till SRN:s bedömning, fastställde SRN:s förhandsbesked.

RR:s dom den 23 december 1999, mål nr 7472-1998. Mervärdesskatt – fråga om avdragsrätten för serviceavtal avseende personbil som förhyrts genom s.k. finansiell leasing.

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 1 februari 2000.

Överklagat förhandsbesked

SRN:s förhandsbesked har refererats i rättsfallsprotokoll nr 34/1998.

RR, som anslöt sig till SRN:s bedömning, fastställde SRN:s förhandsbesked.

KR:s i Stockholm dom den 26 januari 2000, mål nr 7708-7709-1999 Avdrag, när försäkringsersättning erhållits, för kostnad för ombud i samband med fastighetsförsäljning

Område: Kammarrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 1 februari 2000.

Inkomsttaxering 1997

Makarna E. sålde en fastighet (som, såvitt framkommit, varit privatbostadsfastighet för dem). Tvist uppstod om köpeskillingens storlek. Efter domstolsprocess blev den nedsatt med visst belopp. Under processen biträddes makarna av ombud. Dennes arvode uppgick till 65 000 kr. Makarna hade en hemförsäkring med rättsskydd, vilket ledde till att försäkringsgivaren ersatte åtta tiondelar av kostnaderna för ombudet.

Makarna yrkade avdrag för ombudskostnad med hela beloppet. De anförde att de med beskattade medel hade bekostat rättsskyddsförsäkringen. Skattemyndigheten, länsrätten och kammarrätten medgav avdrag endast med nettoutgiften.

Kammarrätten angav som domskäl väsentligen följande: ”...vid beräkningen av den skattepliktiga realisationsvinsten ... [kan] hänsyn endast tas till [makarnas] faktiska utgift för ombudskostnader.”

Kommentar:

Ombudsarvodet lär ha utgjort omkostnad för intäktens bibehållande. Det har inte ifrågasatts att det funnits skäl för kostnaderna. Vid sådant förhållande synes det riktigt att medge avdrag vid beräkning av realisationsvinsten.

Vad gäller frågan om försäkringsersättningen skall beaktas kan följande antecknas.

Försäkringsersättning på grund av rättsskyddsförsäkring omnämns inte i 19 § KL [jfr 8 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL]. Innebörden torde likväl inte vara att sådan ersättning skulle vara skattepliktig. Härvid kan beaktas att ersättningen vanligtvis inte motsvaras av några avdragsgilla kostnader.

Vid beräkning av realisations- (kapital-)vinst skall enligt 25 § 7 mom. SIL [jfr 45 kap. 26 § IL] hänsyn tas till försäkringsersättning när det gäller avdragsrätt för förbättringskostnader.

Mot bakgrund av att försäkringsersättningen som sådan torde få anses skattefri och att lagen för särskilt fall föreskrivit att försäkringsersättning skall påverka vinstberäkningen hade det kunnat ligga nära till hands att dra slutsatsen att hänsyn till ersättningen inte skulle tas i andra fall.

Här kan även jämföras med regleringen i 19 § KL att ersättning vid försäljning av bär, svamp och kottar i vissa fall inte är skattepliktig: häremot svarar en uttrycklig bestämmelse i 20 § andra stycket KL [jfr 9 kap. 6 § IL], som innebär att skattefriheten påverkar vilken avdragsrätt som föreligger för kostnader i samband därmed. Begränsningen i avdragsrätten förefaller således i detta fall inte ha ansetts ligga i sakens natur utan har påkallat en reglering. Jfr prop. 1980/81:139 s. 16 och 1989/90:57 s. 7, vilka dock ingendera direkt gör gällande att den införda bestämmelsen i 20 § skulle vara mer än ett förtydligande av vad som följer av allmänna principer.

Å andra sidan synes det inte vara nödvändigt att skattefrihetens betydelse för avdragsrätten skall ha tagits in i lag. Även om en ersättning inte är skattepliktig, förekommer det nämligen i andra fall att hänsyn utan stöd i lag tas till ersättningen när det gäller kostnadsavdrag. Så torde i inkomstslaget tjänst såvitt avser skattefria stipendier anses gälla att om stipendiet medför kostnader som i sig är avdragsgilla, då föreligger likväl inte avdragsrätt för dem i den mån de täcks av stipendiet. På motsvarande sätt lär saken ses – eller ha setts – även i vissa andra fall.

Till skillnad mot vad som är fallet i stipendie- och liknande fall har de skattskyldiga här själva betalat för försäkringsersättningen genom erläggande av försäkringspremier. Försäkringsdpremierna är, som de skattskyldiga framhöll, inte avdragsgilla. När försäkringsbeloppen är så stora att de förtjänar uppmärksamhet har försäkringstagaren dock typiskt sett erlagt avsevärt lägre belopp i premier än vad ersättningen uppgår till.

Förutom i 25 § 7 mom. SIL har lagen i några fall bestämt hur försäkringsersättning skall påverka beskattning m.m. Så skall [försäkrings]ersättning beaktas vid fastställande av ersättning enligt 5 § lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. Vidare föreskrivs i 2 § tredje stycket lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus att utgifter för åtgärder för vilka försäkringsersättning lämnats inte skall ingå i underlaget för skattereduktion. I föregångaren till denna lag, lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, fanns ingen motsvarande bestämmelse om försäkringsersättningar, vilket gjorde att sådana inte beaktades vid myndigheternas tillämpningen av den lagen. Saken ändrades alltså i den nya lagen men utan något i sammanhanget klargörande uttalande från lagstiftaren, jfr prop. 1995/96:229 s. 15.

Förmodligen bör ändå de olika regleringar som finns om att försäkringsersättningar skall beaktas anses ge uttryck för en allmän princip, som får anses gälla även i fall som inte blivit föremål för lagstiftarens uppmärksamhet. (Jfr Högsta domstolens bedömning av den civilrättsfråga som förelåg i arvsskatteärendet NJA 1999 s. 159.)

Överklagas ej av RSV.

SRN:s förhandsbesked den 14 december 1999 Lagen mot skatteflykt

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 1 februari 2000.

Inkomsttaxering 2000 – 2001

Av ansökningen framgick i huvudsak följande.

G AB är helägt dotterbolag till Y AB.

Förutom en fordran har G AB som tillgång endast aktier i F AB motsvarande ca 20 % av rösterna. G AB har ägt aktierna sedan den 20 januari 1997, då de apporterades in till bolaget av Y AB mot ersättning i form av nyemitterade aktier i G AB.

I förhandsbesked 1997-05-26 har Skatterättsnämnden fastslagit att G AB:s anskaffningsvärde för aktierna i F AB motsvarar aktiernas marknadsvärde då de inapporterades till G AB. Vidare ansågs lagen mot skatteflykt inte tillämplig.

Regeringsrätten fastställde förhandsbeskedet i dom 1997-12-17, målnr 3705-1997 (RÅ 1997 not 249). Regeringsrätten erinrade därvid om att prövningen skett mot dåvarande lydelse av lagen mot skatteflykt och att 2 och 3 §§ nämnda lag erhållit ändrad lydelse genom SFS 1997:777 som trätt i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på rättshandlingar som har företagits efter ikraftträdandet.

Ovannämnda förhandsbesked avser taxeringsåren 1998 – 2000. G AB har ännu inte avyttrat aktierna i F AB. Avyttringen kan ske hösten 1999 eller senare. Eftersom omfattande förändringar gjorts av de regler som gällde för apporter och omstruktureringar 1997 och också skatteflyktslagen ändrats är det av vikt för sökandebolaget att få klarlagt om det ovannämnda förhandsbeskedet äger tillämpning på en framtida avyttring av aktierna i F AB.

Mot den ovan redovisade bakgrunden hemställde G AB om förhandsbesked i följande frågor:

1. Skall – vid en reavinstberäkning med anledning av att G AB försäljer aktierna i F AB – anskaffningsvärdet anses motsvara aktiernas marknadsvärde då de inapporterades till G AB?

2. Är lagen mot skatteflykt tillämplig?

I en komplettering hemställde G AB att frågorna 1 och 2 skulle besvaras med utgångspunkt från att antingen

a) de vinstmedel som uppkommer i G AB genom försäljningen av aktierna i F AB kommer att överföras till Y AB på ett sätt som inte – med bortseende från reglerna i skatteflyktslagen – utlöser beskattning för de inblandade bolagen eller

b) inga dispositioner vidtas med G AB eller dess vinstmedel under överskådlig tid.

En enig SRN besvarade fråga 1 med ja och fråga 2 med nej och lämnade följande motivering; G AB har ägt ifrågavarande aktier i F AB sedan den 20 januari 1997 då de apporterades in till G AB av Y AB mot ersättning i nyemitterade aktier i G AB. G AB avser nu att avyttra aktierna i F AB och vill ha förlängd giltighetstid av beskedet i tillämpliga delar. Y AB begär besked att G AB:s avyttring av aktierna i F AB och den därpå följande dispositionen av reavinsten inte medför några särskilda skattekonsekvenser för Y AB.

Fråga 1 (med tilläggen a och b)

De upphävda bestämmelserna i 27 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är tillämpliga på överlåtelsen (punkt 8 i lagen den 10 december 1998 /SFS 1998:1606/).

Därav följer att vad som framgår av förhandsbeskedet i tillämpliga delar gäller även vid 2001 års taxering.

Fråga 2 (med tilläggen a och b)

Även vid en tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt i dess nuvarande lydelse saknas anledning att göra en annan bedömning än i det överklagade förhandsbeskedet.”

Kommentar:

Förhandsbeskedet har inte överklagats. SRN:s och RR:s tidigare avgöranden har återgetts i rättsfallsprotokollet 22/97, s. 1 ff, och 39/97, s. 1 ff.

SRN:s förhandsbesked den 13 december 1999 Fråga om fast driftställe i Sverige för utländskt bolag på grund av plats för företagsledning

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 1 februari 2000.

Inkomsttaxering 2000 – 2002.

Den internationella X-koncernen bedriver tillverkning och försäljning av vissa produkter. Det europeiska bolaget X A/S (sökanden) kommer fram till dess att bindande förhandsbesked erhålls att innehålla den operativa ledningen för koncernen. Till bilden hör även att X-koncernen numera ägs av ett bolag i tredje stat i Europa. I den operativa koncernledningsfunktionen ingår bl.a. strategi, samordning av inköp och marketing, förvärv, investeringsplanering, controlling och finansiering.

Inom X-koncernen finns idag planer på att flytta hela eller delar av den operativa koncernledningen till Sverige. Ett troligt alternativ är då att de berörda personerna anställs i AB Y som är moderbolag i den svenska underkoncernen men i övrigt saknar aktivitet.

Enligt alternativ 1 kommer hela koncernledningen att flytta till Sverige. X A/S förblir i sådant fall moderbolag i en mycket stor koncern (inkluderande det bolag där den operativa koncernledningen finns) men kommer inte att utföra några koncerngemensamma tjänster. X A/S skulle därför kunna beskrivas som ett holdingbolag med mycket omfattande aktieägarroll. Enligt sökandens uppfattning kan denna aktieägarroll delas upp i två delar där den första omfattar sådana aktiviteter som rent bolagsrättsligt enbart kan utföras av de legala organen för X A/S. Till denna del hör sådana beslut som enbart kan fattas av VD, styrelse och bolagsstämma.

Oavsett att den verkställande direktören kommer att vara verksam vid koncernkontoret i Sverige så kommer styrelsemöten och bolagsstämma för X A/S att avhållas där bolaget är hemmahörande. Styrelsen i X A/S består fortfarande av representanter för de tidigare ägarna till X-koncernen och kommer med största sannolikhet att i framtiden bestå av representanter för bolaget SA. Förutom de formella styrelseledamöterna så deltar även VD och de s.k. koncerndirektörerna i styrelsemötena. Koncerndirektörena är tre till antalet och bosatta i tre av de nordiska länderna. Ersättning till styrelseledamöter, VD och övriga koncerndirektörer för detta arbete kommer att utges direkt av X A/S.

Den andra delen av aktieägarrollen (koncernredovisning m m) är sådana uppgifter som i princip kan utföras av en tredje part på uppdrag av X A/S. Styrelsen för X A/S kommer att uppdra åt AB Y att utföra denna typ av uppgifter för X A/S räkning och mot en marknadsmässig ersättning (sannolikt enligt s k cost plus modell).

Enligt alternativ II så kommer en del av koncernledningen (controlling och finansiering) att kvarbli där X A/S är hemmahörande. Även i detta alternativ kommer styrelsemöten och bolagsstämma att avhållas där. Det uppdrag som X A/S lämnar till AB Y kommer dock att bli mindre omfattande.

Enligt alternativ III så kommer även den verkställande direktören att kvarbli där X A/S är hemmahörande.

X A/S är ett utländskt bolag enligt 16 § 2 mom. 2 st. SIL. X A/S är endast skattskyldigt i Sverige i den mån bolaget äger fastighet eller bedriver näringsverksamhet från fast driftställe. Enligt 53 § anv p. 3 KL omfattar uttrycket fast driftställe särskild plats för företagsledning. Det gällande skatteavtalet ger också Sverige rätt att beskatta ett bolag, som omfattas av skatteavtalet, för inkomst hänförlig till ett fast driftställe i form av plats för företagsledning i Sverige. Fråga uppkommer då om X A/S kan anses få ett fast driftställe i Sverige enbart av den anledningen att de personer som utgör detta bolags företagsledning också arbetar på koncernkontoret i Sverige och att det bland de arbetsuppgifter de utför ingår uppdrag som de erhållit från styrelsen i X A/S.

De andra frågan som uppkommer är hur ett eventuellt fast driftställe i Sverige i så fall skulle beskattas. Av ett förhandsbesked 1998-04-03 som refererats i Skattenytt nr. 10 1998 s. 564 framgår att inkomst i ett likartat fall av fast driftställe (hos PRV registrerad filial; RSV:s anm.) skulle beräknas som om det utgjorde ett fristående företag som på marknadsmässiga villkor tillhandahöll sökandebolaget de tjänster som utförts i det svenska fasta driftstället. Inkomsten i form av utdelning på aktier som det utländska bolaget ägde skulle inte ingå i det fast driftställets inkomst då aktierna inte utgjorde en tillgång i det fasta driftstället i Sverige.

Frågor till nämnden;

1a) Innebär det förhållandet att styrelsen i X A/S ger uppdrag åt ett svenskt företag att utföra vissa kvalificerade uppdrag åt bolaget och att en eller flera av de personer som därvid utför dessa arbetsuppgifter även har formella poster i företagsledningen för X A/S att detta bolag anses ha ett fast driftställe i Sverige? b) Har det vid denna bedömning någon betydelse om hela koncernledningen eller enbart en del av denna får sin huvudsakliga arbetsplats vid koncernkontoret i Sverige?

c) Om svaret på fråga 1a är nej ändras bedömningen om enstaka styrelsemöten för X A/S avhålls i Sverige?

d) Om svaret på fråga 1c är nej ändras bedömningen om samtliga styrelsemöten för X A/S avhålls i Sverige?

2. Om X A/S anses ha fast driftställe i Sverige hur skall då den inkomst som skall hänföras till detta fasta driftställe beräknas?

Innebär det förhållandet att X A/S betalar en marknadsmässig ersättning för utförda tjänster att det inte finns någon inkomst att redovisa alls?

Kan utdelningsinkomsten och reavinsten på aktier i något av de aktuella fallen hänföras till det fasta driftstället?

SRN lämnnade följande förhandsbesked;

Frågorna 1 a och 1 b

Det förhållandet att styrelsen i det utländska X A/S under de angivna förutsättningarna uppdrar åt det svenska AB Y att utföra vissa kvalificerade uppdrag och att den person som är verkställande direktör (VD) i X A/S också är anställd av AB Y och i sistnämnda egenskap utför aktuella arbetsuppgifter medför inte att X A/S får ett fast driftställe i Sverige. Det saknar betydelse för bedömningen om hela eller endast delar av koncernledningen är anställd hos AB Y.

Frågorna 1 c och 1 d avvisas.

MOTIVERING

För att besvara de i ansökningen ställda frågorna har nämnden först att ta ställning till om det tilltänkta förfarandet medför att X A/S skall anses ha ett fast driftställe enligt de svenska interna reglerna. Vad som är ett fast driftställe framgår av punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370). Med fast driftställe för näringsverksamhet avses enligt första stycket ”en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken verksamheten helt eller delvis bedrivs.” Enligt anvisningspunktens andra stycke a) innefattar uttrycket fast driftställe särskilt plats för företagsledning.

Av handlingarna framgår bl.a. följande. X A/S innehåller för närvarande den operativa ledningen för X-koncernen. Inom koncernen finns planer på att flytta hela eller delar av koncernkontoret till Sverige, varvid de berörda personerna, bl.a. VD för X A/S, kommer att anställas i – enligt vad nämnden förutsätter – AB Y. Allt arbete som avser de formella funktionerna för X A/S kommer att utföras i det land där X A/S är hemmahörande och ersättning till styrelseledamöter och VD för detta arbete kommer att utges av X A/S. Detta bolag kommer att i varierande omfattning ge uppdrag åt AB Y att utföra diverse uppdrag såsom koncernredovisning och analys av eventuella förvärvsobjekt. Ersättning för dessa tjänster kommer att utgå efter marknadsmässiga grunder, sannolikt enligt s.k. cost plus modell. Bland de personer hos AB Y som kommer att utföra tjänster åt X A/S kan den person som är VD för X A/S komma att ingå, i dessa fall dock inte i denna egenskap utan som anställd hos AB Y. Frågan i ärendet är i första hand om det tilltänkta förfarandet medför att X A/S skall anses ha ett fast driftställe i Sverige.

Nämnden gör följande bedömning; Enligt de lämnade förutsättningarna kommer VD för X A/S inte att i denna egenskap utföra några tjänster åt detta bolag i Sverige. Ersättning för de tjänster som VD utför åt bolaget såsom anställd i AB Y kommer att vara marknadsmässig och beskattas hos sistnämnda bolag. Under de i ärendet angivna förutsättningarna innebär enligt nämndens mening det tilltänkta förfarandet inte att en plats för företagsledningen av X A/S kan anses uppkomma i Sverige. Inte heller kan X A/S anses få ett fast driftställe i Sverige på annan grund.

Frågorna 1 c och 1 d lämpar sig inte för förhandsbesked och skall därför avvisas.

Kommentar:

Förhandsbeskedet kommer inte att överklagas av RSV.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%