Skatteverkets rättsfallssammanställning 14/05

I de rättsfall som återges här har av sekretess- och integritetsskäl alla egennamn anonymiserats. Detta gäller även i de fall i övrigt direkta citat ur domar och beslut återges.

RR:s dom den 10 juni 2005, mål nr 1964-05 Reklamskatt

Regeringsrätten

Punktskatt

Skatteplikt enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, RSL, föreligger inte för plaketter försedda med företags namn som återges inne i en förskolebyggnad.

Redovisningsperioderna den 1 november 2004 – den 31 oktober 2007

Skatterättsnämndens förhandsbesked har refererats – SRN:s beslut den 9 mars 2005

”Skälen för Regeringsrättens avgörande

Med reklam avses enligt 1 § andra stycket 2 RSL meddelande som har till syfte att åstadkomma eller främja avsättning i kommersiell verksamhet av vara, fastighet, nyttighet, rättighet eller tjänst.

Med hänsyn till ifrågavarande plaketters utformning och placering kan de inte anses utgöra ett meddelande med sådant syfte som avses i nyssnämnda bestämmelse. Inte heller på annan grund föreligger skatteplikt enligt RSL. Skatterättsnämndens förhandsbesked skall således fastställas.”

Regeringsrättens avgörande

Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked”.

RR:s dom den 2 maj 2005, mål nr 1394-04 Tillämplig skattesats för skolfotokatalog

Regeringsrätten

Mervärdesskatt

För de i ärendet aktuella skolfotokatalogerna ska mervärdesskatt tas ut med 6 % av beskattningsunderlaget.

Förhandsbesked, mervärdesskatt, redovisningsperioderna 1 juni 2003 – 31 maj 2006

Överklagat förhandsbesked som meddelades av Skatterättsnämnden den 5 februari 2004. Förhandsbeskedet refereras nedan.

Omständigheterna var i huvudsak följande.

Sökandebolaget, som framställer skolfotokataloger, har i ärendet insänt följande tre typer av skolfotokataloger.

A. Skolfotokatalog som förutom klassfotografier på eleverna även innehåller tryckt information från skolledningen.

B. Skolfotokatalog som förutom klassfotografier på eleverna även innehåller elevernas texter och kommentarer.

C. Skolfotokatalog, som förutom klassfotografier på eleverna även innehåller elevernas texter och kommentarer (med än större textmassa än katalog B).

Skatterättsnämnden beslutade följande.

”FÖRHANDSBESKED

Mervärdesskatt skall tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för tillhandahållanden av skolfotokataloger som är utformade som de ingivna exemplaren, i ansökningen betecknade A, B och C.

MOTIVERING

Skatt skall enligt 7 kap. 1 § första stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML, tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Enligt tredje stycket 1 skall skatten tas ut med 6 procent för bl.a. omsättning av böcker, broschyrer, häften och liknande alster under förutsättning att de inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam. Enligt punkt 2 samma stycke skall den reducerade skatte¬satsen även tillämpas på omsättning av program och kataloger för verksamhet som avses i 5, 6, 7 eller 10 samma stycke under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam.

Att en lägre skattesats än den normala får tillämpas för de i bestämmelserna angivna varorna följer av artikel 12.3 a tredje stycket och bilaga H till det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG).

I förarbetena till bestämmelserna (prop. 2001/02:45 s. 43) anförs att den Kombinerade tull- och statistiknomenklaturen, EG:s tulltaxa, lämpar sig väl att använda som ledning för att avgränsa de varor som skall beskattas med den reducerade skattesatsen. Avsikten är således att om varan ingår i tulltaxenumren 4901-4905 föreligger en presumtion för att varan omfattas av tillämpningsområdet för tredje stycket 1 och motsatsvis är presumtionen att varan inte omfattas av tillämpningsområdet för denna punkt om den ingår i ett annat tulltaxenummer. Reklamtrycksaker, affärskataloger o.d. hänförs till 4911. Det sagda förhindrar dock enligt förarbetena inte att en praxis i viss mån kan komma att utvecklas som enbart har bäring på den mervärdesskatterättsliga bedömningen. Det kan t.ex. finnas fall när vägledning inte finns att söka inom tullområdet. Det kan även uppstå fall när tullagstiftningen är klar men det ändå inte är lämpligt att tillämpa nuvarande och kommande praxis inom detta område.

I sitt yttrande över den föreslagna lagregleringen uttalade Lagrådet att de kategorier av varor som räknas upp i punkten 1 enligt vanlig lagtolkningsteknik normalt skall ges den innebörd de har i allmänt språkbruk och att det främst är i de fall då innebörden är otydlig som tulltaxan behöver tillgripas som ett hjälpmedel vid tolkningen. Lagrådet tillade att det följer av normala meto¬der för lagtolkning att tulltaxan, som utgjort grunden för regleringen, bör tjäna till ledning vid tolkningen (prop. 2001/02:45 s. 76).

Avgörande för om en trycksak skall omfattas av den lägre skattesatsen som gäller för varor som räknas upp i 7 kap. 1 § tredje stycket 1 ML är således om den enligt allmänt språkbruk eller med ledning av den klassificering som kan göras utifrån tulltaxan kan hänföras till någon av de varor som räknas upp i lagrummet (jfr RÅ 2002 ref. 51).

Den Kombinerande nomenklaturen är utarbetad med utgångspunkt i en internationell konvention rörande ett system för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (Harmonized System, HS-konventionen). I anmärkningarna till kapitel 49 och av de förklarande anmärkningarna till nr 4901 och 4911 anges bl.a. följande. Nr 4901 skall tillämpas för bl.a. samlingar av tryckta reproduktioner av t.ex. konstverk och teckningar med tillhörande text samt häftade eller bundna planschverk. Tryckta bilder utan text klassificeras dock enligt nr 4911. Nr 4901 omfattar inte tryckalster som inte är avsedda för egentlig läsning, såsom tryckta kort med personliga hälsningar och inte heller andra med bilder försedda tryckalster som i allmänhet klassificeras enligt 4911. Detta nummer omfattar reklamtrycksaker, affärskataloger o.d., bilder, planscher samt fotografier samt trycksaker av annat slag.

Nämnden gör följande bedömning.

De i ärendet ingivna skolfotokatalogerna innehåller förutom klassfotografier text i varierande omfattning. Katalogen med beteckningen A innehåller en begränsad mängd text medan katalogerna B och C i olika omfattning även innehåller textavsnitt som författats av eleverna.

Ordet ”katalog”, som härstammar från grekiskans katalogos med betydelsen ”uppräkning”, ”förteckning”, ”register”, ”lista”, avser i normalt språkbruk en förteckning i bokform eller i form av ett kortregister över föremål eller personer (Nationalencyklopedin). Skolfotokatalogerna i ärendet kan inte anses utgöra kataloger i denna mening.

Såvitt framgår av anmärkningarna till nr 4911 i tulltaxan utgör de kataloger som omfattas av detta nummer trycksaker som ges ut i ett avsättningsfrämjande syfte såsom affärskataloger av olika slag och bok-, musik- och konstkataloger. Inte någon av de aktuella skolfotokatalogerna har denna karaktär.

Skolfotokatalogerna kan enligt nämndens uppfattning inte, vilket Skatteverket gjort gällande, ses som substitut för vanliga klassfotografier. Bolaget säljer för övrigt ungefär lika många klassfotografier som skolfotokataloger per år. Syftet med utgivningen kan till inte ringa del antas vara att katalogen med tiden skall få karaktär av en minnesbok eller liknande. Utan text förlorar katalogen i detta hänseende mycket av sitt värde för köparen. Härtill kommer att såväl katalogen B som katalogen C utöver namnen på eleverna innehåller en inte ringa mängd annan text.

Mot bakgrund av det ovan anförda talar enligt nämndens mening övervägande skäl för att hänföra skolfotokataloger med den utformning och det innehåll som getts in i ärendet till sådana alster som avses i 7 kap. 1 § tredje stycket 1 första strecksatsen ML.

En sådan bedömning får också anses vara i överensstämmelse med sjätte mervärdesskattedirektivet.”

Skatteverket överklagade förhandsbeskedet.

REGERINGSRÄTTEN

Regeringsrätten gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden och fastställde förhandsbeskedet.

SRN:s förhandsbesked den 15 juni 2005 Överlåtelse av andel i handelsbolag till underpris

Skatterättsnämndens förhandsbesked

Inkomstskatt – Näring

Överlåtelse av handelsbolagsandelar till underpris från fysiska personer till av dem nybildade aktiebolag föranledde inte någon uttagsbeskattning

Inkomsttaxering 2006-2008

Sökandena (två makar) bedrev förvaltning av fastigheter bl.a. genom handelsbolag. De avsåg att överlåta sina respektive andelar till två av dem nybildade aktiebolag. Överlåtelserna skulle ske mot ersättning som motsvarade andelarnas skattemässiga värden.

Enligt förutsättningarna i ärendet omfattades överlåtelserna av reglerna i 51 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Reglerna innebär att kapitalvinst som uppkommer för fysisk person vid avyttring av andelar i svenska handelsbolag i vissa fall ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet och inte i inkomstslaget kapital.

Sökandena undrade om överlåtelsen av andelarna kunde medföra beskattning av dem som för uttag ur näringsverksamhet enligt reglerna i 22 kap. IL.

Nämnden gjorde följande bedömning.

”Uttagsbeskattning förutsätter att ett uttag av tillgång ur näringsverksamhet har skett på något av de sätt som anges i 22 kap. IL. Enligt förutsättningarna driver I – till skillnad från sin make – inte någon enskild näringsverksamhet. Vidare följer av bestämmelserna i 13 kap. 7 § IL att andelar i svenska handelsbolag inte räknas som tillgångar i näringsverksamheten för enskilda näringsidkare. Överlåtelserna kan därmed inte föranleda uttagsbeskattning för någon av makarna.”

Kommentar:

Förhandsbeskedet överensstämmer med Skatteverkets uppfattning och överklagas inte.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%