Skatteverkets rättsfallssammanställning 12/03

RR:s dom den 13 mars 2003, mål nr 6688-2000 Bilaga till allmän nyhetstidning

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 1 april 2003.

En TV-bilaga som produceras på uppdrag av ett antal dagstidningar och distribueras som bilaga till dessa har ansetts som en del av de dagstidningar TV-bilagan medföljer. Den lägre reklamskattesatsen om fyra procent ska därmed tillämpas för annonser i bilagan.

Punktskatt – reklamskatt

Skattemyndigheten i Gävle, Särskilda skattekontoret, påförde bolaget reklamskatt enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam (RSL) för två perioder år 1997 och en period år 1998 med elva procent av beskattningsvärdet för annonser i en TV-bilaga som producerades av bolaget på uppdrag av ett antal dagstidningar. Bolaget överklagade SKM:s beslut och gjorde gällande att TV-bilagan utgjorde en del av den dagstidning som bilagan medföljde och att reklamskatt därför skulle tas ut med endast fyra procent. Länsrätten avslog överklagandet och efter att bolaget fullföljt sin talan fastställde kammarrätten länsrättens dom.

Bolaget fullföljde sin talan i RR.

RSV bestred bifall till överklagandet.

RR förklarade, med bifall till bolagets överklagande i huvudsaken, att bolaget skulle påföras reklamskatt med fyra procent av beskattningsvärdet för annonser i TV-bilagan för de aktuella perioderna. Som skäl för avgörandet angavs följande.

”Enligt 12 § RSL utgår skatt för annons i allmän nyhetstidning med fyra procent av beskattningsvärdet och annars med elva procent av beskattningsvärdet. Med allmän nyhetstidning avses enligt 1 § andra stycket 5 RSL periodisk publikation av dagspresskaraktär som normalt kommer ut med minst ett nummer varje vecka och som inte utgör annonsblad.

Frågan i målet är om [en TV-bilaga] är att anse som en del av de dagstidningar som [TV-bilagan] medföljer. Bedömningen blir avgörande för om den lägre skattesatsen skall tillämpas för annonser i publikationen.

Av utredningen i målet framgår att [TV-bilagan] har ett innehåll som i allt väsentligt överensstämmer med vad som finns i dagspressen, såväl dagligen som genom sådana veckovisa översikter som inte sällan publiceras i form av en separat del av en dagstidning. [TV-bilagan] publiceras på uppdrag av ett stort antal dagstidningar och distribueras en gång i veckan tillsammans med respektive tidnings hela upplaga. Dess samband med respektive dagstidning framgår dels av att den behandlas som en del av tidningen genom hänvisningar i denna och på löpsedlar, dels av att en lista över ansvarig utgivare för var och en av de samarbetande dagstidningarna återfinns i [TV-bilagan].

Nu nämnda omständigheter medför att [TV-bilagan] bör anses utgöra en del av de dagstidningar den distribueras tillsammans med. Det förhållandet att [TV-bilagan] på dess första sida saknar uppgift som markerar sambandet med respektive tidning föranleder inte annan bedömning. Bolagets talan i huvudsaken skall därför bifallas.”

Kommentar:

I Handledning för punktskatter 1997 s. 300 redovisas RSV:s syn på vilka krav som bör uppställas för att en trycksak ska anses som en del av en publikation. Bl.a. anges att trycksaken antingen på väl synlig plats på första sidan bör vara försedd med uppgift om huvudpublikationens namn och utgivningsdag eller dylikt som markerar sambandet med huvudpublikationen eller ingå i huvudpublikationens paginering och i övrigt vara utformad på ett sådant sätt att den framstår som ingående i huvudpublikationen. Av RR:s dom framgår att sambandet med huvudpublikationen även kan framgå på andra sätt.

SRN:s förhandsbesked den 7 mars 2003 Mervärdesskatt på begravningstjänster

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 1 april 2003.

Begravningsbyrås tillhandahållande i samband med begravning har ansetts utgöra en enda tjänst att arrangera en del av begravning. De olika varor och tjänster som tillhandahålls får anses underordnade begravningstjänsten. Omsättningen av denna tjänst är skattepliktig. Uppdrag att upprätta bouppteckning kan dock inte ses som ett underordnat led till begravningstjänsten.

Mervärdesskatt

Sökanden har frågat hur mervärdesskatt ska tas ut vid tillhandahållande som innefattar begravningsbyråns administration samt följande s.k. tilläggstjänster/-varor som prissätts separat: transport av kista från kyrkan till krematoriet, annons i lokaltidningen, solist i kyrkan, blomsterkransar, gravsten samt bouppteckning. I begravningsbyråns administration ingår

– kontakt med skattemyndighet och församling samt sjukhus angående stoftets hämtning,

– bokning av cermonilokal, officiant, kantor, kyrkogårdsförvaltning och gravöppning,

– administration avseende inplanering av bisättning och begravningsbil samt bärare och representant,

– utförande av svepning och iläggning av stoftet. Administration av anmälan om deltagande i minnesstund, upprättande och utskrift av minnespärm.

För ovanstående administration tas en fast ersättning ut. Utöver detta tar begravningsbyrån ut särskild ersättning för arbetskostnad för varje tilläggstjänst som bokning av solist, beställning av blommor samt annons. I ansökan anges att Skatterättsnämnden kan utgå ifrån att begravningsbyrån är part i förhållande till de olika leverantörerna som bidrar med varor och tjänster eftersom begravningsbyrån är part i förhållande till de olika leverantörer som bidrar med varor eller tjänster eftersom begravningsbyrån faktureras av respektive leverantör.

Sökandens frågor är följande:

1. Ska samtliga beståndsdelar i vårt tillhandahållande ses som en enda tjänst, vilken ska beskattas enligt en skattesats på 25 procent eller ska de olika tilläggstjänsterna (eller varorna) beskattas enligt den skattesats som gäller för dessa?

2. Spelar det någon roll för bedömningen under 1 om tilläggstjänsterna upphandlas externt eller skapas inom ramen för begravningsbyrån?

3. Spelar det någon roll för bedömningen under 1 att vi förmedlar inköpta tjänster i eget namn och fakturerar kunden samma belopp som vi blivit debiterade (dvs. utan vinstmarginal)?

4. Spelar det någon roll för bedömningen under 1 om inköpta tjänster bokförs på balanskonto istället för på resultatpåverkande konto? Utgå härvid från att vinstmarginal saknas.

5. Spelar det någon roll för bedömningen under 1 om vi aldrig blir fakturerade avseende tilläggstjänsten utan ber leverantören fakturera dödsboet direkt?

Skatterättsnämnden beslutade följande.

FÖRHANDSBESKED

Fråga 1

Begravningsbyråns tillhandahållande skall, bortsett från upprättande av bouppteckning som är en separat tjänst, i sin helhet behandlas som omsättning avseende en enda tjänst. Skattesatsen utgör såväl för denna tjänst som för upprättande av bouppteckning 25 procent av beskattningsunderlaget.

Frågorna 2–4

De i frågorna angivna förutsättningarna förändrar inte svaret på fråga 1.

AVVISNING

Fråga 5 avvisas.

MOTIVERING

Fråga 1

Ansökningen om förhandsbesked är i första hand föranledd av tvekan om huruvida begravningsbyrån, när den tillhandahåller tjänster och varor som avser en begravning, skall anses tillhandahålla olika tjänster och varor eller en enda tjänst, dvs. om tjänsterna och varorna är oberoende eller sidoordnade varandra och därmed i princip separata tillhandahållanden eller om vissa tillhandahållanden skall anses underordnade vad som får anses vara den huvudsakliga tjänsten.

Den svenska mervärdesskattelagstiftningen har anpassats till det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG). Tolkningen av mervärdesskattelagens (1994:200), ML:s, bestämmelser skall därför ske utifrån EG-regler och den EG-rättsliga praxis som finns på området.

Enligt EG-domstolens praxis skall en tjänst anses underordnad en huvudsaklig tjänst när kunderna inte efterfrågar tjänsten i sig, utan denna endast är ett medel att på bästa sätt åtnjuta den egentliga tjänst som tjänsteföretaget tillhandahåller. Av artikel 2.1 i sjätte direktivet följer dels att varje tillhandahållande av en tjänst i regel skall anses som fristående och självständigt, dels att en prestation, som ur ekonomisk synvinkel utgörs av en enda tjänst, inte på ett konstgjort sätt får delas upp så att mervärdesskattesystemets funktion försämras. Med hänsyn härtill är det av vikt att söka efter de delar som är kännetecknande för transaktionen i fråga för att avgöra om den skattskyldige tillhandahåller konsumenten, som betraktas som en genomsnittlig konsument, flera huvudsakliga fristående tjänster eller en enda tjänst (jfr dom i målet C-349/96 angående Card Protection Plan Ltd.).

EG-domstolen har även uttalat att frågan huruvida transaktioner av visst bestämt slag skall betraktas som leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster skall besvaras utifrån en samlad bedömning av de omständigheter som kännetecknar transaktionen i fråga (jfr dom i målet C-231/94 angående Faaborg-Gelting Linien A/S).

Nämnden gör följande bedömning.

Det uppdrag som begravningsbyrån erhåller av kunden är enligt nämndens mening, bortsett från uppdraget att upprätta bouppteckning, att på bästa sätt arrangera den del av begravningen som inte kyrkan eller kyrkogårdsförvaltningen ansvarar för. Detta uppdrag kan, efter kundens val, utföras med hjälp av att begravningsbyrån tillhandahåller ett varierande större eller mindre antal tjänster och varor. Dessa efterfrågas emellertid inte som separata tjänster och varor utan framstår endast som medel för begravningsbyrån att på bästa sätt tillhandahålla kunden den egentliga tjänst som uppdraget avser, nämligen att arrangera en del av begravningen, och har ett nära samband med detta begravningsbyråns uppdrag. De tjänster och varor som begravningsbyrån tillhandahåller får enligt nämndens mening därför anses underordnade begravningstjänsten. Omsättning av denna tjänst är skattepliktig.

Vad beträffar begravningsbyråns uppdrag att upprätta bouppteckning är detta emellertid en från den i föregående stycke nämnda tjänsten klart åtskild prestation som inte kan anses som ett underordnat led till begravningstjänsten.

Skatt skall i båda fallen tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget.

Fråga 2

Enligt förutsättningarna för frågan är det begravningsbyrån som i de fall som avses är part i förhållande till de leverantörer som tillhandahåller varorna eller tjänsterna. Vid sådant förhållande saknar det betydelse för bedömningen av fråga 1 om tilläggstjänsterna upphandlas från en utomstående leverantör eller skapas inom ramen för begravningsbyråns egen verksamhet.

Fråga 3

Med utgångspunkt i de förutsättningar som uppges gälla för frågan kan begravningsbyrån inte anses uppträda som en sådan förmedlare som avses i 6 kap. 7 § ML utan begravningsbyrån förvärvar själv aktuella tjänster och varor och tillhandahåller i sin tur dessa till kunden. Förfarandet saknar betydelse för bedömningen av fråga 1.

Fråga 4

Hur de av begravningsbyrån förvärvade tjänsterna bokförs saknar betydelse för bedömningen.

Fråga 5

De faktiska omständigheterna som gäller för frågan har inte angetts så klart och entydigt att de kan läggas till grund för ett förhandsbesked. Frågan skall därför avvisas.

Kommentar:

Förhandsbeskedet överensstämmer med den uppfattning RSV framfört i skrivelse från 2001-10-29, dnr 8930-01/120. Sökanden har överklagat förhandsbeskedet.

Meddelade prövningstillstånd

Område: Meddelade prövningstillstånd

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 1 april 2003.

Saken:

Fråga om förutsättningar att påföra skattetillägg föreligger när uppgift i självdeklaration om marknadsvärde på onoterade aktier inte godtagits vid inkomsttaxeringen.

RR målnr 7976–7977-2000, KRNS 3641–3642-1998

Klagande:

de skattskyldiga

Lagrum:

5 kap. 1 § TL

Saken:

Fråga om förutsättningar att påföra skattetillägg föreligger när uppgift i självdeklaration om nedskrivning av anläggningstillgångar avsett aktier.

RR målnr 7945-2000, KRNS 3459-1998

Klagande:

den skattskyldige

Lagrum:

5 kap. 1 § TL

Saken:

Ett AB har förvärvat ett HB mot en ersättning överstigande värdet av bolagets bokförda tillgångar. Fråga om AB ska förvägras dels avdrag för realisationsförlust vid upplösning av HB på den grunden att det vid upplösning erhållit goodwill motsvarande skillnaden mellan den betalda ersättningen och de erhållna fysiska tillgångarna, dels avdrag för värdeminskning av goodwillen på den grunden att AB inte haft någon utgift för anskaffningen.

RR målnr 5207–5209-2000, KRNS 8816–8818-1998

Klagande:

den skattskyldige

Lagrum:

23 § anv.p. 16 jämförd med 23 § anv.p. 13 andra stycket KL

Saken:

Enligt 4 § lagen (1980:865) mot skatteflykt prövas fråga om lagens tillämpning av LR efter framställning av SKM eller RSV. En sådan framställning får, enligt samma lagrum, göras före utgången av de frister som enligt 4 kap. 19-22 §§ TL gäller för beslut om eftertaxering. Fråga om SKM, inom ramen för en ordinär taxeringsprocess men sedan den i skatteflyktslagen angivna tidsfristen löpt ut, varit förhindrad att som en alternativ rättslig grund i KR åberopa att det omtvistade förfarandet skulle underkännas med stöd av skatteflyktslagen.

RR målnr 4021-2001, KRNG 3669-1997

Klagande:

RSV

Lagrum:

4 § skatteflyktslagen

Saken:

Fråga om aktieägare ska beskattas för s.k. förbjudet lån när AB i samband med försäljning av fastighet till aktieägaren lämnat kredit för en del av köpeskillingen.

RR målnr 756-2001, KRNS 651-1999

Klagande:

den skattskyldige

Lagrum:

32 § anv. p.15 KL

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%