Skatteverkets rättsfallssammanställning 19/05

I de rättsfall som återges här har av sekretess- och integritetsskäl alla egennamn anonymiserats. Detta gäller även i de fall i övrigt direkta citat ur domar och beslut återges.

RR:s dom den 7 juni 2005 mål nr 4209-04 Tillhandahållande av s.k. Sidewalk Workstation

Regeringsrätten

Mervärdesskatt

Tillhandahållande av s.k. Sidewalk Workstation har inte ansetts som en från skatteplikt undantagen upplåtelse av fastighet

Förhandsbesked avseende mervärdesskatt: redovisningsperioder under tiden den 1 januari 2004 – den 31 december 2006

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 15 juni 2004 har refererats i Skatteverkets rättsfallsprotokoll nr 18/04. Beträffande omständigheterna i ärendet hänvisas till detta protokoll. Referat av förhandsbesked.

Regeringsrättens gör samma bedömning som Skatterättsnämnden

Regeringsrättens avgörande

Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.

SRN:s förhandsbesked den 23 juni 2005 Omsättning

Skatterättsnämndens förhandsbesked

Mervärdesskatt

Bolagsmäns tillhandahållande av byggnadsarbeten m.m. åt ett handelsbolag ansågs utgöra omsättning i bolagsmännens egna verksamheter

Mervärdesskatt: redovisningsperioder under tiden den 1 juli 2004 – den 30 juni 2007.

Omständigheterna i ärendet var i huvudsak följande.

AB A och AB B bedriver verksamhet inom områdena byggnadsentreprenad respektive fastighetsproduktion och fastighetsförvaltning. Bolagen avser att samverka vid uppförandet av en byggnad. För ändamålet bildas ett handelsbolag. På en av handelsbolaget arrenderad fastighet skall uppföras ett bostadshus. AB B kommer att sköta bokföring och liknande arbetsuppgifter, övrig förvaltning av handelsbolagets angelägenheter samt projektledning och framtagande av förfrågningsunderlag. AB A kommer att sköta färdigprojektering och utförande av byggnadsarbetena.

”Skatterättsnämnden beslutar följande.

FÖRHANDSBESKED

AB A och AB B skall under de i ärendet angivna förutsättningarna anses omsätta tjänster i mervärdesskattehänseende.

MOTIVERING

AB A och AB B bedriver omfattande verksamhet inom områdena byggnadsentreprenad respektive fastighetsproduktion och fastighetsförvaltning. Bolagen avser att samverka vid uppförandet av en bostadsbyggnad. Av ett i ärendet ingivet utkast till avtal mellan bolagen om bildandet av ett bolag med firma X HB och av handlingarna i övrigt framgår i huvudsak följande om det samarbete som bolagen inlett.

På en av handelsbolaget arrenderad fastighet skall uppföras ett bostadshus, det s.k. Projektet. AB B kommer att sköta bokföring och liknande arbetsuppgifter, övrig förvaltning av handelsbolagets angelägenheter samt projektledning och framtagande av förfrågningsunderlag. AB A kommer att sköta färdigprojektering och utförande av byggnadsarbetena i Projektet. AB B och AB A har rätt att belasta handelsbolaget med kostnader för material och underentreprenörer, eget arbete och arvode samt i förekommande fall mervärdesskatt. Handelsbolagets firma tecknas av bolagsmännen gemensamt.

Insatserna i handelsbolaget uppgår till sammanlagt 1 000 kr. AB B tillskjuter 900 kr och AB A 100 kr och vinst och förlust skall fördelas i samma proportioner. Bolagets verksamhet skall i första hand finansieras genom extern upplåning. AB B skall vid behov ställa erforderliga säkerheter men kan i stället välja att själv lämna lån. I andra hand svarar AB B för handelsbolagets finansiering.

Om byggnaden säljs före färdigställandet skall AB B och AB A träffa totalentreprenadavtal avseende kvarstående arbeten inom ramen för kostnader som parterna kommer överens om. AB B skall i sin tur träffa totalentreprenadavtal med köparen avseende de kvarstående arbetena. Såväl AB B som AB A skall i sina respektive entreprenadavtal åta sig fullt ansvar för byggnaden i sin helhet, dvs. även för redan utförda arbeten.

Nämnden gör följande bedömning.

Enligt 6 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200) är för omsättning i den verksamhet som ett handelsbolag bedriver bolaget skattskyldigt. I motsats till vad som gäller vid inkomstbeskattningen av ett handelsbolags inkomster är det således vid mervärdesbeskattningen inte delägarna utan handelsbolaget som är skattskyldigt för handelsbolagets omsättningar.

I praxis har delägare i handelsbolag, som varit verksam i bolaget genom att i bolagets namn tillhandahålla tjänster i enlighet med bolagsändamålet, ansetts delta i förvaltningen av bolagets angelägenheter och inte såsom utomstående handla för egen räkning med bolaget som mellanhand till förvärvaren av tjänsterna. Några omsättningar har alltså inte ansetts uppkomma för delägaren genom dennes verksamhet utan skattskyldigheten har ansetts åvila enbart handelsbolaget, som mottagit betalningen från kunden för tjänsterna.

Inte heller då tillhandahållandena bara indirekt varit erforderliga för handelsbolagets näringsverksamhet, utan att vara direkt riktade till någon handelsbolagets avtalspart i ett kundförhållande, har omsättningar ansetts föreligga. Tillhandahållandena har betraktats som nödvändiga åtgärder som led i förvaltningen, dvs. ingående i handelsbolagets mervärdesskattepliktiga näringsverksamhet i enlighet med bolagsändamålet. Det nu sagda utesluter emellertid inte att en bolagsman kan ingå särskilda avtal med bolaget om ett tillhandahållande, som inte kan hänföras till bolagsmannens förvaltningsåtgärder för bolaget.

X HB bildas som ovan nämnts med ändamål att en bostadsbyggnad skall uppföras på en av bolaget arrenderad fastighet. Uppförandet av byggnaden med tillhörande administration av byggnationen skall efter viss närmare angiven fördelning utföras av bolagsmännen, i förekommande fall med anlitande av underentreprenörer. Denna fördelning av arbetet har i huvudsak skett med utgångspunkt i respektive bolagsmäns, dvs. aktiebolagens, egna verksamheter. För det fall en överlåtelse av byggnaden sker under uppförandet skall vardera delägarbolaget i handelsbolaget teckna särskilda totalentreprenadavtal med köparen om ett fullföljande av bygget. Slutförandet synes således i detta fall vara avsett att ske utanför handelsbolaget varvid delägarbolagen kommer att driva sin egen verksamhet men i viss samverkan med varandra.

Av intresse för bedömningen i detta ärende är EG-domstolens dom i mål C-23/98 angående J. Heerma, REG 2000 s. I-419. Målet gällde ett enskilt bolag som enligt nederländsk rätt inte var en juridisk person men som i praktiken åtnjöt samma självständighet som ett bolag som var en juridisk person och bedrev ekonomisk verksamhet självständigt. Heerma, som bildat det enskilda bolaget tillsammans med sin maka, hyrde ut en ladugård till bolaget. Domstolen konstaterade inledningsvis att Heerma inte hade ställt ladugården till det enskilda bolagets förfogande såsom ett kapitaltillskott till ett bolag mot delaktighet i detta bolags vinster eller förluster utan genom uthyrning mot betalning (p. 13). Vid uthyrandet av den fasta egendomen till bolaget handlade Heerma enligt domstolen i eget namn, för egen räkning och på eget ansvar även om han hade en ledande ställning i det enskilda bolaget. En sådan uthyrning ingick enligt domstolen inte i förvaltningen eller företrädandet av bolaget (p. 18).

Den i föreliggande ärende aktuella byggnaden uppförs av delägarna i handelsbolaget i syfte att handelsbolaget i första hand skall bli ägare till den. Av handlingarna framgår inte att fastigheten efter uppförandet skall ingå i någon av X HB bedriven verksamhet. För uppförandet erhåller delägarna ersättning av medel som upplånats från externa långivare eller en av delägarna. Vad bolagsmännen uppbär för sina tillhandahållanden är således, till skillnad från vad som har varit fallet i de situationer av liknade art som har varit föremål för Regeringsrättens bedömning, inte del i någon vinst från handelsbolagets verksamhet utan ersättningar för tillhandahållna varor och tjänster. Bolagsmännen får då, på motsvarande sätt som var fallet i den i det föregående stycket berörda domen angående J. Heerma, anses handla enskilt för egen räkning gentemot bolaget och inte som förvaltande i bolagets verksamhet. Denna bedömning är enligt nämndens mening väl förenlig såväl med principen om skatteneutralitet mellan skattskyliga personer som med grundprincipen att mervärdesskatten, som skall vara en allmän skatt på konsumtion, skall belasta den slutlige konsumenten.

Mot bakgrund av det anförda finner nämnden att bolagsmännens tillhandahållanden till X HB mot ersättning utgör självständiga omsättningar i bolagsmännens egna verksamheter.

I den mån ansökan inte har besvarats genom förhandsbeskedet finner nämnden att den bör avvisas.”

Kommentar:

Förhandsbeskedet har överklagats av sökandena.

SRN:s förhandsbesked den 1 juli 2005 Omsättning, Courtagedelning

Skatterättsnämndens förhandsbesked

Mervärdesskatt

Ersättning benämnd courtage utgör ersättning för en tillhandahållen tjänst. Omsättningen är inte undantagen från skatteplikt.

Mervärdesskatt: redovisningsperioder under tiden 1 januari 2005 – 31 december 2007.

Omständigheterna i ärendet var i huvudsak följande.

X AB tar emot order om köp och försäljning av värdepapper från kunder och registrerar dessa i Y AB:s ordersystem. Därefter verkställer Y AB ordern. Utgör det courtage som X AB erhåller ersättning för ett tillhandahållande av tjänster till Y AB och är den tjänsten i så fall undantagen från skatteplikt.

Skatterättsnämnden beslutade följande.

”FÖRHANDSBESKED

Samtliga frågor

Den som courtage betecknade ersättning som X AB erhåller utgör ersättning för en tillhandahållen tjänst.

Omsättningen av tjänsten är inte undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML.

Det saknar betydelse för bedömningen att X AB avvecklar det s.k. aktiebordet och att Y AB, även registrerar slutkundens order samt uppbär ersättningen, som till en del därefter överförs till X AB.

MOTIVERING

Enligt 3 kap. 9 § första stycket ML undantas från skatteplikt omsättning av bank- och finansieringstjänster samt sådan omsättning som utgör värdepappershandel eller därmed jämförlig verksamhet. Med bank- och finansieringstjänster avses enligt andra stycket inte notariatverksamhet, inkassotjänster, administrativa tjänster avseende factoring eller uthyrning av förvaringsutrymmen. Med värdepappershandel förstås enligt tredje stycket 1 omsättning och förmedling av aktier, andra andelar och fordringar.

Enligt artikel 13 B. d 1-6 i sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) skall från skatteplikt undantas ett antal närmare angivna tjänster inom det finansiella området. Som sådana tjänster anges i punkten 5, såvitt här är av intresse, transaktioner och förhandlingar med undantag av förvaltning och förvar rörande aktier, andelar i bolag eller andra sammanslutningar, obligationer och andra värdepapper.

Av EG-domstolens praxis framgår att med uttrycket ”transaktioner rörande värdepapper” avses transaktioner som kan skapa, förändra eller utsläcka parternas rättigheter och skyldigheter avseende värdepapper. Vidare har domstolen funnit att uttrycket ”förhandlingar... rörande...värdepapper” inte avser tjänster som endast består i att tillhandahålla information om en finansiell produkt och i förekommande fall ta emot och handlägga ansökningar om att få teckna motsvarande värdepapper, utan att utfärda dessa (jfr EG-domstolens dom i mål C-235/00, CSC Financial Services Ltd, p. 33 och 41).

Nämnden gör följande bedömning.

Det tillhandahållande som uppkommer genom att X AB tar emot en order från kunden för att sedan registrera den i Y AB:s ordersystem varefter denna verkställer ordern, innebär enligt nämndens mening att Y AB utför en tjänst för vilken det som courtage betecknade utgör ersättning (fråga 1).

X AB:s tillhandahållande påverkar inte de egentliga parternas, dvs. säljarens och köparens, rättigheter och skyldigheter avseende de finansiella instrumenten. Den omständigheten att instrumenten i vissa fall levereras till eller från Y AB:s eget lager, liksom det faktum att Y AB köper och säljer värdepapper i eget namn och därför i ML:s mening omsätter dessa, kan inte anses ändra detta förhållande. X AB:s verksamhet med orderupptagning och registrering innebär inte att X AB deltar i genomförandet av transaktionerna eller förhandlingarna och kan därför inte anses som förmedling av värdepapper (jfr bl.a. RÅ 2003 ref. 72). Omsättningen utgör således inte sådan värdepappershandel eller därmed jämförlig verksamhet som avses i 3 kap. 9 § ML. Inte heller finner nämnden att omsättningen kan anses utgöra sådan från skatteplikt undantagen bank- och finansieringstjänst som avses i nämnda lagrum (fråga 2).

Med hänsyn till att innehållet i X AB:s tjänst, även efter avvecklingen av aktiebordet och Y AB:s övertagande av uppgiften att registrera ordern, i allt väsentligt är detsamma när den utförs i enlighet med de i frågan givna förutsättningarna saknas anledning att för detta fall göra en annan bedömning än den som gjorts ovan (fråga 3).”

Kommentar:

Förhandsbeskedet, som överensstämmer med Skatteverkets uppfattning, har överklagats av sökanden.

SRN:s förhandsbesked den 6 september 2005 Gåva av byggnadsrörelse – uttagsbeskattning?

Skatterättsnämndens förhandsbesked

Inkomstskatt, Näring

Överlåtelse genom gåva av hel byggnadsrörelse till ett av närstående ägt aktiebolag har inte ansetts utlösa uttagsbeskattning även om bolaget eller dess ägare inte bedriver aktiv byggnadsrörelse.

Inkomsttaxeringarna 2006-2008.

A bedriver sedan år 1983 fastighetsförvaltning i enskild firma. Firman övertogs år 1967 från fadern och fram till år 1983 bedrev A byggnadsrörelse i firman. Fastigheterna i firman utgör lagertillgångar på grund av den tidigare bedrivna byggnadsrörelsen. A planerar nu att genom gåva överlåta hela rörelsen till ett av en systerson helägt aktiebolag, F AB. Systersonen bedriver sedan tidigare fastighetsförvaltning. Varken systersonen eller F AB har bedrivit byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.

Bolaget övertar samtliga fastigheter och låneskulder och erlägger en vederlagsrevers om 32 mkr. Fastigheternas taxeringsvärde uppgår till drygt 40 mkr. Marknadsvärdet överstiger taxeringsvärdet. Det skattemässiga värdet uppgår till 1,9 mkr.

Ett alternativ till ovanstående är att A kommer att äga 1-10% av aktierna i F AB.

A ställer bl.a. följande frågor:

1

Kan den planerade överlåtelsen av byggnadsfirman mot vederlag understigande taxeringsvärdena på fastigheterna utlösa uttagsbeskattning hos A?

2

Kan överlåtelsen medföra beskattning för skillnaden mellan vederlag och skattemässiga restvärden på fastigheterna?

4

Kan A:s expansionsfond överföras till ett AB i vilket A äger högst 10% utan beskattningskonsekvenser för A?

Skatterättsnämnden lämnade följande förhandsbesked:

”Förhandsbesked

Frågorna 1 och 2

Fastighetsöverlåtelsen medför inte några beskattningskonsekvenser för A.

Fråga 4

Överlåtelsen till aktiebolaget utgör inte hinder mot att expansionsfonden upphör utan att gjorda avdrag för avsättning till fonden skall återföras.”

Motivering

”Frågorna 1 och 2

A gör gällande att överlåtelsen av fastigheterna med stöd av rättsfallet RÅ 2004 ref. 42 skall betraktas som en gåva som inte skall föranleda några beskattningskonsekvenser för honom. Frågan i rättsfallet var om införandet år 1998 av det regelsystem för underprisöverlåtelser som nu finns i 22-23 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ändrat den praxis (bl. a RÅ 1988 not. 710) som hade utvecklats i fråga om överlåtelser av gåvokaraktär omfattande en hel näringsverksamhet med fastigheter som utgör lagertillgångar. Regeringsrätten svarade nej. Det innebär att förvärvaren i stället träder in i överlåtarens skattemässiga situation.

Det som gör att A ändå är osäker på om praxis är tillämplig i förevarande fall är om det krävs att det förvärvande bolaget, eller alternativt att bolagets ägare, påbörjar en aktiv byggnadsrörelse.

Avgörande för att i praxis behandla en underprisöverlåtelse som en gåva som inte medför några beskattningskonsekvenser för överlåtaren synes vara att den avser hela den näringsverksamhet som utgör byggnadsrörelse hos överlåtaren och att ersättningen understiger de överlåtna fastigheternas taxeringsvärden. Huruvida förvärvande bolag eller dess ägare bedriver eller kommer att bedriva aktiv byggnadsrörelse synes däremot inte ha någon betydelse vid bedömningen (jfr RÅ 2004 ref. 42 och 1989 ref. 112).

Den aktuella överlåtelsen skall därför enligt nämndens mening bedömas i enlighet med redovisad praxis. Med hänsyn härtill och under förutsättning att övriga villkor för underprisöverlåtelse är uppfyllda skall överlåtelsen inte föranleda någon inkomstbeskattning för A.”

/– – –/

”Fråga 4

Enligt 34 kap. 20 § IL kan under vissa förutsättningar en expansionsfond upphöra utan att avdrag för avsättning till expansionsfond återförs till beskattning. En av förutsättningarna är att den enskilde näringsidkaren överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett aktiebolag som han äger aktier i eller genom överlåtelsen kommer att äga aktier i. Av ordalydelsen framgår att även överföringar genom gåvor omfattas. Att A kommer att äga endast en mindre del av aktierna i det förvärvande bolaget utgör inte hinder mot att bestämmelsen skall anses vara tillämplig. Om också övriga förutsättningar i 34 kap. 20 § IL är uppfyllda skall därmed gjorda avdrag inte återföras till beskattning.”

Kommentar:

Förhandsbeskedet överensstämmer med skatteverkets uppfattning och överklagas inte.

SRN:s förhandsbesked den 8 juli 2005 Begränsat skattskyldiga, underprisöverlåtelse, svenska aktier, utländskt bolag, skatteflyktslagen

Skatterättsnämndens förhandsbesked

Inkomstskatt, Internationellt, Kapital

Skatteflyktslagen har inte ansetts tillämplig när begränsat skattskyldiga fysiska personer till underpris överlåter sina aktier i ett svenskt aktiebolag till ett annat svenskt aktiebolag som är indirekt ägt av samma fysiska personer via en utländsk juridisk person

Inkomsttaxeringarna 2005-2008

BAKGRUND

Makarna A och B är sedan år 2000 bosatta i Storbritannien. De har inte sådan väsentlig anknytning till Sverige som avses i 3 kap. 3 § IL och är därmed endast begränsat skattskyldiga i Sverige.

Makarna äger hälften vardera av aktierna i AB X. Bolaget innehåller endast räntebärande tillgångar till ett marknadsvärde av ca 100 miljoner kronor som härrör från avyttring av marknadsnoterade svenska aktier. Vidare innehar de hälften vardera av det i Luxemburg registrerade bolaget S.A., vilket i sin tur äger samtliga aktier i AB Y.

För att renodla sitt ägande överväger nu makarna att mot en ersättning av 50 000 kronor vardera avyttra sina aktier i AB X till AB Y. Deras avsikt är att därefter likvidera AB X så att dess tillgångar ägs direkt av AB Y. I ett senare skede skall även AB Y avvecklas genom utdelning av bolagets tillgångar till S.A.

FRÅGESTÄLLNING

Med anledning av den tilltänkta avyttringen frågar makarna om underprisförsäljningen av aktierna i AB X till AB Y skall kapitalvinstbeskattas som om de sålt aktierna till marknadsvärdet (fråga 1) samt om lagen (1995:575) mot skatteflykt är tillämplig på underprisförsäljningen (fråga 4). Sökandena önskar vidare, inför en tilltänkt hemflyttning, svar på om ovan tänkta underprisförsäljning under tid då de är obegränsat skattskyldiga i Sverige föranleder att de skall anses ha tagit emot utdelning eller annan inkomst från AB X (fråga 2) och om så är fallet med vilket belopp (fråga 3).

FÖRHANDSBESKED

Fråga 1

Aktierna i AB X skall anses avyttrade mot avtalad ersättning.

Fråga 2

Underprisöverlåtelsen medför ingen annan inkomstbeskattning av sökandena.

Fråga 4

Lagen (1995:575) mot skatteflykt är inte tillämplig på underprisöverlåtelsen av aktierna i AB X.

MOTIVERING

Fråga 1

Av RÅ 2002 not. 210 följer att aktierna skall anses avyttrade mot avtalad ersättning.

Fråga 2

Anledning saknas att anse att underprisöverlåtelsen av aktierna i AB X innebär ett sådant förfogande över det överförda värdet att utdelningsbeskattning skall ske.

Fråga 3

Frågan förfaller.

Fråga 4

Underprisöverlåtelsen kan inte anses medföra att skatteflyktslagen blir tillämplig. Det saknar därvid betydelse om sökandena är begränsat eller obegränsat skattskyldiga i Sverige. Nämnden har vid besvarandet av frågan inte tagit ställning till eventuella efterföljande transaktioner.

Ordföranden och en ledamot var med instämmande av nämndens sekreterare av skiljaktig mening och anförde.

Makarna A och B, som är bosatta i Storbritannien och endast begränsat skattskyldiga i Sverige, avser att till underpris överlåta sina aktier i AB X till ett vilande svenskt aktiebolag, AB Y, som de äger via ett luxemburgskt bolag, S.A. Efter aktieöverlåtelsen skall AB X likvideras. Makarna planerar att i ett senare skede även avveckla AB Y genom att dela ut bolagets tillgångar till moderbolaget som därefter kan komma att säljas. I utgångsläget är det endast AB X som har tillgångar av någon omfattning. Övriga bolag bedriver inte någon verksamhet. Enligt vad som kan utläsas av handlingarna i ärendet är skälet till omstruktureringen att undvika att någon svensk skatt skall utgå vid en avveckling av tillgångarna. Det framgår också att makarna enligt intern brittisk rätt inte beskattas för en vinst vid avyttring av andelar i moderbolaget om de inte tar in vinsten till landet.

Som stöd för sin uppfattning att aktierna i AB X inte skall anses avyttrade mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet enligt 53 kap. 6 och 7 §§ IL åberopar makarna EG-domstolens förhandsavgörande i mål C-436/00, X och Y mot Riksskatteverket, REG 2002 s. I-10829 och Regeringsrättens följande dom RÅ 2002 not. 210. EG-domstolen fann i det målet att det stred mot etableringsfriheten att tillämpa ifrågavarande bestämmelser när i Sverige bosatta personer överlät sina aktier i ett svenskt aktiebolag till underpris till ett annat svenskt aktiebolag ägt av en utländsk juridisk person som i sin tur ägdes av säljarna.

Med hänsyn till vad som upplysts om den aktuella bolagsstrukturen framgår inte annat än att etableringen av S.A. i Luxemburg tillkommit för att makarna skall kunna utnyttja artikel 43 i EG-fördraget om etableringsfrihet som ett led i sin skatteplanering. Någon egentlig gränsöverskridande verksamhet som EG-fördraget syftar till att värna, och som uppenbarligen var ifråga i målet C-436/00, X och Y, föreligger inte (jfr EG-domstolens dom i mål C-212/97, Centros, REG 1999 I-1459 punkt 24-27). Med hänsyn härtill anser vi att fråga är om en sådan situation då gemenskapsrätten inte med fog skulle kunna åberopas (jfr EG-domstolens avgörande i målet C-23/93, TV 10, REG 1994 s. I-04795, svensk specialutgåva XVI s. I-00159, punkterna 20-22 och Schön, British Tax Review 2001 s. 252). EG-rättens regler om fria kapitalrörelser föranleder inte någon annan bedömning (jfr t.ex. dom den 7 september 2004 i mål C-319/02, Manninen, punkten 29).

Om emellertid förhållandena vore sådana att etableringsrätten skulle kunna åberopas skulle i enlighet med EG-domstolens avgörande i målet X och Y en inskränkning av etableringsrätten kunna föreligga. Till skillnad mot i det målet anser vi att i förevarande fall en inskränkning skulle kunna rättfärdigas med hänsyn till skattesystemets inre sammanhang. EG-domstolens överväganden i den delen i mål nr C-436/00 grundades på att X och Y var bosatta i Sverige vid tidpunkten för underprisöverlåtelsen (punkten 58). I den situationen ansåg domstolen att skattesystemets inre sammanhang skulle kunna ”säkerställas med medel som är mindre ingripande och i mindre grad inverkar på etableringsfriheten och som särskilt avser risken att den skattskyldige slutligt flyttar utomlands ...” (punkten 59). I detta fall synes sådana alternativ inte föreligga. Om den avtalade ersättningen skulle godtas innebär det, med de kompletterande transaktioner som kan komma att vidtas, att någon svensk beskattning enligt generella regler inte skulle kunna aktualiseras.

Av det anförda följer att vi anser att bestämmelserna i 53 kap. 6 och 7 §§ IL är tillämpliga vid en avyttring av aktierna i AB X. Vi anser att förhandsbeskedet borde ha utformats i enlighet härmed.

Kommentar:

Förhandsbeskedet har överklagats av Skatteverket.

SRN:s förhandsbesked den 8 juli 2005 CFC-regler, finansiell verksamhet, EG-rätt

Skatterättsnämndens förhandsbesked

Inkomstskatt, Internationellt, Näring

Upplåtelse av varumärken har ansetts utgöra sådan finansiell verksamhet som omfattas av den s.k. CFC-lagstiftningen. De nationella bestämmelserna har även ansetts vara förenliga med EG-fördragets regler om fria kapitalrörelser mot tredje land.

Inkomsttaxeringarna 2005-2008

BAKGRUND

AB X är moderbolag i en koncern som är etablerad i ett antal länder. I Schweiz har etableringen skett genom det helägda dotterbolaget SA. Bolaget svarar för koncernens försäljning på den schweiziska marknaden, koncernens inköpsfunktion i sin helhet samt hanteringen av koncernens varumärken. Hanteringen av varumärken innebär bl.a. administration av varumärkesregistreringar samt åtgärder för att skydda, vidmakthålla och utvidga existerande rättigheter. Bolaget hanterar vidare marknadsföringen av varumärkena samt underlicensieringen av dessa såväl koncerninternt som externt. För licensieringen erhåller bolaget royalty. SA äger vissa varumärken själv men licensierar den största delen från moderbolaget.

Varumärkeshanteringens andel i relation till SA:s omsättning var 42 procent under år 2004 men kunde för följande år förväntas sjunka till mellan 30 och 33 procent.

AB X överväger en omstrukturering av verksamheten i SA i så måtto att varumärkeshanteringen överförs till ett särskilt bolag som där kommer att utgöra den enda verksamheten.

FRÅGESTÄLLNING

AB X vill ha besked om de inkomster som SA erhåller från varumärkeshanteringen i den aktuella strukturen respektive om verksamheten överförs till ett särskilt bolag utgör inkomst från finansiell verksamhet (frågorna 1 och 2). Vidare önskas besked om hur stor omfattningen av annan verksamhet än den finansiella skall vara för att beskattning enligt bestämmelserna i 39 a kap. IL skall underlåtas (fråga 3 a) samt hur bedömningen görs av omfattningen av den finansiella verksamheten i förhållande till SA:s övriga verksamheter (fråga 3 b). Sökanden frågar slutligen om beskattning enligt de nämnda bestämmelserna är förenlig med gemenskapsrätten.

FÖRHANDSBESKED

Frågorna 1–2

Den omfrågade verksamheten utgör sådan finansiell verksamhet som avses i bilaga 39 a till IL. Svaret blir detsamma om verksamheten bedrivs i ett särskilt bolag och utgör den enda verksamheten i detta. Artikel 56 i EG-fördraget hindrar inte att AB X beskattas enligt bestämmelserna i 39 a kap. 13 § IL.

I BESLUT avvisades ansökan såvitt avsåg frågorna 3 a och 3 b.

MOTIVERING

Som förutsättningar i ärendet ges att SA:s nettoinkomst kommer att vara lågbeskattad på sätt anges i 39 a kap. 5 § IL.

Bestämmelsen i 39 a kap. 7 § första stycket IL är tillämplig på SA:s inkomst från varumärkeshanteringen eftersom den är lågbeskattad och omfattas av skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz. Av den bestämmelsen och bilaga 39 a följer att inkomst från finansiell verksamhet skall beskattas enligt de särskilda reglerna.

Frågorna 1 och 2

I ärendet aktualiseras vad som avses med inkomst från annan finansiell verksamhet än bank- och finansieringsrörelse. Uttrycket finansiell verksamhet har inte definierats i 39 a kap. IL eller i den till kapitlet fogade bilagan.

Enligt det ursprungliga förslaget till lagstiftning som 1998 års Företagsskatteutredning lämnade (SOU 2001:11) skulle beskattningen inriktas på inkomster av passiv verksamhet. I det omarbetade förslag som ledde till lagstiftning valdes i stället att som huvudregel låta de särskilda reglerna omfatta alla typer av inkomster som definieras som lågbeskattade.

Tillämpningsområdet begränsas genom att undantag görs om en utländsk juridisk person med lågbeskattad inkomst hör hemma och är skattskyldig i en stat eller jurisdiktion som räknas upp i bilaga 39 a. Därigenom kommer någon beskattning inte att aktualiseras beträffande ett mycket stort antal stater. I flertalet övriga fall – bortsett från inkomster avseende verksamhet i utpräglade lågskatteländer – inriktas beskattningen främst på inkomster från finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet (för EES-ländernas del omfattas endast koncernintern sådan verksamhet).

Av förarbetena framgår att avsikten varit att begreppet finansiell verksamhet i stor utsträckning skall omfatta samma typ av inkomster som åsyftades i det ursprungliga förslaget. I första hand är det fråga om avkastning på kapital som exempelvis räntor, utdelningar, kapitalvinster, royalty och leasinginkomster (prop. 2003/04:10 s. 66 och 74). Förarbetena anger vidare att finansiell verksamhet inkluderar alla finansiella aktiviteter oavsett om de är tillståndspliktiga eller ej (a.prop. s. 67). Det framgår också att där det förekommer blandad verksamhet krävs för att de särskilda reglerna skall tillämpas att inkomsterna av finansiell verksamhet är av viss omfattning (a.prop. s. 68 och 75).

Sammanfattningsvis följer av det anförda att lagstiftaren avsett att ge begreppet finansiell verksamhet en förhållandevis vid tillämpning, särskilt när fråga är om verksamhet i en stat utanför EES-området. En sådan verksamhet utmärks ofta av att den inriktas på vad som typiskt sett framstår som passiva inkomster.

SA:s verksamhet består till inte obetydlig del av att upplåta varumärken. Verksamheten i den delen får anses vara av sådant slag som faller inom begreppet finansiell verksamhet. Med hänsyn härtill och till inkomsternas omfattning finner nämnden att inkomsterna av varumärkeshanteringen är att hänföra till inkomst från en sådan annan finansiell verksamhet än bank- och finansieringsrörelse som avses i bilaga 39 a till IL. Det innebär att AB X är skattskyldigt enligt interna regler för överskottet av inkomsterna från varumärkeshanteringen hos SA enligt bestämmelserna i 39 a kap. 13 § IL.Bedömningen blir densamma om verksamheten i stället bedrivs i ett särskilt bolag och utgör den enda verksamheten i detta.

EG-rätten

I denna del lämnade nämnden i princip samma motivering som Skatteverket refererat såvitt avser fråga 2 i dokument ID SBET-6BCJ66.

Frågorna 3 a och 3 b

Frågorna lämpar sig inte för förhandsbesked.

Kommentar:

SRN meddelade samma dag ytterligare två förhandsbesked som rörde koncernintern upplåtelse av licensrättigheter avseende utnyttjande av vissa IT-system respektive förvärv av förfallna fordringar från andra koncernbolag. I båda fallen lämnade nämnden närmast identiska motiveringar som i det ovan refererade.

Skatteverket har begärt fastställelse av beskeden hos RR.

SRN:s förhandsbesked den 4 juli 2005 CFC-regler, internationell rederiverksamhet

Skatterättsnämndens förhandsbesked

Inkomstskatt, Internationellt, Näring

Svenskt rederiföretag har undantagits från s.k. CFC-beskattning då det indirekt har ansetts bedriva internationell rederiverksamhet genom en utländsk juridisk person hemmahörande på Bahamas. Tillika fråga om skattefrihet för utdelning från utländskt bolag.

Inkomsttaxeringarna 2005-2008

BAKGRUND

AB X är moderföretag i X-koncernen och bedriver rederirörelse med egna fartyg. Verksamheten består i att äga och/eller hyra fartyg, som går i trafik runt om i världen. I koncernen ingår bl.a. AB Y och det schweiziska bolaget AG, båda helägda av AB X. AG bedriver ingen annan verksamhet än förvaltning av andelar i dotterbolag, bl.a. andelarna i Ltd.

Ltd är hemmahörande på Bahamas och äger ett fartyg (A) till nästan hälften. Fartyget hyrs ut utan besättning (bareboat charter) till AB X som i sin tur hyr ut fartyget till AB Y för trafik inom Sverige.

Ltd äger även ett fartyg som hyrs ut komplett och bemannat (time charter) och andelar i två utländska juridiska personer vars verksamhet består i att hyra tankfartyg (bareboat charter) från AB X samt utrusta och bemanna dessa för att i samverkan mellan flera tankrederier transportera petroleumprodukter världen över.

FRÅGESTÄLLNING

AB X har ställt följande frågor:

1. Bedriver Ltd ”internationell rederiverksamhet” i den betydelse detta uttryck har i 39 a kap. 8 § IL avseende utchartringen av fartyget A? Det förutsätts att hyressättningen är marknadsmässig.

2. Blir svaret på fråga 1 ett annat om fartyget i stället sysselsätts i trafik mellan svensk hamn och hamn i annat land?

3. Blir svaret på frågorna 1 och 2 ett annat om fartyget i stället sysselsätts i trafik enbart mellan utländska hamnar i två eller flera olika länder?

4. Blir svaret på frågorna 1–3 ett annat om utchartringen i stället sker från Ltd direkt till AB Y i stället för indirekt via AB X?

5. Blir svaret på frågorna 1–3 ett annat om utchartringen i stället sker från Ltd till ett externt svenskt rederi för användning i trafik av det slag som anges i frågorna 1–3?

6. Blir svaret på någon av frågorna 1–5 ett annat om utchartringen från Ltd i stället sker på time-charter basis?

7. Bedriver Ltd ”internationell rederiverksamhet” om bolaget samäger ett passagerarfartyg med ett utländskt rederi? Som förutsättning gäller att det utländska rederiet svarar för bemanningen och driften av fartyget och att fartyget sysselsätts i trafik mellan svensk och utländsk hamn.

8. Blir svaret på fråga 7 ett annat om fartyget sysselsätts i trafik mellan enbart utländska hamnar i två eller flera olika länder?

9. Är utdelning från Ltd till AB X via AG skattefri för AB X?

FÖRHANDSBESKED

Frågorna 1–8

Den omfrågade inkomsten hos Ltd härrör från sådan internationell rederiverksamhet som avses i 39 a kap. 8 § IL.

Fråga 9

Utdelning från AG är skattefri.

MOTIVERING

Frågorna 1–8

Lågbeskattad inkomst hos utländska juridiska personer skall i vissa fall beskattas hos delägare enligt bestämmelser i 39 a kap. IL. Detta gäller dock inte om undantagsregeln i 8 § är tillämplig. Av denna framgår att en nettoinkomst som är lågbeskattad hos en utländsk juridisk person enligt 5 § inte skall anses som lågbeskattad till den del den utländska juridiska personens inkomster härrör från internationell rederiverksamhet samt delägaren, eller annan juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och med vilken delägaren befinner sig i intressegemenskap, bedriver rederiverksamhet.

Undantaget har tillkommit i syfte att anpassa de skattemässiga förutsättningarna för svenskkontrollerad rederiverksamhet till internationella förhållanden (prop. 2003/04:10 s. 69 f.). Det innebär att rederiinkomster från utländska juridiska personer kan undgå att träffas av de särskilda reglerna i 39 a kap. IL även om, som i förevarande fall, personen är etablerad i ett utpräglat lågskatteland.

De inkomster som härrör från den verksamhet som Ltd bedriver får mot bakgrund av syftet med lagstiftningen anses uppfylla villkoret för den utländska juridiska personens inkomster enligt 39 a kap. 8 § IL. För bedömningen saknar det betydelse vilka hamnar som fartygen ifråga trafikerar, om de hyrs ut kompletta och bemannade eller utan besättning, eller vem som hyr fartygen. Eftersom AB X som delägare även uppfyller villkoret att direkt eller indirekt bedriva rederiverksamhet är bestämmelsen tillämplig.

Fråga 9

Av ingivna handlingar framgår att AG vid tillämpning av 24 kap. 13 § jämfört med 2 kap. 2 § IL får anses motsvara ett svenskt aktiebolag. Med hänsyn härtill och till att enligt de för förhandsbeskedet givna förutsättningarna även övriga villkor för skattefri utdelning är uppfyllda är utdelningen på andelarna undantagen från skatteplikt enligt 24 kap. 17 § samma lag. Den omständigheten att utdelningen från AG härrör från Ltd föranleder inte annan bedömning.

Kommentar:

SRN:s bedömning överensstämmer med Skatteverkets. Förhandsbeskedet överklagas ej.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%