Skatteverkets rättsfallssammanställning 22/02

RR:s dom den 25 september 2002. mål nr 4033-2001 Avyttrings- och anskaffningspris aktier. Apportemission

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 1 oktober 2002.

Skattemässig vinst uppkom vid avyttring av aktier (omsättningstillgångar) vid apportemission trots att någon bokföringsmässig vinst inte skulle redovisas hos avyttraren.

Beskattat avyttringsvärde hos avyttraren, tillika bokfört anskaffningsvärde hos förvärvaren, ansågs utgöra förvärvarens skattemässiga anskaffningsvärde.

Förhandsbesked

Taxeringsåren 2002-2004

Av RSV:s rättsfallsprotokoll nr 17/01 framgår under ovanstående rubrik vad förhandsbeskedet gällde samt SRN:s beslut. RSV begärde fastställelse av förhandsbeskedet. Den skattskyldige överklagade och begärde ändring av förhandsbeskedet.

RR fastställde SRN:s förhandsbesked.

KR:s i Sundsvall dom den 26 augusti 2002, mål nr 580-1999 Avdrag medgavs för konkurrensskadeavgift på grund av brott mot Romfördraget

Område: Kammarrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 1 oktober 2002.

Inkomsttaxering 1995

Svenskt AB (A) deltog i kartellsamarbete med utländska bolag. Bolagen ansågs av EU-kommissionen ha genomfört regelbundna och systematiserade hemliga överläggningar i syfte att gemensamt komma överens om att genomföra annars ej motiverade prishöjningar på sina produkter.

EU-kommissionen ålade A att betala 209 300 000 kr i ”fines”. Däri ingick 94 000 000 kr avseende ett utländskt dotterbolag (BLtd). KR medgav, liksom LR (LR:s i Västernorrlands län dom den 22 december 1998, målnr 4050-96), avdrag för hela beloppet med följande bedömning.

”EU-kommissionen har i beslut den 13 juli 1994 (94/601/EG) funnit att A och dess dotterbolag BLtd., bland andra företag, har brutit mot artikel 85 (numera artikel 81) i Romfördraget. Kommissionen har ålagt A att betala böter enligt artikel 15 i rådets förordning 17/62 med motsvarande 209 300 000 kr. Förstainstansrätten har i beslut

den 14 maj 1998 (mål T-352/94), i de delar som är aktuella i det föreliggande målet, lämnat A:s talan utan bifall.

Syftet med artikel 81 i Romfördraget är att förhindra konkurrenssamverkan och kartellbildning. För att säkerställa att bestämmelserna i artikeln iakttas skall sanktioner kunna åläggas enligt förordningen 17/62, artiklarna 15 och 16. I artikel 15 punkterna 1 och 2 benämns sanktionen böter (fines). I punkten 4 stadgas att beslut fattade med stöd av punkterna 1 och 2 inte har straffrättslig karaktär.

Böter i svenskt juridiskt språkbruk är en straffrättslig påföljd för en kriminaliserad handling. Eftersom de ”böter” EU-kommissionen ålagt A uttryckligen inte har straffrättslig karaktär måste de anses vara att jämställa med en sanktionsavgift. – På de skäl som länsrätten anfört finner kammarrätten att de påförda böterna får anses utgöra driftskostnad i A:s verksamhet. I praxis har det ställts krav på uttrycklig lagbestämmelse för att avdrag skall kunna vägras för sanktionsavgifter av olika slag som i och för sig ansetts utgöra driftskostnader, se bl.a. RÅ 1980 1:12 och RÅ 1987 ref. 7. Av förarbetena till tillägg som gjorts till ”katalogen” i 20 § 2 st. KL framgår att också regeringen ansett att avdragsförbud kräver lagstiftning, se bl.a. prop. 1984/85:172, s. 22 angående sanktionsavgift enligt lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområde och prop. 1993/94:186 s. 77 angående sanktionsavgift enligt arbetsmiljölagen (1977:1160). Att detta gäller även för sanktionsavgifter som har en klart bestraffande natur framgår av prop. 1997/98:90 angående miljösanktionsavgift där regeringen bl.a. uttalat följande: ”Med den konstruktion som miljösanktionsavgiften har framstår denna som ett komplement till straff. I konsekvens med detta och i överensstämmelse med vad som gäller om andra sanktionsavgifter bör kostnaderna för miljösanktionsavgift inte få dras av vid taxeringen. Detta kräver en uttrycklig bestämmelse i 20 § kommunalskattelagen.” (s. 285).

Kammarrätten finner mot bakgrund av det redovisade att de av EU-kommissionen ålagda ”böterna” är avdragsgilla då de dels utgör driftskostnad i A:s näringsverksamhet och dels en sådan sanktionsavgift som böterna utgör inte finns upptagna i 20 § 2 st. KL.

Vad gäller RSV:s andrahandsyrkande gör kammarrätten följande överväganden.

Av EU-kommissionens beslut framgår att A ålagts att betala hela sanktionsavgiften, dvs. inkluderande den del som avser dotterbolaget BLtd. Bolaget har i överklagandet till förstainstansrätten bl.a. invänt att A inte var rätt mottagare av kommissionens beslut eftersom det är BLtd som anklagats för att ha deltagit i överträdelsen och inte A. – Förstainstansrätten konstaterade att det var riktigt av kommissionen att rikta beslutet till A istället för till ett dotterbolag som inte är verkligt oberoende och som inte har några egna tillgångar eller anställda. Av rättens utredning framgår att BLtd ägdes till 100 procent av A, att dotterbolagets omsättning redovisades i bolagets årsredovisning och att personalen vid dotterbolagets kartongfabrik i Workington var anställda hos bolaget.

Vad som framkommit utgör enligt kammarrättens mening inte skäl för att vägra A avdrag för den del av sanktionsavgiften som beräknats belöpa på BLtd.

RSV:s talan kan inte till någon del bifallas.”

Kommentar:

RSV överklagar inte domen. Det påpekas att sanktionsavgifter numera generellt inte är avdragsgilla enligt 9 kap. 9 § IL. (”Böter och offentligrättsliga sanktionsavgifter får inte dras av”). Den ”katalog” som tidigare fanns i 20 § 2 st. KL har således inte överförts till IL.

SRN:s förhandsbesked den 20 september 2002 Periodiskt medlemsblad

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 1 oktober 2002.

Mervärdesskatt; redovisningsperioder under tiden den 1 juli 2002 – den 30 juni 2005

Skatterättsnämnden (SRN) har i ett förhandsbesked uttalat att en publikation som ges ut av ett bostadsbolag till de boende inte kunde anses utgöra ett sådant periodiskt medlemsblad som undantas från beskattning enligt 3 kap. 13 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML.

Omständigheterna var i huvudsak följande.

AB X är ett allmännyttigt bostadsbolag som fyra gånger per år ger ut tidskriften Y till de boende. Tidskriften tillhandahålls de boende gratis. Tidskriften innehåller information om förhållanden som berör de boende och reportage om olika aktiviteter i det aktuella bostadsområdet. AB X anför att syftet och karaktären av tidskriften ifråga är att vara ett medlemsblad för de boende. Mot denna bakgrund ställde AB X följande fråga till SRN: Är tidskriften Y att betrakta som ett sådant periodiskt medlemsblad som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 13 § ML?

SKATTERÄTTSNÄMNDENS FÖRHANDSBESKED

Publikationen Y utgör inte ett sådant periodiskt medlemsblad som avses i 3 kap. 13 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML.

MOTIVERING

Från skatteplikt undantas enligt 3 kap. 13 § ML omsättning av periodiska medlemsblad eller periodiska personaltidningar när en sådan publikation tillhandahålls någon gratis eller mot ersättning tillhandahålls utgivaren, medlemmar eller anställda.

Någon särskild definition av vad som avses med ett medlemsblad finns inte i ML. Enligt en bindande förklaring angående medlemsblad uttalade dåvarande Riksskattenämnden bl.a. att vid tillämpningen av 8 § 6 i den numera upphävda mervärdesskatteförordningen (1968:430) skulle med medlemsblad förstås en publikation som gavs ut av en sammanslutning eller organisation och som i princip var avsedd för dess medlemmar, medlemmars anställda eller till medlemmarna direkt eller indirekt anslutna organisationer (se Riksskattenämndens meddelanden, Mervärdeskatt, 1969:31.10).

Enligt nämndens mening är en grundläggande förutsättning för att den aktuella undantagsbestämmelsen skall kunna bli tillämplig att det föreligger ett medlemsförhållande. Denna förutsättning är inte uppfylld i ärendet. Publikationen Y utgör därför inte ett medlemsblad i den mening som avses i 3 kap. 13 § ML.

Kommentar:

RSV avser inte att överklaga förhandsbeskedet.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%