Skatteverkets rättsfallssammanställning 3/05

I de rättsfall som återges här har av sekretess- och integritetsskäl alla egennamn anonymiserats. Detta gäller även i de fall i övrigt direkta citat ur domar och beslut återges.

RR:s dom den 11 februari 2005, mål nr 6756-04 Investmentföretag

Regeringsrätten

Inkomstskatt

Utdelning på aktier i ett investmentföretag, som i sin tur äger noterade aktier med c:a 20 procent av röstetalet, har ansetts skattefri i fall där sökanden äger aktier i investmentföretaget med röstetal strax över tio procent.

Inkomstskatt, taxeringsåren 2005-2008

Skatterättsnämndens förhandsbeslut den 29 oktober 2004 har tidigare refererats (se bifogat referat).

Skatteverket begärde att förhandsbeskedet skulle fastställas.

Regeringsrätten gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden och fastställde förhandsbeskedet.

SRN:s förhandsbesked den 10 februari 2005 Kooperativ ekonomisk förening

Skatterättsnämndens förhandsbesked

Inkomstskatt – näring bolag

Avsättning till medlemskonto i danskt amba ska i visst fall behandlas som avsättning vid insatsemission

Inkomsttaxering 2005-2007

X är en dansk kooperativ ekonomisk förening med medlemmar i både Danmark och Sverige. X har ett fast driftställe i Sverige genom en filial registrerad här. Filialens verksamhet utgörs av inköp av medlemmarnas produkter och vidareförsäljning härav.

A är en enskild näringsidkare, medlem i X och leverantör till denna.

AB Y bedriver verksamhet inom samma område som A och är medlem i X.

Det danska systemet med medlemskonton i kooperativa ekonomiska föreningar (amba) är inte lagreglerat utan har utvecklats i praxis. I och med att systemet inte är lagreglerat finns det en viss valfrihet för hur villkoren kan utformas. Syftet med medlemskonton är att möjliggöra självfinansiering (konsolidering) av en ekonomisk förening. Detta sker via resultatdisponeringen genom att från fritt eget kapital (utdelningsbara medel) tillgodoförs de individuella medlemmarna medel som dock står kvar och fonderas i föreningen för framtiden. En medlem kan inte disponera över medlemskontot.

Avsättning till medlemskonto sker i förhållande till storleken av den enskilda medlemmens leveranser under det föregående räkenskapsåret till X. Utbetalning från medlemskonton kan enbart ske efter det att medlemmen lämnat föreningen. Bestämmelsen innebär att efter utträdet ur föreningen, utbetalning från medlemskontot sker i rater under fyra år. För varje sådan enskild utbetalning krävs stämmobeslut. Utbetalning av det första delbeloppet sker vid disponeringen av X:s resultat för det räkenskapsår som påbörjats under det kalenderår då medlemmen utträder. Utbetalning kan endast ske efter beslut av föreningsstämman. Beslut om utbetalning sker med iakttagande av den allmänna försiktighetsprincipen.

Frågor

A

1. Vid vilken tidpunkt inträder skattskyldighet för A med avseende på medel som i X sätts av till medlemskonto; vid avsättningen eller först vid den senare tidpunkt då medel betalas ut till A efter det att han utträtt ur föreningen?

2. Om svaret på fråga 1 är att beskattning sker först efter det att A utträtt ur föreningen; Om utbetalning efter utträdet ur föreningen sker i rater under fyra år, inträder omedelbar beskattning för hela beloppet efter det att utträdet skett eller sker beskattning respektive år för det delbelopp som då betalas ut?

3. (av Skatterättsnämnden avvisad fråga)

4. Är utbetalningen från medlemskontot efter det att medlemsskapet upphört skattefri för AB Y?

5. Har den svenska filialen rätt till avdrag för utbetalningar från medlemskonton vid svenska medlemmars utträde ur föreningen (dvs. ”svensk” andel av utbetalningar)?

Skatterättsnämnden beslutade följande.

”FÖRHANDSBESKED

Fråga 1

A skall inte beskattas när avsättning görs till hans medlemskonto i X.

Fråga 2

När A utträder som medlem ur X skall kapitalvinstbeskattning ske med utgångspunkt i det belopp som sammanlagt skall utbetalas från hans medlemskonto i föreningen.

Fråga 4

För AB Y är utbetalningarna från medlemskontot skattefria.

Fråga 5

För utbetalningar från medlemskonto föreligger avdragsrätt i den omfattning som framgår av 39 kap. 23 § och 24 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

MOTIVERING

...

Fråga 1

Motsvarande fråga har tidigare varit föremål för prövning i ett förhandsbesked (RÅ 2003 not. 161). Med stöd av 2 kap. 2 § IL gjordes en jämförelse med det svenska systemet för konsolidering i en kooperativ förening via överföringar av vinstutdelningsbara belopp till medlemsinsatser genom insatsemission enligt 10 kap. 2 a § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, FL. Såväl nämnden som Regeringsrätten fann att systemet för medlemskonton skiljde sig från det för insatsemission på ett sådant sätt att de inte kunde jämställas med varandra. Med tillämpning av den praxis som gäller för andra former av överföringar till insatskonton skulle medlemmen i stället för att beskattas när han avgår ur föreningen utdelningsbeskattas redan när avsättning till medlemskontot sker.

Avgörande i det förhandsbeskedet var att utbetalningar från medlemskonto, till skillnad från vid insatsemission, kunde göras till medlem innan denne utträtt ur föreningen. X avser att ändra modell för medlemskonton. Enligt de nya villkoren kan utbetalningar, med undantag för vissa extraordinära händelser, enbart ske efter det att medlemmen utträtt.

Mot bakgrund av vad som framgår om föreslagna ändringar i utbetalningsvillkoren finner nämnden att beskattningen av medlem för medel som avsätts till medlemskonto skall ske enligt de regler som gäller för överföringar till medlemsinsatser genom insatsemission. Sådana överförda belopp skall enligt en bestämmelse i 42 kap. 21 a § IL, som tillämpas från och med 2004 års taxering, inte behandlas som utdelning. Det betyder att A såsom svensk medlem i X inte skall beskattas för medel på medlemskontot när avsättning görs.

Fråga 2

Den händelse som föranleder att belopp på medlemskontot skall beskattas är att medlemmen utträder (nämnden utgår från att begreppet utträde motsvaras av begreppet avgång i FL) ur föreningen. En sådan händelse innebär därmed enligt 44 kap. 5 § IL att medlemmen anses ha avyttrat sin andel i föreningen.

Vid beräkning av resultatet av näringsverksamhet tillämpas enligt 14 kap. 9 § IL i fråga om beskattningstidpunkten för kapitalvinster och kapitalförluster de bestämmelser som finns i 44 kap. 26-32 §§ IL. Enligt 44 kap. 26 § första stycket IL gäller att kapitalvinster skall tas upp som intäkt det beskattningsår då tillgången avyttras, dvs. det år då medlemmen avgår ur föreningen.

Utbetalning från medlemskontot kommer som huvudregel att ske i fyra lika stora årliga rater. Varje utbetalning skall beslutas av föreningsstämman. Utbetalningsvillkoren ger vid handen att medlemmen är berättigad att få ut det sammanlagda belopp som finns avsatt på hans medlemskonto i föreningen. Detta belopp får mot bakgrund av hur systemet med individuella medlemskonton är uppbyggt anses vara känt vid utträdet.

Förfarandet med delbetalningar kan visserligen ge upphov till osäkerhet i fråga om när beloppen kan komma att betalas ut till medlemmen men inte kapitalvinstens storlek. Reglerna om beskattning för tillkommande belopp i 44 kap. 28 § IL skall därför inte tillämpas. Det innebär att A skall beskattas i samband med utträdet för hela den kapitalvinst som avsättningarna på medlemskontot medför.

Fråga 4

Den av Y AB ägda andelen i X är enligt ansökan att betrakta som en näringsbetingad andel enligt 24 kap. 14 § första stycket 3 IL. Om även övriga villkor för skattefrihet för kapitalvinst på andelen som uppställs i 25 a kap. 5 § IL är uppfyllda skall bolaget inte ta upp den vinst som kan uppkomma vid utträdet.

Fråga 5

Frågan om avdragsrätt föreligger för utbetalning från medlemskontot kan besvaras med hänvisning till innehållet i de nya reglerna i 39 kap. 23 § och 24 a § IL som tillämpas för kooperativa föreningar från och med 2004 års taxering. Enligt dessa regler har en kooperativ föreningen i fråga om insatser som tillgodoförts medlemmar genom insatsemission rätt till avdrag såväl för utdelning som lämnas i förhållande till dessa insatser som för vad som betalas till medlem vid utträde. Avdrag vid utträde skall göras det beskattningsår då insatsen betalas ut till medlemmen.”

Kommentar:

Förhandsbeskedet överensstämmer med Skatteverkets uppfattning och överklagas inte av verket.

SRN:s förhandsbesked den 26 januari 2005 Omvandling till bostadsrättsförening

Skatterättsnämndens förhandsbesked

Inkomstskatt – Näring och kapital

Fråga om skatteeffekter vid omvandling från delägande av bostadsfastighet i handelsbolag till bostadsrättsförening

Inkomsttaxering 2005 – 2008

Ett handelsbolag äger ett flerfamiljshus (tomträtt) som bebos av handelsbolagets delägare. Man vill genomföra en ombildning till bostadsrättsförening genom nedanstående förfarande. (Sökanden är X, som är en av delägarna i handelsbolaget, och bostadsrättsföreningen.

1. Samtliga bolagsmän säljer sina resp. andelar i handelsbolaget till bostadsrättsföreningen varvid köpeskillingen sätts till vederbörande bolagsmans individuella justerade omkostnadsbelopp för varje bolagsandel. Betalning sker med revers.

2. Bostadsrättsföreningen köper tomträtten av handelsbolaget för 1 000 kr. Handelsbolaget likvideras därefter samma år och bostadsrättsföreningen erhåller övriga tillgångar och skulder genom utskiftning. Vad bostadsrättsföreningen erhåller i anledning av likvidationen och utskiftningen understiger bostadsrättsföreningens anskaffningskostnad för andelarna i handelsbolaget.

3. Bostadsrättsföreningen lagfares avseende tomträtten och bostadsrätter upplåtes till forna bolagsmän i handelsbolaget/numer endast bostadsrättshavare och medlemmar i bostadsrättsföreningen mot erläggande av insats till belopp svarande mot av bostadsrättsföreningen tidigare utfärdad revers avseende köpeskilling för handelsbolagsandelarna. Insatsernas erläggande sker genom återlämnande av reverser vilka makuleras. I X:s fall understiger insatsnivån för bostadsrätten dess värde på marknaden såsom salubjuden och tom lägenhet.

Sökandena önskar svar på följande frågor:

1. Föranleder överlåtelserna av andelarna i handelsbolaget några skattekonsekvenser för X och/eller bostadsrättsföreningen?

2. Föranleder överlåtelsen av tomträtten några skattekonsekvenser för X, handelsbolaget och/eller bostadsrättsföreningen?

3. Om handelsbolaget uttagsbeskattas till följd av underprisöverlåtelsen av tomträtten, får bostadsrättsföreningen då avdrag för motsvarande belopp såsom en kapitalförlust på handelsbolagsandelarna förutsatt att handelsbolaget likvideras samma år?

4. Föranleder bostadsrättsföreningens upplåtelse av bostadsrätt till X några skatteeffekter för X?

5. Spelar det någon roll för svaren på ovanstående frågor huruvida bostadsrättsföreningen såsom nybliven fastighetsägare kommer att utgöra ett privatbostadsföretag i den mening som avses i 2 kap. 7 § IL?

När det gäller fråga 5 avsåg nog sökanden 2 kap. 17 § IL och inte 2 kap. 7 § IL (Skatteverkets anmärkning)

Skatterättsnämnden beslutar följande.

FÖRHANDSBESKED

Fråga 1

Vid beräkning av kapitalvinst på andelen i handelsbolaget skall X som intäkt ta upp det avtalade priset.

Förvärvet av andelarna i handelsbolaget föranleder ingen inkomstbeskattning av bostadsrättsföreningen.

Fråga 2

Överlåtelsen av tomträtten till bostadsrättsföreningen uppfyller villkoren i 23 kap. IL för att behandlas som en sådan överlåtelse till underpris som inte medför uttagsbeskattning.

Fråga 4

X skall inte inkomstbeskattas med anledning av föreningens upplåtelse av bostadsrätten till honom.

Fråga 5

Svaren på frågorna ändras inte av att bostadsrättsföreningen efter förvärvet av tomträtten kan komma att bli ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 § IL.

MOTIVERING

Fråga 1

Frågan avser en överlåtelse av en kapitaltillgång från en fysisk person till en svensk ekonomisk förening, i vilken överlåtaren äger en andel, till ett pris som motsvarar det skattemässiga värdet, vilket understiger marknadsvärdet. Någon avvikelse från det avtalade priset med tillämpning av reglerna om överlåtelse av tillgångar till underpris i 53 kap. IL skall därmed inte äga rum.

Skatteverket har emellertid gjort gällande att överlåtelsen skall beskattas som om X bytt sin andel i handelsbolaget mot andelen i bostadsrättsföreningen till ett pris som motsvarar dess marknadsvärde.

Nämnden gör följande bedömning.

I praxis har det avtalade vederlaget godtagits när en fysisk person till underpris motsvarande skattemässigt värde överlåtit egendom till ett av honom ägt bolag. Överlåtelsen i sig har således inte föranlett några omedelbara skattekonsekvenser. Den omständigheten att en senare avyttring av aktierna kunnat komma att beskattas på annat sätt än en direkt avyttring av den överlåtna egendomen har inte föranlett annan bedömning (jfr RÅ 85 1:35). Denna praxis har i viss utsträckning kodifierats i de regler som numera finns i 53 kap. IL. Nämnden finner mot bakgrund av det anförda och då något byte faktiskt inte har ägt rum att X:s överlåtelse av handelsbolagsandelen till bostadsrättsföreningen inte skall behandlas som ett byte till marknadsvärde. Några andra inkomstskattekonsekvenser uppkommer därför inte än att X skall ta upp det avtalade vederlaget för handelsbolagsandelen.

Grund saknas att beskatta bostadsrättsföreningen med anledning av dess förvärv av andelarna i handelsbolaget.

Fråga 2

Handelsbolagets överlåtelse av tomträtten till bostadsrättsföreningen sker till underpris. De villkor som föreskrivs i reglerna om underprisöverlåtelser i 23 kap. IL skall därmed vara uppfyllda för att inte uttagsbeskattning skall ske.

Ett villkor för underlåten uttagsbeskattning är enligt 23 kap. 14 § första stycket IL att överlåtaren och förvärvaren skall vara en fysisk person, ett företag eller ett svenskt handelsbolag. Som företag räknas enligt 4 § andra stycket inte privatbostadsföretag. Med privatbostadsföretag avses enligt 2 kap. 17 § IL bl.a. ekonomisk förening vars verksamhet till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen. Vad som kan orsaka viss tvekan i förevarande ärende är således om bostadsrättsföreningen vid förvärvet av tomträtten är ett sådant företag, som avses i 23 kap. IL.

Nämnden gör följande bedömning.

Såväl av definitionen av begreppet privatbostadsföretag som av praxis (jfr RÅ 2003 ref. 61) får anses framgå att privatbostadsföretag föreligger först när den ekonomiska föreningen är ägare av en byggnad med den angivna användningen. Bostadsrättsföreningen kan således bli att anse som ett privatbostadsföretag tidigast när den blivit ägare till tomträtten. Med hänsyn härtill och då övriga villkor för underlåten uttagsbeskattning enligt förutsättningarna för förhandsbeskedet är uppfyllda skall uttagsbeskattning ej ske.

X är inte till någon del skattskyldig för handelsbolagets inkomster efter överlåtelsen av andelen i bolaget.

Fråga 3

Frågan förfaller.

Fråga 4

Av samma skäl som närmare redovisats i motiveringen till svaret på fråga 1 och då något byte inte heller i denna situation äger rum uppkommer inga skattekonsekvenser för X med anledning av att föreningen upplåter lägenheten med bostadsrätt till honom (jfr även RÅ 1990 ref. 116).

Fråga 5

Grund saknas att göra svaren på frågorna beroende av huruvida bostadsrättsföreningen såsom ägare av tomträtten blir ett privatbostadsföretag eller inte.

Kommentar:

Skatteverket överklagar inte förhandsbeskedet.

Meddelade prövningstillstånd

Saken:

En skattskyldig som gett in självdeklaration under året efter taxeringsåret har, när tiden för annan omprövning till den skattskyldiges nackdel gått ut, eftertaxerats med stöd av bestämmelserna om eftertaxering vid underlåtenhet att lämna självdeklaration. Fråga om formella förutsättningar för eftertaxering föreligger.

RR målnr 709-04, KRNG 535-03

Klagande:

Den skattskyldige

Lagrum:

4 kap. 14-16 §§ taxeringslagen.

Saken:

Fråga om en fordran kan anses utgöra ett finansiellt instrument.

RR målnr 5100-02, KRNJ 259-2000

Klagande:

Den skattskyldige

Lagrum:

24 § 2 mom. lagen om statlig inkomstskatt.

Saken:

Fråga om premier som en arbetsgivare erlägger för ansvarsförsäkring avseende ledande befattningshavare utgör skattepliktig förmån för dessa och premierna därmed skall ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter.

RR målnr 6952-04, KRNS 2297-02

Klagande:

Den skattskyldige

Lagrum:

2 kap. 3 § lagen om socialavgifter, 32 § 1 mom. och 3 c mom. kommunalskattelagen.

Saken:

Fråga om bolag bort beskattas för erhållet aktieägartillskott på den grund att det bolag som lämnat tillskottet kostnadsfört detta.

RR målnr 5264-02, KRNS 5272-2001

Klagande:

Den skattskyldige.

Lagrum:

22 § kommunalskattelagen och 2 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%