Skatteverkets rättsfallssammanställning 19/03

RR:s dom den 16 maj 2003, mål nr 5846-2002 Arv av fastigheter (lager)

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 10 juni 2003.

Överklagat förhandsbesked

En fysisk person (A), som bedrev byggnadsrörelse genom AB, ärvde fastigheter från sin far, som också var byggmästare. Fastigheterna ansågs behålla sin karaktär av lager hos A.

Sakomständigheterna samt Skatterättsnämndens förhandsbesked framgår av rättsfallsprotokoll 21/02.

RR gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden och fastställde förhandsbeskedet.

RR:s dom den 19 maj 2003, mål nr 3988-2002 Särskild skattelättnad enligt 11 kap. 22 och 23 §§ IL för utländska nyckelpersoner

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 10 juni 2003.

Person som anställts som chef för en kommunal förvaltning har inte ansetts som expert, forskare eller innehavare av en nyckelposition i företaget.

LR:s och KR:s domar har refererats i RSV:s rättfallsprotokoll 28/01 resp. 15/02.

SAKOMSTÄNDIGHETERNA

CA överklagar kammarrättens dom och yrkar att hans ansökan om skattelättnad skall beviljas. Den tjänst han innehar idag söktes, förutom av honom själv, av ytterligare fem personer, samtliga svenska medborgare. De sökande bedömdes av en internationellt sakkunnig kommitté. Det faktum att han enhälligt rekommenderats, att han tidigare innehaft en professur vid ett universitet samt att han vid tillsättningen saknade konkurrens medför att han har hög kompetens och att motsvarande inte står att finna i Sverige. Som framgår av yttrande från arbetsgivaren skall han med sin erkända forskargärning stärka förvaltningens vetenskapliga profil och utveckling. Fråga är således inte om att upprätthålla en tjänst såsom utkomst utan att avsevärda krav och förväntningar åvilar honom att vara drivande och verka för en utveckling av förvaltningen till att bli konkurrenskraftig även i ett internationellt perspektiv.

DOMSKÄL

Regeringsrätten meddelar prövningstillstånd och gör följande bedömning av sakfrågan.

Enligt 11 kap. 22 § första stycket 1 och 2 IL kan utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner få vissa skattelättnader om arbetet avser specialistuppgifter eller kvalificerade forsknings eller utvecklingsuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet. Skattelättnader kan också medges om arbetet avser företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag (11 kap. 22 § första stycket 3).

”Anställningen som prefekt för – – – och chef för den gemensamma förvaltningen – – – med den inriktning som angetts anses innefatta sådana uppgifter som avses i 11 kap. 22 § första stycket 2 IL. Vidare är det klart att CA uppfyller de formella förutsättningarna för skattelättnader i 11 kap. 22 § andra stycket IL. Frågan är då om förhållandena vid anställningen varit sådana att det inneburit betydande svårigheter att rekrytera inom landet. Utredningen i målet ger en bild av inriktningen av CA:s forskning samt hans verksamhet och vetenskapliga produktion. Vidare framgår att CA av samtliga tre sakkunniga placerats i främsta rummet bland sex sökande. Det förhållandet att en utländsk sökande är mest meriterad och även i övrigt mest lämpad för en anställning utgör emellertid inte i sig tillräcklig grund för skattelättnader enligt 11 kap. 22 § IL. Utredningen innehåller i detta fall inga uppgifter om övriga sökandens inriktning eller kompetensnivå. Mot den bakgrunden kan det inte anses visat att det inneburit betydande svårigheter att inom landet rekrytera en person med önskvärd inriktning och erforderlig kompetens för anställningen.”

”Bestämmelsen i 11 kap. 22 § första stycket 3 IL är tillämplig i fråga om verksamhet i ett företag. Vad som avses med företag anges inte i lagtexten. Begreppet har inte heller någon enhetlig innebörd inom skatterättens område utan ges ett med hänsyn till omständigheterna avpassat innehåll (RÅ 1995 ref. 13). Enligt förarbetena (prop. 2000/01:12 s. 22) avses här företagsledare, t.ex. dotterbolagsdirektörer eller andra personer med ansvar för företagets allmänna ledning och förvaltning. När det gäller personer med nyckelpositioner eller experter kan det t.ex. vara fråga om specialister inom områdena rationalisering, administration, logistik, marknadsföring, produktion, engineering, ekonomi samt informations- och kommunikationsteknologi. Ett skäl för den nämnda bestämmelsen har angetts vara att skapa incitament för företag att förlägga eller behålla bl. a. koncernledande funktioner som kräver utländsk personal i Sverige (s. 18). Mot nu angiven bakgrund finner Regeringsrätten inte heller skäl att medge skattelättnader med stöd av 11 kap. 22 § första stycket 3 IL.”

DOMSLUT

Regeringsrätten avslår överklagandet.

RR:s dom den 3 juni 2003, mål nr 1268-2003 Överlåtelse av aktier till närstående till underpris – skattemässig behandling av transaktionen

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 10 juni 2003.

Vid en överlåtelse av aktierna ska en så stor del av aktierna anses ha överlåtits genom köp, som svarar mot förhållandet mellan vederlaget och marknadsvärdet på aktierna vid tidpunkten för överlåtelsen. Resterande del ska anses ha överlåtits genom gåva (delningsprincipen).

Inkomstskatt, taxeringsåren 2003 – 2005

För omständigheterna i målet, se referat av SRN:s förhandsbesked den 7 februari 2003, rättsfallsprotokoll nr 06/03.

RR gjorde samma bedömning som SRN och fastställde förhandsbeskedet.

Kommentar:

RR:s dom överensstämmer med RSV:s uppfattning av rättsläget.

RR:s dom den 27 maj 2003, mål nr 5648-2002 Fullföljdskravet för stiftelse – aktieobligation

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 10 juni 2003.

Överklagat förhandsbesked.

RR har gjort samma bedömning som SRN och fastställt förhandsbeskedet (jfr rättsfallsprotokoll 20/02).

KR:s i Stockholm dom den 10 april 2003, mål nr 8148-00

Område: Kammarrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 10 juni 2003.

Periodisering av engångsbetalning

Inkomsttaxering 1998

Enligt domen ska erhållen kompensation för avtalsbrott periodiseras över avtalsperioden. Förutsättningarna i domen är följande: Bolaget hade ingått ett avtal med B-bolagen avseende försäljning av reklamplatser. Avtalets löptid sträckte sig från den 1 juli 1997 till den 31 december 1998. Ersättningen från B-bolagen avseende avtalet skulle utgå enligt provision. Dessutom var bolaget genom avtalet garanterat vissa intäkter. I samband med ägarförändringar i B-bolagen sades avtalet upp och bolaget erhöll en ersättning som kompensation för avtalsbrottet. En förutsättning för ersättningen var att bolaget inte bedrev någon gentemot B-bolagen konkurrerande verksamhet, dvs verksamhet i enlighet med avtalet, vilket var bolagets huvudsakliga verksamhet. Under den tid som konkurrensklausulen gällde, 1 juli 1997 – 31 december 1998, bedrevs det endast begränsad verksamhet i bolaget varför intäkterna under denna period var mycket små. Under avtalstiden har bolaget behållit den person med kompetens inom den ordinarie verksamheten som bolaget genom konkurrensklausulen var förhindrat att bedriva. Bolaget behöll den anställde då det ansågs viktigt för den framtida verksamheten att man upprätthöll kontaktnätet inom den huvudsakliga verksamheten. Samtidigt var avsikten att om möjligt finna nya verksamheter för bolaget. I redovisningen har bolaget periodiserat ut ersättningen linjärt över avtalets löptid dvs under den tid som bolaget enligt avtalet varit förhindrat att utöva sin ordinarie verksamhet.

Länsrätten ansåg att ersättningen skulle tas upp omedelbart.

KR:s domskäl:

”Enligt 24 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, skall inkomst av näringsverksamhet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i den mån dessa inte strider mot särskilda bestämmelser i lagen. Enligt punkt 1 första stycket av anvisningarna till 24 § KL skall inkomstberäkningen för skattskyldig som haft ordnad bokföring ske på grundval av denna med beaktande av bestämmelserna i anvisningspunkten. I tredje stycket i anvisningspunkten föreskrivs bl.a. följande. Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakttas, att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt god redovisningssed bör tas upp som intäkt i räkenskaperna.

Av handlingarna i målet framgår bl.a.följande. Bolaget, som har brutet räkenskapsår som löper från den 1 september till den 31 augusti, hade ingått avtal med B-bolagen om att försälja reklamplatser åt B-bolagen. Bolaget hade enligt avtalet ensamrätt att försälja reklam på [visst sätt] inom Sverige. Avtalet tecknades 1996 och gällde från och med den 1 juli 1997 till och med den 31 december 1998. Ersättningen från B-bolagen skulle utgå enligt provision baserad på nettofaktureringen i bolaget. I samband med ägarförändringar hos B-bolagen sade B-bolagen upp avtalet den 26 juli 1997. Den 29 augusti 1997, dvs. två dagar före bokslutet, erhöll bolaget 1 218 658 kr från B-bolagen som kompensation dels för avtalsbrott dels och för att bolaget under avtalstiden inte fick bedriva med B-bolagen konkurrerande verksamhet. Ursprungligen hade bolaget tänkt att fakturera kompensationen i rater/poster under avtalsperioden i likhet med hur intäkter (dock väsentligt större) skulle kommit bolaget tillhanda om avtalet inte brutits. Vid förfrågan i juni eller juli 1997 hos såväl skattemyndigheten som revisionsexpertis erhöll bolaget den upplysningen att detta inte behövdes då kompensationen kunde periodiseras i enlighet med avtalsperioden, vilken innehöll förpliktelser. På detta sätt iakttogs matchningsprincipen för att möta framtida kostnader. Bolaget har uppgivit att kompensationen innebar förpliktelser att inte bedriva ordinarie verksamhet eller verka i konkurrens med tidigare avtalspart fram till den 31 december 1998. Bolaget har under avtalstiden haft ansvar för en anställd med kompetens inom den ordinarie verksamheten. Det har varit viktigt för bolaget att under avtalsperioden upprätthålla sitt kontaktnät för att om möjligt finna nya framtida möjligheter/verksamheter. Bolaget erhöll under den tid konkurrensklausulen gällde begränsade intäkter på grund av svårigheter att finna icke konkurrerande uppdrag. I redovisningen periodiserade bolaget den erhållna kompensationen, 1 218 658 kr, jämt fördelat över avtalstiden, varav 135 406 kr hänfördes till tiden den 1 juli 1997 – den 31 augusti 1997. Härutöver redovisades 10 procent av intäkten (121 866 kr) samma räkenskapsår som uppstartningskostnad och minskade sedan de två följande räkenskapsårens periodiserade intäkter med 1/16 per månad. Detta innebär att (1 218 658 – 135 406 – 121 866 =) 961 386 kr fördelades över tiden den 1 september 1997 – den 31 december 1998. Under räkenskapsåret den 1 september 1997 – den 31 augusti 1998 har bolaget haft intäkter om 35 280 kr och lönekostnader och kontorskostnader uppgående till 506 449 kr.

Bestämmelserna i KL innebär att bolagets intäktsredovisning skall läggas till grund för beskattningen, om den inte strider mot god redovisningssed eller särskilda bestämmelser i KL. Om god redovisningssed ger utrymme för olika alternativ i fråga om periodiseringen, skall beskattningen grundas på det av bolaget i redovisningen valda alternativet. Ersättningar för tjänster som skall utföras under en kommande period, skall intäktsföras antingen när prestationen i sin helhet är fullgjord eller löpande under perioden. (Jfr bl.a. RÅ 1999 ref. 32, RÅ 2002 ref. 84 och 94).

Kammarrätten gör följande bedömning.

Eftersom bolaget i sin bokföring inte har gjort avsättningar för framtida utgifter, kan avsättningar i efterhand inte läggas till grund för taxeringen. Bolagets förstahandsyrkande kan således inte bifallas.

I andra har bolaget yrkat, som det förstås, att den ersättning som erhållits som kompensation skall periodiseras över avtalsperioden på det sätt som bolaget gjort i sin intäktsredovisning.

Fråga uppkommer då om den ersättning som bolaget erhöll den 29 augusti 1997 från B-bolagen som kompensation för avtalsbrott var realiserad detta datum genom att parterna kan anses ha fullgjort sina åtaganden i och med att ersättningen erlades i huvudsak. Ersättningen – som bl.a. avsåg kompensation för uteblivna framtida intäkter – erhölls under den förutsättningen att bolaget under avtalstiden inte bedrev med B-bolagen konkurrerande verksamhet. Bolaget var inte skyldigt att aktivt tillhandahålla någon form av motprestation men bolaget var genom konkurrensklausulen förhindrat att bedriva konkurrerande verksamhet, vilket var en förpliktelse enligt uppgörelsen. Skyldigheten att under ifrågavarande tidsperiod inte bedriva konkurrerande verksamhet måste betraktas som en förpliktelse som löpande fullgörs under avtalstiden. Kammarrätten finner inte anledning att ifrågasätta bolagets uppgifter om att bolaget under avtalsperioden endast bedrivit företagsuppehållande åtgärder såsom vidmakthållande av kontaktnät och försök att finna nya verksamheter. Enligt kammarrättens mening har bolaget vid tidpunkten för ersättningens erläggande inte i huvudsak fullgjort sitt åtagande enligt uppgörelsen utan denna förpliktelse har löpande fullgjorts under avtalsperioden.

Enligt god redovisningssed är det möjligt att löpande under perioden intäktsföra ersättningar för tjänster som skall utföras under en period som hänför sig till flera räkenskapsår. Med hänsyn härtill finner kammarrätten att god redovisningssed i det aktuella fallet ger utrymme för att periodisera intäkten på sätt bolaget gjort och att bolagets intäktsredovisning således inte strider mot god redovisningssed eller särskilda bestämmelser i KL. Bolagets intäktsredovisning skall därför läggas till grund för beskattningen och innebär således att 961 386 kr av erhållen kompensation inte skall tas upp till beskattning vid 1998 års taxering. Överklagandet skall således bifallas.

DOMSLUT

Kammarrätten förklarar med bifall till överklagandet och med ändring av skattemyndighetens beslut och länsrättens dom att periodiseringen av erhållen kompensation för avtalsbrott i bolagets räkenskaper skall läggas till grund för bolagets inkomsttaxering”.

En domare var skiljaktig och delade länsrättens bedömning.

Kommentar:

RSV har överklagat domen.

SRN:s förhandsbesked den 27 maj 2003 Beskattning av idrottslig verksamhet i eget bolag

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 10 juni 2003.

Alla ersättningar – även prispengar – som utbetalas till ett av en professionell golfspelare ägt aktiebolag ska tas upp som inkomst i bolaget.

Inkomstskatt taxeringsåren 2004 – 2006

X är golfspelare på elitnivå och bedriver sin golfverksamhet som enskild näringsidkare. Han avser att övergå till att bedriva golfverksamheten i bolagsform. Han avser därvid att överlåta samtliga rättigheter och skyldigheter avseende verksamheten till ett av honom nybildat helägt svenskt aktiebolag. Efter bolagsbildningen ska X:s intäkter pga. golfverksamheten – bl.a. prispengar, sponsorsbidrag och andra reklambidrag – tillfalla bolaget. Bolaget ska å sin sida betala samtliga kostnader förenade med verksamheten samt utge lön till X.

X frågade om de ersättningar som X uppbär från sin idrottsliga verksamhet – i form av exempelvis prispengar – med skatterättslig verkan kan redovisas som intäkter i det helägda bolaget.

SRN gör följande bedömning.

”I rättspraxis har hinder inte ansetts föreligga att – med verkan även i skatterättsligt hänseende – driva sådan verksamhet som i allt väsentligt bygger på personliga arbetsinsatser i aktiebolagsform (jfr t.ex. RÅ 1969 ref. 19). En förutsättning för att inkomsten av verksamheten skall beskattas hos bolaget och inte direkt hos aktieägaren har dock varit att det av omständigheterna klart framgått att det är bolaget – och inte aktieägaren personligen – som har bedrivit verksamheten. Denna utveckling av praxis har lett till att fria yrken nära förbundna med utövarens person – exempelvis läkare, tandläkare, revisorer samt utövare av litterär eller konstnärlig verksamhet som författare, skådespelare, musiker m.fl. – ansetts kunna bedrivas genom ett aktiebolag. Det torde också förhålla sig så att denna möjlighet i princip även står öppen för idrottsmän.

Vad ansökningen vill klarlägga är om den del av X:s golfverksamhet som avser deltagande i tävlingar är så förknippad med hans person att den skattemässigt skall anses vara av sådan art att den inte hör till aktiebolaget utan skall hänföras till den enskilde.

X:s ersättning för deltagande i tävlingar baseras helt eller delvis på prispengar, dvs. ersättningen är avhängig hans individuella skicklighet. Detta är utmärkande för professionell idrottsverksamhet på en rad områden men kan även förekomma inom andra yrken. Enligt nämndens mening innebär inte detta förhållande i sig ett skäl att underkänna bolagskonstruktionen. Att framgångar på tävlingsbanorna påverkar X:s ’namn’ på ett sätt som han personligen skulle kunna utnyttja även i andra sammanhang än vad som omfattas av bolagets verksamhet förändrar inte denna bedömning.”

SRN fann därför att X:s golfverksamhet i sin helhet ska hänföras till aktiebolaget. Som en förutsättning för förhandsbeskedet gäller att bolaget uppträder som part i ekonomiskt hänseende gentemot tävlingsarrangörer och andra uppdragsgivare.

Kommentar:

RSV har överklagat förhandsbeskedet.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%