Skatteverkets rättsfallssammanställning 20/04

I de rättsfall som återges i detta protokoll har av sekretess- och integritetsskäl alla egennamn anonymiserats. Detta gäller även i de fall i övrigt direkta citat ur domar och beslut återges.

RR:s dom den 9 juni 2004, mål nr 847-849-01 Mervärdesskatt när fastighetsförvaltande tjänster utförs av egen personal på egen fastighet

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Skatteverkets rättsfallsseminarium den 31 augusti 2004.

Uttagsbeskattning beträffande vissa arbetsuppgifter, bl.a. besiktningar vid avflyttning, kontakter med hyresgäst om dennes eget arbete, ta fram underlag för ny- till och ombyggnader.

Kammarrätten i Göteborg ansåg att stiftelsen skulle uttagsbeskattas för de aktuella tjänsterna som utförts på egen fastighet (mål nr 4064-4066-1998). Eftersom det saknades vägledande praxis och rättsläget var oklart beviljades stiftelsen ersättning för kostnader i mål om skatt med skäliga 18 750 kr med beaktande av mervärdesskatt.

Stiftelsen överklagade Kammarrättens avgörande till RR. RR beviljade prövningstillstånd.

YRKANDEN M.M.

Stiftelsen yrkar att Regeringsrätten, med ändring av kammarrättens dom, beslutar att uttagsbeskattning inte skall ske avseende de tjänster som utförs av stiftelsens byggnadsingenjör, ansvarige för energiplanering, ansvarige för hyresgäststyrt underhåll, ansvarige för utvändigt underhåll samt besiktningsman. Till stöd för sin talan anför stiftelsen bl.a. följande. De funktioner som dessa anställda fullgör innebär att ta fram underlag för ny-, till- och ombyggnader samt att utföra byggledningstjänster inkluderande kontakter med anlitade entreprenörer. Funktionerna utgör stiftelsens planerings- och beställarfunktioner och omfattas inte av bestämmelserna om uttagsbeskattning. – Stiftelsen yrkar ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. för ombudskostnader i länsrätten och kammarrätten, utöver redan beviljad ersättning, med 23 750 kr samt för ombudskostnader i Regeringsrätten med 23 737 kr inklusive mervärdesskatt.

Skatteverket bestrider bifall till överklagandet. Verket anför bl.a. följande. Med hänsyn till syftet med reglerna om uttagsbeskattning finns det inte skäl att göra någon restriktiv tolkning av vilka tjänster som omfattas. De aktuella arbetsuppgifterna utgör i sig tjänster som har ett direkt samband med och som utgör en förutsättning för de byggnadsarbeten m.m. som skall föranleda uttagsbeskattning. Med sådana kamerala och administrativa tjänster som inte skall uttagsbeskattas bör förstås den ekonomiska förvaltningen av fastigheten som innefattar t.ex. hyresuppbörd, bokföring och betalning av räkningar. De tjänster som är aktuella i målet kräver teknisk kompetens och har en stark koppling till utförande av bygg-, underhålls- och reparationsarbeten och kan därför inte anses som sådana kamerala eller administrativa arbetsuppgifter som ingår i den ekonomiska förvaltningen av en fastighet. De aktuella arbetsuppgifterna torde om de utförs i samband med en entreprenad till viss del kunna ingå i entreprenörens åtagande och i sådant fall utgöra ett led i byggtjänsten. I övrigt torde tjänsterna i stor utsträckning upphandlas parallellt från fristående byggkonsulter när inte teknisk expertis finns anställd hos byggherren. Samtliga aktuella arbetsuppgifter får anses ha ett naturligt samband med och utgöra erforderliga delar av de byggnadsarbeten m.m. som skall omfattas av uttagsbeskattningen. – Verket tillstyrker att stiftelsen beviljas ersättning för kostnader i Regeringsrätten.

SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Enligt punkt 2 första stycket f) av anvisningarna till 2 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt, GML, vilken gällde t.o.m. den 30 juni 1994, uttagsbeskattas byggnads- eller anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll, ritning, projektering, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst samt lokalstädning, fönsterputsning, renhållning eller annan fastighetsskötsel, om dessa arbeten utförs av ägaren på en fastighet som han använder i en verksamhet för vilken skattskyldighet inte föreligger.

Motsvarande bestämmelse finns i 2 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, som gäller fr.o.m. den 1 juli 1994. Enligt denna bestämmelse förstås med uttag av tjänst att en fastighetsägare utför vissa tjänster på en egen fastighet som utgör tillgång i en yrkesmässig verksamhet som varken medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt. De tjänster som avses är utförande av 1. byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll, 2. ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster, och 3. lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighetsskötsel.

Frågan i målet är om vissa arbetsuppgifter som utförts av anställd personal hos stiftelsen skall föranleda uttagsbeskattning. Stiftelsen har beskrivit arbetsuppgifterna på följande sätt.

Byggnadsingenjör – tar fram underlag för planerade ny-, till- och ombyggnader. Arbetet utgör underlag för beslut, varav vissa förkastas och aldrig genomförs medan andra leder till konkreta åtgärder genom upphandling av byggnadsentreprenader.

Ansvarig för energiplanering – utför allmän planering för stiftelsen i energifrågor. Arbetet utgör underlag för beslut avseende energi- och miljöfrågor. Arbetet avser således planering och inte medverkan vid installationsarbete eller arbetsledning vid sådana projekt vare sig de upphandlas eller utförs med egen personal.

Ansvarig för hyresgäststyrt underhåll – handhar kontakter med hyresgäst beträffande dennes egna arbeten på lägenheten. Genom exempelvis eget underhåll eller egna investeringar kan hyresgästen erhålla hyresrabatter. Den ansvarige utfår sådana bedömningar, fyller i blanketter och registrerar ansökningarna i datasystemet.

Ansvarig för utvändigt underhåll – upprättar planer för utvändigt underhåll och sköter kontakterna med hyresgästföreningen i sådana frågor. Denne innehar inte några arbetsledande funktioner men sköter upphandlingen av underhållsentreprenader

Besiktningsman – utför besiktning vid hyresgästs avflyttning för att fastställa onormalt slitage och stiftelsens ersättningsanspråk på sådan hyresgäst

Till grund för bestämmelserna i ML ligger EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv (direktiv 77/388/EEG). Av artikel 6.3 framgår att medlemsstaterna får, för att hindra snedvridning av konkurrensen, behandla en skattskyldigs tillhandahållande av en tjänst åt sitt företag som tillhandahållande av tjänster mot vederlag om mervärdesskatten på tjänsten inte skulle ha varit helt avdragsgill, om den hade tillhandahållits av en annan skattskyldig person.

Syftet med bestämmelserna om uttagsbeskattning är att skapa neutralitet mellan arbeten i egen regi och upphandlade arbeten (prop. 1989/90:111 s. 92). Som framgår av nämnda artikel i direktivet är det grundläggande kravet enligt EG-rätten för att upprätthålla bestämmelser om uttagsbeskattning att en snedvridning av konkurrensen därmed hindras. Enligt Regeringsrättens mening innebär detta att det inte kan komma i fråga att uttagsbeskatta tjänster som inte kan (separat eller som del av en entreprenaden) upphandlas från utomstående. Vad som förekommit i förevarande mål leder inte till annan slutsats än att de aktuella tjänsterna kan tillhandahållas av andra än stiftelsen.

Frågan är därmed vilken omfattning bestämmelserna skall ges. Mot bakgrund av det angivna syftet med bestämmelserna måste dessa anses omfatta även tjänster som utgör en del av eller ett led i utförandet av sådana tjänster som anges i bestämmelserna.

Såsom arbetsuppgifterna har beskrivits är de tjänster som utförs av den ansvarige för hyresgäststyrt underhåll, den ansvarige för utvändigt underhåll och besiktningsmannen närmast att hänföra till kamerala och administrativa arbeten som utgör ett led i stiftelsens egen fastighetsförvaltning. Regeringsrätten finner därför att dessa tjänster inte skall bli föremål för uttagsbeskattning. Stiftelsens överklagande skall således bifallas i denna del.

Det har inte framkommit annat än att de arbetsuppgifter som utförs av stiftelsens byggnadsingenjör och den ansvarige för energiplanering utgör en del av eller ett led i utförandet av byggnads- och anläggningsarbeten m.m. Regeringsrätten finner i likhet med underinstanserna att dessa tjänster därför omfattas av aktuella bestämmelser. Stiftelsens överklagande skall följaktligen avslås i denna del.

Det saknas skäl att ändra kammarrättens dom avseende stiftelsens yrkanden enligt lagen om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.

Stiftelsen yrkar ersättning för ombudskostnader i Regeringsrätten med 23 737 kr inklusive mervärdesskatt. Målet avser en fråga av betydelse för rättstillämpningen och stiftelsen är därför berättigad att erhålla skälig ersättning. Ersättning bör medges med yrkat belopp.

REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Regeringsrätten bifaller delvis överklagandet och förklarar att de tjänster som utförs av den ansvarige för hyresgäststyrt underhåll, den ansvarige för utvändigt underhåll samt besiktningsman inte skall uttagsbeskattas.

Regeringsrätten avslår överklagandet i övrigt.

Regeringsrätten beviljar stiftelsen ersättning för kostnader i Regeringsrätten med 23 737 kr.

RR:s dom 9 juni 2004, mål nr 1120-1123-03 Mervärdesskatt när fastighetsförvaltande tjänster utförs av egen personal på egen fastighet

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Skatteverkets rättsfallsseminarium den 31 augusti 2004.

Uttagsbeskattning beträffande vissa arbetsuppgifter i form av byggledning, projektering, projektledning återrapportering av felanmälningar, besiktningar vid avflyttning, telefonjourverksamhet och kontakt med entreprenörer.

Kammarrätten i Jönköping ansåg (mål nr 426-429-1999) att de ifrågavarande arbetena som avser byggledning, projektering, projektledning och som utförs av bolagets förvaltare respektive förvaltarassistent inte ska uttagsbeskattas. Bolagets arbete med besiktningar, telefonjour, återrapportering av felanmälningar och omhändertagande av entreprenörer ansågs inte heller omfattas av bestämmelserna om uttagsbeskattning. Kammarrätten ansåg däremot att namnbyte på dörrar var en sådan arbetsuppgift som ska medföra uttagsbeskattning.

Skatteverket överklagade kammarrättens avgörande till RR. RR meddelade prövningstillstånd.

YRKANDEN M.M.

Skatteverket yrkar att Regeringsrätten, med ändring av kammarrättens dom, förklarar att bolaget ska uttagsbeskattas för de i målet aktuella tjänsterna. Till stöd för sin talan anför verket bl.a. följande. Uppräkningen av tjänster i punkt 2 första stycket f) av anvisningarna till 2 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt, GML, och i 2 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, kan inte anses uttömmande. Reglerna syftar till att åstadkomma neutralitet mellan att utföra tjänster i egen regi och att upphandla tjänster. Med hänsyn till syftet finns det inte skäl att göra en restriktiv tolkning av vilka tjänster som omfattas. De beskrivna arbetsuppgifterna avseende byggledning m.m. utgör i sig tjänster som har ett direkt samband med och som utgör en förutsättning for de byggnadsarbeten som skall föranleda uttagsbeskattning. Arbetsuppgifterna torde om de utförs i samband med en entreprenad till viss del kunna ingå i entreprenörens åtagande och i sådant fall utgöra ett led i byggtjänsten. Samtliga arbetsuppgifter får anses ha ett naturligt samband med och utgöra erforderliga delar av de byggnadsarbeten m.m. som omfattas av uttagsbeskattningen. De byggledningsarbeten som är aktuella i målet kräver teknisk kompetens och har en stark koppling till utförandet av byggarbeten och kan därför inte anses utgöra kamerala eller administrativa arbetsuppgifter som ingår i den ekonomiska förvaltningen av en fastighet. Bolagets arbete med besiktningar, telefonjour, återrapportering av felanmälningar och kontakter med entreprenörer får anses vara arbete av sådant slag som normalt ingår i en fastighetsskötares arbetsuppgifter. Arbetsuppgifterna bör därför hänföras till sådan ”annan fastighetsskötsel” som avses i bestämmelserna.

Bolaget bestrider bifall till överklagandet och anför bl.a. följande. Skatteverkets sambandsresonemang och extensiva tolkning av bestämmelserna går stick i stäv med uttalanden i förarbetena och däri angivna motiv för en viss begränsad uttagsbeskattning vid förvaltning i egen regi. Bolaget yrkar ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning for kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. för ombudskostnader i Regeringsrätten med 41 250 kr inklusive mervärdesskatt.

Skatteverket tillstyrker att bolaget beviljas ersättning för kostnader i Regeringsrätten med skäliga 25 000 kr.

Bolaget ansöker om återställande av försutten tid for att överklaga kammarrättens dom i den del den gått bolaget emot.

SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Inledningsvis behandlar Regeringsrätten bolagets ansökan om återställande av försutten tid.

Bolaget överklagade kammarrättens dom genom en skrivelse som kom in till Regeringsrätten den 12 september 2003 som ett yttrande i förevarande mål. Kammarrätten avvisade överklagandet såsom för sent inkommet i beslut den 10 oktober 2003.

Enligt 37 c § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får tiden för överklagande eller en därmed jämförbar åtgärd återställas, om den försuttits på grund av omständighet som utgör giltig ursäkt. I målet har inte framkommit någon omständighet som utgör skäl för att återställa den försuttna tiden. Ansökningen skall därför avslås.

Regeringsrätten prövar därefter Skatteverkets överklagande.

Enligt punkt 2 första stycket f) av anvisningarna till 2 § GML, vilken gällde t.o.m. den 30 juni 1994, uttagsbeskattas byggnads- eller anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll, ritning, projektering, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst samt lokal städning, fönsterputsning, renhållning eller annan fastighetsskötsel, om dessa arbeten utförs av ägaren på en fastighet som han använder i en verksamhet för vilken skattskyldighet inte föreligger.

Motsvarande bestämmelse finns i 2 kap. 8 § ML som gäller fr.o.m. den 1 juli 1994. Enligt denna bestämmelse förstås med uttag av tjänst att en fastighetsägare utför vissa tjänster på en egen fastighet som utgör tillgång i en yrkesmässig verksamhet som varken medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt. De tjänster som avses är utförande av 1. byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll, 2. ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster, och 3. lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighetsskötsel.

Frågan i målet är om vissa arbetsuppgifter som utförts av anställd personal hos bolaget skall föranleda uttagsbeskattning.

Till grund för bestämmelserna i ML ligger EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv (direktiv 77/388/EEG). Av artikel 6.3 framgår att medlemsstaterna får, för att hindra snedvridning av konkurrensen, behandla en skattskyldigs tillhandahållande av en tjänst åt sitt företag som tillhandahållande av tjänster mot vederlag om mervärdesskatten på tjänsten inte skulle ha varit helt avdragsgill, om den hade tillhandahållits av en annan skattskyldig person.

Syftet med bestämmelserna om uttagsbeskattning är att skapa neutralitet mellan arbeten i egen regi och upphandlade arbeten (prop. 1989/90:111 s. 92). Som framgår av nämnda artikel i direktivet är det grundläggande kravet enligt EG-rätten för att upprätthålla bestämmelser om uttagsbeskattning att en snedvridning av konkurrensen därmed hindras. Enligt Regeringsrättens mening innebär detta att det inte kan komma i fråga att uttagsbeskatta tjänster som inte kan (separat eller som del av en entreprenad) upphandlas från utomstående. Vad som förekommit i förevarande mål leder inte till annan slutsats än att de aktuella tjänsterna kan tillhandahållas av andra än bolaget.

Frågan är därmed vilken omfattning bestämmelserna skall ges. Mot bakgrund av det angivna syftet med bestämmelserna måste dessa anses omfatta även tjänster som utgör en del av eller ett led i utförandet av sådana tjänster som anges i bestämmelserna.

Det har inte framkommit annat än att de arbetsuppgifter som betecknats som byggledning, projektering och projektledning liksom återrapportering av felanmälningar utgör en del av eller ett led i utförandet av byggnadsarbeten, fastighetsskötsel m.m. Regeringsrätten finner att dessa tjänster därför omfattas av aktuella bestämmelser. Skatteverkets överklagande skall sålunda bifallas i denna del.

Såsom arbetsuppgifterna har beskrivits utgör däremot besiktningarna som utförs i samband med avflyttning, telefonjourverksamheten och kontakterna med entreprenörer tjänster som närmast är att hänföra till kamerala och administrativa arbeten som utgör ett led i bolagets egen fastighetsförvaltning. Regeringsrätten finner därför att dessa tjänster inte skall bli föremål för uttagsbeskattning. Skatteverkets överklagande skall således avslås i denna del.

Bolaget yrkar ersättning enligt lagen om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. för ombudskostnader i Regeringsrätten med 41 250 kr inklusive mervärdesskatt. Målet avser en fråga av betydelse för rättstillämpningen. Regeringsrätten finner att ersättning bör beviljas med skäliga 25 000 kr.

REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Regeringsrätten avslår ansökningen om återställande av försutten tid.

Regeringsrätten bifaller delvis överklagandet och förklarar att uttagsbeskattning skall ske för byggledning, projektering och projektledning samt återrapportering av felanmälningar.

Regeringsrätten avslår överklagandet i övrigt.

Regeringsrätten beviljar bolaget ersättning för kostnader i Regeringsrätten med 25 000 kr.

RR:s dom den 21 juni 2004, mål nr 7097-01 Mervärdesskatt vid försäljning av häst

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Skatteverkets rättsfallsseminarium den 31 augusti 2004.

Bestämmelserna om vinstmarginalbeskattning är tillämpliga eftersom en otränad häst som köpts från en privatperson och efter träning säljs som ridhäst är att betrakta som en begagnad vara.

Förhandsbesked angående mervärdesskatt

Bolaget överklagande SRN:s förhandsbesked från den 12 november 2001. SRN ansåg att en otränad häst som köps från en privatperson och efter träning till ridhäst säljs inte utgör en begagnad vara i mervärdesskattehänseende. Förhandsbeskedet har refererats i rättsfallsprotokoll 01/02. För de närmare omständigheterna hänvisas till det referatet.

YRKANDEN M.M.

Bolaget yrkar att Regeringsrätten, med ändring av förhandsbeskedet, förklarar att bestämmelserna om vinstmarginalbeskattning är tillämpliga när en otränad unghäst köps från en privatperson (annan än uppfödaren) och efter träning säljs som ridhäst. Bolaget yrkar vidare ersättning för biträdeskostnader.

Mot bakgrund av EG-domstolens nedannämnda avgörande tillstyrker Skatteverket bifall till överklagandet.

SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Sedan Regeringsrätten den 10 september 2002 beslutat att inhämta förhandsavgörande i de i målet uppkomna gemenskapsrättsliga frågorna lämnade EG-domstolen i dom den 1 april 2004 (mål C-320/02) följande svar:

Artikel 26 a i sjätte mervärdesskattedirektivet ska tolkas så att levande djur kan vara att betrakta som begagnade varor i den mening som avses i denna bestämmelse.

Ett djur som köps från en privatperson (annan än uppfödaren) och som efter träning för viss specifik användning försäljs vidare kan således vara att betrakta som en begagnad vara i den mening som avses i denna bestämmelse.

EG-domstolens dom innebär att en häst som förvärvas och avyttras på sätt som ovan beskrivits är att betrakta som begagnad vara i direktivets mening. Regeringsrätten finner att desamma gäller enligt 9 a kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200) och att bestämmelserna om s.k. vinstmarginalbeskattning därmed är tillämpliga på den försäljning som Skatterättsnämndens förhandsbesked avser. Bolagets talan ska således bifallas.

Bolaget yrkar ersättning för kostnader i målet. I ärenden om förhandsbesked är emellertid lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i mål om skatt, m.m. tillämplig endast om Skatteverket ansökt om förhandsbesked (1 §). Då så här inte är fallet, ska bolagets yrkande om ersättning avslås.

REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Regeringsrätten ändrar Skatterättsnämndens förhandsbesked och förklarar att en häst, som köps från en privatperson (annan än uppfödaren) och som efter träning säljs vidare, är att betrakta som en sådan begagnad vara som avses i 9 a kap. 4 § mervärdesskattelagen, med följd att bestämmelserna om vinstmarginalbeskattning är tillämpliga på försäljningen.

Regeringsrätten avslår bolagets yrkande om ersättning för kostnader.

RR:s dom den 19 augusti 2004, mål nr 2202-02 Rätt till avdrag för felaktigt debiterad mervärdesskatt

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Skatteverkets rättsfallsseminarium den 31 augusti 2004.

Rätt till avdrag föreligger inte när säljarens debitering av mervärdesskatt varit felaktig eftersom omsättningen inte skett i Sverige.

Mervärdesskatt:

Länsrätten ansåg i dom den 17 mars 1999 att bolaget inte hade rätt till avdrag för den felaktigt debiterade mervärdesskatten. Länsrätten ansåg dock att det fanns skäl till befrielse från skattetillägg. Länsrätten fann också att bolaget skulle medges ersättning för kostnader i målet med skäliga 10 000 kr. Bolaget överklagade till Kammarrätten och yrkade att bolaget skulle medges avdrag för ingående skatt. Skattemyndigheten överklagade frågan om befrielse från skattetillägg samt ersättningsfrågan.

Kammarrätten i Jönköping meddelade dom den 28 februari 2002, mål nr 1625-1999. I sin bedömning anger kammarrätten bl.a. följande. Det är ostridigt att mobiltelefonerna inte har varit föremål för sådan omsättning inom landet som krävs för att skatteplikt ska uppkomma. Härav följer att bolaget, oavsett om bolaget varit i god tro eller ej, saknar rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt. Bolagets yrkande ska därför avslås.

Kammarrätten ansåg vidare att oriktig uppgift lämnats. Ifråga om befrielse från skattetillägg framgår följande av kammarrättens bedömning. Det förhållandet att bolaget vid tidpunkten saknade lager i Sverige samt den för bolaget kända omständigheten att någon leverans till den svenska adress som angivits på fakturorna aldrig ägde rum, borde enligt kammarrättens mening rimligen föranlett bolaget att undersöka omständigheterna kring leveransen. Den oriktiga uppgiften framstår mot bakgrund härav inte som ursäktlig. Den omständigheten att leverantören var ett svenskt bolag medför inte i sig någon annan bedömning. Eftersom det inte heller i övrigt framkommit omständigheter som gör att grund för eftergift föreligger ska skattemyndighetens överklagande bifallas. Skattemyndighetens yrkande om att bolaget inte ska tillerkännas ersättning för kostnader i länsrätten ska därför bifallas och yrkandet om ersättning för kostnader i kammarrätten avslås.

Bolaget överklagade till Regeringsrätten som meddelade dom enligt nedan.

YRKANDEN M.M.

Bolaget yrkar att avdrag för ingående mervärdesskatt ska medges och i andra hand att något skattetillägg inte ska utgå. Bolaget yrkar vidare ersättning för sina kostnader i länsrätten och kammarrätten i enlighet med det i kammarrätten framställda kostnadsyrkandet samt för kostnader i Regeringsrätten med 113 000 kr. Bolaget anför bl.a. följande. Överenskommelsen om inköp av mobiltelefonerna ingicks i praktiken av säljaren och av bolagets norska moderbolag. Eftersom det av likviditetsskäl var ett absolut krav från säljarens sida att denne kunde debitera svensk mervärdesskatt gick bolaget in som köpare i stället för det norska moderbolaget. Telefonerna såldes omedelbart vidare till det norska moderbolaget. Den omständigheten att fel leveransadress angetts i fakturorna saknar betydelse i fråga om rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt. Enligt Riksskatteverkets Handledning för mervärdesskatt hade köparen inte någon mer omfattande utredningsskyldighet vad gäller frågan om det förelegat skattskyldighet för den som debiterat skatten. Säljaren har inte kunnat reglera någon del av den felaktigt debiterade mervärdesskatten.

Skatteverket anser att överklagandet ska avslås. Verket anser vidare, för det fall att bolaget ska beviljas ersättning för sina kostnader i Regeringsrätten, att 25 000 kr kan anses skäligt. Verket anför bl.a. följande. Vid revision hos säljaren framkom att mobiltelefonerna vid tidpunkten för försäljningen inte fanns i Sverige och därför inte kan anses omsatta inom landet. Frågan är om bolaget har rätt till avdrag för belopp som upptagits som mervärdesskatt i fakturor till bolaget trots att dessa fakturor avser omsättning utom landet. Vid införandet av mervärdesskattelagen (1994:200) ändrades definitionen av ingående skatt. Av 8 kap. 2 § första stycket ML framgår att ingående skatt numera är kopplad till säljarens skattskyldighet för omsättningen och inte, såsom fallet var enligt den upphävda lagen (1968:430) om mervärdeskatt, till förvärvarens verksamhet. Ett belopp som i faktura angetts som mervärdesskatt men som avser omsättning utom landet kan därför inte utgöra ingående skatt hos förvärvaren och någon rätt till avdrag föreligger inte. Bestämmelsen i 8 kap. 2 § första stycket i kombination med 8 kap. 3 § ML har ansetts motsvara artikel 17.2 a i sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG), se SOU 1994:88 s. 227. EG-domstolen har i två domar (mål C-342/87, Genius Holding, REG 1989 s. 4227, och mål C-454/98, Schmeink & Cofreth, REG 2000 s. 1-6973) funnit att artikel 17.2 a i direktivet medför att rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt är begränsad till att gälla enbart skatt som hör ihop med transaktioner för vilka skattskyldighet uppkommer. Rätt till avdrag föreligger därför inte, inte ens om förvärvaren varit i god tro. Även om god tro skulle tillmätas betydelse saknas sådan i bolagets fall. Varorna levererades aldrig till den svenska adress som angetts på fakturorna. Det borde därför varit uppenbart för bolaget, som saknade lager i Sverige, att fakturorna var felaktiga.

Regeringsrätten har hållit muntlig förhandling i målet varvid bolaget yrkat att förhandsavgörande ska inhämtas från EG-domstolen. Bolaget har vidare tillagt bl.a. följande. Det kan inte anses utrett att telefonerna inte funnits i Sverige. Ericsson använde säljaren som exklusiv distributör av Ericsson-telefoner i Sverige och varupartierna utgjordes av sådana telefoner. Bolagets verkställande direktör fick vid kontroll hos bolagets styrelseordförande – tillika verkställande direktör i det norska moderbolaget – uppfattningen att allt var i sin ordning. – Bolaget har begärt ersättning med 4 800 kr för kostnader för inställelsen vid den muntliga förhandlingen.

SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Regeringsrätten finner inte skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.

Enligt 8 kap. 3 § första stycket ML får den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv eller import i verksamheten. Ingående skatt utgörs enligt 8 kap. 2 § första stycket ML av beloppet av den skatt enligt ML som hänför sig till ersättning för förvärv av varor och tjänster, om omsättningen medfört skattskyldighet för den från vilken varorna eller tjänsterna förvärvats.

Nämnda bestämmelser ska tolkas mot bakgrund av artikel 17.2 a i sjätte mervärdesskattedirektivet. EG-domstolen har uttalat att rätten till avdrag för ingående skatt är begränsad till att gälla endast skatt som ska betalas enligt gällande lag, dvs. skatt som hör ihop med en mervärdesskattepliktig transaktion eller skatt som har betalats inom ramen för skattskyldigheten (mål C-454/98, Schmeink & Cofreth, punkt 53, med hänvisning till mål C-342/87, Genius Holding, punkt 13).

För att bolaget ska ha rätt till avdrag för ingående skatt krävs således att säljarens debitering av mervärdesskatt varit korrekt. En förutsättning för avdrag är därmed att telefonerna omsatts i Sverige. Bolaget har tidigare i processen godtagit att någon sådan omsättning inte skett men har vid den muntliga förhandlingen i Regeringsrätten gjort gällande att telefonerna kan ha levererats från plats i Sverige. Mot bakgrund av vad som i övrigt förekommit i målet finner Regeringsrätten att denna uppgift inte kan läggas till grund för bedömningen. Bolaget saknar följaktligen rätt till avdrag för ingående skatt.

Regeringsrätten finner vidare att bolaget lämnat sådana uppgifter som utgör grund för att påföra skattetillägg. Vid denna bedömning uppkommer frågan om det finns förutsättningar att befria bolaget från skattetillägg. Enligt den i målet aktuella lydelsen av 15 kap. 7 § skattebetalningslagen (1997:483) ska den skattskyldige befrias helt från skattetillägg bl.a. om felaktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till den oriktiga uppgiftens art eller om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut skattetillägget.

Det är ostridigt att bolagets avtal med säljaren ingicks för att säljaren av likviditetsskäl skulle kunna debitera svensk mervärdesskatt. Bolaget har till sitt fredande hänvisat bl.a. till att det varit i god tro beträffande säljarens rätt att debitera mervärdesskatt och att vissa åtgärder vidtagits för att säkerställa att gått rätt till. Vad dessa åtgärder närmare inneburit har inte angetts och de får – med beaktande av de speciella förutsättningarna för bolagets medverkan och att det rört sig inte om enstaka utan ett större antal transaktioner – i vart fall betraktas som otillräckliga. Mot denna bakgrund finner Regeringsrätten att det inte finns grund att befria bolaget från skattetillägg.

Anledning saknas att bevilja bolaget ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. för kostnader i länsrätten och kammarrätten. Däremot bör ersättning beviljas för kostnader i Regeringsrätten med skälig 25 000 kr.

Enligt 15 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får enskild part som inställt sig till muntlig förhandling vid förvaltningsdomstol tillerkännas ersättning av allmänna medel för kostnad för resa och uppehälle, om rätten finner att han skäligen bör ersättas för sin inställelse. Regeringsrätten finner inte skäl föreligga att tillerkänna bolaget ersättning för inställelsekostnader med anledning av den muntliga förhandlingen i Regeringsrätten.

REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Regeringsrätten avslår yrkandet om inhämtande av förhandsavgörande från EG-domstolen.

Regeringsrätten avslår överklagandet.

Regeringsrätten beviljar bolaget ersättning av allmänna medel för kostnader i Regeringsrätten med 25 000 kr.

Regeringsrätten avslår yrkandet om ersättning för kostnader i samband med inställelsen vid den muntliga förhandlingen i Regeringsrätten.

SRN:s förhandsbesked den 15 juni 2004 Mervärdesskatt vid uttag av tjänst på egen fastighet

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Skatteverkets rättsfallsseminarium den 31 augusti 2004.

Utförande av sådana tjänster på egen fastighet som avses i 2 kap. 8 § ML ska medföra uttagsbeskattning till den del fastigheter används för uthyrning som inte medför skattskyldighet även om andra delar omfattas av frivillig skattskyldighet.

Mervärdesskatt

Omständigheterna i ärendet är i huvudsak följande.

Bolagets verksamhet består av uthyrning och förvaltning av egna fastigheter. Bolaget är frivilligt skattskyldig för uthyrning av vissa av lokalerna i bolagets fastigheter. Fastighetsförvaltningen sker med egen personal, dvs. i egen regi. Som ett led i fastighetsförvaltningen utför bolaget såväl tekniska tjänster som kamerala tjänster avseende de egna fastigheterna.

Frågeställningen

Mot bakgrund av ovanstående önskar bolaget svar på om uttagsbeskattning ska ske enligt 2 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, för de tjänster som utförs på fastighet, som delvis omfattas av frivillig skattskyldighet, till den del fastigheten används för verksamhet som inte medför skattskyldighet.

Skatterättsnämnden beslutar följande.

”FÖRHANDSBESKED

Om bolaget utför sådana tjänster som avses i 2 kap. 8 § andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML, på sådana fastigheter som avses med frågan föreligger ett sådant uttag av tjänst som avses i första stycket i bestämmelsen.

MOTIVERING

Med uttag av tjänst förstås enligt 2 kap. 8 § första stycket ML att en fastighetsägare i viss närmare angiven omfattning utför sådana tjänster som anges i bestämmelsens andra stycke på en egen fastighet som utgör tillgång i en yrkesmässig verksamhet som varken medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt.

Fråga i ärendet är om uttagsbeskattning enligt den nämnda bestämmelsen skall ske för tjänster som utförs på fastigheter, som delvis omfattas av frivillig skattskyldighet, till den del fastigheterna används för upplåtelser som inte medför skattskyldighet.

Skatterättsnämnden har i ett ärende i vilket omständigheterna såvitt nu är av intresse överensstämde med dem som föreligger i detta ärende ansett att förutsättningar föreligger för uttagsbeskattning enligt 2 kap. 8 § ML. Regeringsrätten har i dom meddelad den 24 maj 2004, mål nr 8585-03, gjort samma bedömning som Skatterättsnämnden och fastställt nämndens förhandsbesked. Bolagets fråga skall därför besvaras jakande.”

Kommentar:

Förhandsbeskedet har överklagats av sökanden.

SRN:s förhandsbesked den 24 juni 2004 Avdragsrätt för ingående skatt hänförlig till leverans av frikraft

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Skatteverkets rättsfallsseminarium den 31 augusti 2004.

Ett elproducerande företag har rätt till avdrag för ingående skatt på förvärv som avser leverans av frikraft oavsett om kraften är egenproducerad eller förvärvad från utomstående leverantör.

Mervärdesskatt

Omständigheterna i ärendet är i huvudsak följande.

Bolaget är ett energiföretag som bl.a. producerar och försäljer el. Bolaget är skattskyldig till mervärdesskatt för den bedrivna verksamheten. Den elström bolaget säljer utvinns till stor del ur vattenkraft. För att kunna tillgodogöra sig vattenkraften har bolaget ingått avtal med fastighetsägare utmed älvar och andra vattendrag. Fastighetsägarna har upplåtit eller överlåtit sin rätt till vattenområden och vattenfall på fastigheterna, s.k. fallrätter. Avtalen tecknades i huvudsak under 1940-, -50- och 60-talen. Vissa av fastighetsägarna har enligt avtalen rätt att av bolaget erhålla ett visst antal kilowattimmar elström per år, s.k. frikraft. Bolaget är därför skyldig enligt avtalen att leverera frikraft för nyttjande och förvärvade fallrätter.

Bolaget önskar få klarlagt huruvida det föreligger någon begränsning i avdragsrätten för ingående skatt som belöper på bolagens kostnader för att tillhandahålla frikraft enligt avtalen, antingen frikraften är egenproducerad eller upphandlad från annan elleverantör.

Skatterättsnämnden beslutar följande.

FÖRHANDSBESKED

Bolaget har rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt som är hänförlig till förvärv avseende leverans av sådan frikraft som avses med ansökningen oavsett om kraften är egenproducerad eller förvärvad från utomstående leverantör.

MOTIVERING

Enligt huvudregeln om avdragsrätt i 8 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, får den som bedriver verksamhet som medför skattskyldighet göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv i verksamheten. Med ”verksamhet som medför skattskyldighet” förstås enligt 1 kap. 7 § andra stycket ML sådan verksamhet i vilken omsättning av varor och tjänster medför skattskyldighet enligt 1 kap. 2 § första stycket 1 ML. Enligt sistnämnda bestämmelse, jämfört med samma kapitels 1 § första stycket 1, avser, med vissa här ej aktuella undantag, skattskyldigheten sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs i en yrkesmässig verksamhet.

Av huvudregeln framgår således att avdragsrätten begränsas till ingående skatt på förvärv i en verksamhet som medför skattskyldighet, dvs. i enlighet med det ovan sagda för skattepliktiga omsättningar av varor och tjänster inom ramen för en yrkesmässig verksamhet.

I förarbetena till ML uttalas beträffande den aktuella bestämmelsen i 8 kap. 3 § första stycket bl.a. följande. Den föreslagna 3 § ger avdragsrätt endast för sådan ingående skatt som hänför sig till förvärv eller införsel av varor eller tjänster i den verksamhet som medför skattskyldighet. En vara eller tjänst är att anse som förvärvad eller införd i en sådan verksamhet endast i den mån varan eller tjänsten skall användas eller förbrukas i verksamheten (prop. 1993/94:99 s. 209).

Innebörden av huvudregeln för avdragsrätt i 8 kap. 3 § ML skall tolkas mot bakgrund av motsvarande bestämmelser i det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG). Bestämmelserna om avdragsrättens räckvidd återfinns i artikel 17. Rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt gäller för varor eller tjänster som tillhandahålls av annan skattskyldig person förutsatt att varorna eller tjänsterna används för skattepliktiga transaktioner (artikel 17.2, undantag från principen följer av artikel 17.3). Är varor och tjänster avsedda såväl för transaktioner med avseende på vilka mervärdesskatten är avdragsgill som för transaktioner där mervärdesskatten inte är avdragsgill är endast den del av mervärdesskatten avdragsgill som kan hänföras till de förstnämnda transaktionerna (artikel 17.5 och 19.1).

I ärendet har ett för ansökningen representativt avtal getts in. Enligt detta avtal har AB X i oktober 1945 köpt ett område av en fastighet. Med det sålda området följde all den andel i vatten, vattenkraft m.m. som tillkom eller kunde tillvinnas nämnda fastighet. Enligt § 7 i köpekontraktet skulle köparen eller hans rättsinnehavare till säljaren eller hans rättsinnehavare utan ersättning årligen leverera en i kontraktet närmare angiven mängd elektrisk ström, s.k. frikraft. Bolaget har inträtt i avtalet i X:s ställe.

Fråga i ärendet är om bolaget är berättigat till avdrag för all den ingående mervärdesskatt som belöper på bolagets förvärv för att tillhandahålla sådan frikraft som avses i det nyssnämnda avtalet, oavsett om bolaget självt har producerat kraften i sin egen verksamhet eller om bolaget har förvärvat kraften från en utomstående leverantör.

Nämnden gör följande bedömning.

Av handlingarna framgår att bolagets verksamhet består i att producera och tillhandahålla elektrisk kraft; huvuddelen av produktionen sker i bolagets egna vattenkraftverk. I samband med att kraftverken uppfördes träffades avtal med fastighetsägare som innebar att dessa överlät eller upplät sin rätt till mark och vattenområden samt vattenfall på fastigheterna, s.k. fallrätter. Innehavet av fallrätterna har varit en nödvändig förutsättning för verksamheten. Förvärvet av aktuellt område av strömfallsfastigheten enligt det ingivna avtalet är därmed hänförligt till en verksamhet som medför skattskyldighet. Den frikraft som bolaget är skyldigt att leverera utgör, oaktat upplåtelsen av den utgjort en skattefri transaktion, en kostnad för förvärvet av fastigheten och har således ett sådant samband med en verksamhet i vilken omsättningarna är skattepliktiga att den ingående skatten är avdragsgill enligt huvudregeln i 8 kap. 3 § första stycket ML. Det är utan betydelse för bedömningen om det är fråga om bolagets egen produktion eller från utomstående förvärvad kraft.

Det anförda får enligt nämndens mening anses vara i överensstämmelse med sjätte mervärdesskattedirektivet.

AVVISNING

I den mån ansökningen inte har besvarats genom förhandsbeskedet finner nämnden att förhandsbesked inte bör meddelas och avvisar därför ansökningen i den delen.

Kommentar:

Förhandsbeskedet har inte överklagats av Skatteverket.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%