Skatteverkets rättsfallssammanställning 25/05

I de rättsfall som återges här har av sekretess- och integritetsskäl alla egennamn anonymiserats. Detta gäller även i de fall i övrigt direkta citat ur domar och beslut återges.

SRN:s förhandsbesked den 29 september 2005 Beräkning av beskattningsunderlag

Skatterättsnämndens förhandsbesked

Mervärdesskatt

Beskattningsunderlaget ska beräknas med utgångspunkt i den vid skattskyldighetens inträde dagligen publicerade senaste säljkursen för norska kronor.

Redovisningsperioder under tiden den 1 november 2004 – den 31 oktober 2007

Bolaget bedriver livsmedelshandel vid den svensk-norska gränsen. Eftersom en betydande del av bolagets kunder är bosatta i Norge har bolaget haft egna rutiner för beräkning av beskattningsunderlaget för denna handel.

Bolaget har frågat Skatterättsnämnden om vilken omräkningskurs som ska användas vid bestämmande av skatteunderlaget vid betalningar i utländsk valuta, närmare bestämt norska kronor.

”FÖRHANDSBESKED

Beskattningsvärdet skall beräknas med utgångspunkt i den vid skattskyldighetens inträde dagligen publicerade senaste säljkursen för norska kronor.

MOTIVERING

I RÅ 2003 ref. 102, som gällde ett bolag i samma koncern som sökandebolaget, har Regeringsrätten funnit att beskattningsunderlaget, när ersättning för en försåld vara utgått i norska kronor, skall vara den senaste säljkursen för valutan, vid den tidpunkt då skatten skall tas ut, som har registrerats på den i Sverige representativa valutamarknaden, nämligen den på vilken kurserna bestäms genom affärsbankerna och Stockholmsbörsen och som ligger till grund för bl.a. Riksbankens valutanoteringar. Den omständigheten att ML:s bestämmelser angående näringsidkares fakturering efter Regeringsrättens avgörande har anpassats till Rådets direktiv 2001/115/EG, det s.k. faktureringsdirektivet, har inte medfört någon ändring av principen att beskattningsunderlaget vid varuöverlåtelser och tjänstetillhandahållanden där vederlaget utgår i annat än svenska kronor och således i annat än i Sverige lagliga betalningsmedel, skall beräknas till vad som kan anses vara marknadsvärdet av det uppburna vederlaget, dvs., såvitt gäller utländsk valuta, ett belopp framräknat till svenska kronor på ovan angivet sätt. Det anförda får också anses stå i överensstämmelse med det sjätte mervärdesskattedirektivet, 77/388/EEG, (jfr artiklarna 11 A. 1 a och 11. C.2).”

Kommentar:

Förhandsbeskedet, som överensstämmer med Skatteverkets syn, har inte överklagats.

SRN:s förhandsbesked 14 oktober 2005 Kontraktsvård – social omsorg

Skatterättsnämndens förhandsbesked

Mervärdesskatt

Tillhandahållanden avseende kontraktsvård enligt avtal med Kriminalvårdsstyrelsen utgör sådan social omsorg som är undantagen från skatteplikt.

Redovisningsperioder under tiden den 1 april 2005 till den 31 mars 2008.

Omständigheterna var i huvudsak följande.

Ett bolag bedriver kontraktsvård (som är ett alternativ till fängelsestraff) genom avtal med Kriminalvårdsstyrelsen.

De klienter som placeras på bolagets behandlingshem på uppdrag av Kriminalvårdsstyrelsen är alla dömda för brott och behandlingen inleds/genomförs under strafftiden. Vården under placeringstiden är alltså en del av den straffrättsliga påföljden. I många fall är placeringstiden kortare än behandlingstiden varför avtalet med Kriminalvårdsstyrelsen ofta löper ut under behandlingstiden och ansvaret för klienten övergår till dennes hemkommun.

När klienterna som en del av den straffrättsliga påföljden placeras på behandlingshemmet för vård sker det inte i enlighet med socialtjänstlagens bestämmelser utan i enlighet med straffrättsliga bestämmelser som s.k. kontraktsvård enligt 30 kap. Brottsbalken.

Frågan är om bolagets tillhandahållanden till Kriminalvårdsstyrelsen avseende s.k. kontraktsvård av personer som placerats på bolagets behandlingshem medför skattskyldighet till mervärdesskatt eller om det är fråga om social omsorg som är undantagen från skatteplikt. Vidare efterfrågas för det fall det inte är fråga om social omsorg om delningsprincipen ska tillämpas avseende de deltjänster om utförs av behandlingshemmets legitimerade läkare eller ska dessa anses underordnade det huvudsakliga tillhandahållandet.

Skatterättsnämnden beslutade följande.

”FÖRHANDSBESKED

Fråga 1

Tillhandahållandena enligt ansökan utgör social omsorg enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML.

MOTIVERING

Frågorna 1 och 2

Enligt 3 kap. 4 § första stycket ML undantas från skatteplikt bl.a. omsättning av tjänster som utgör social omsorg. Med social omsorg förstås enligt 7 § samma kapitel offentlig eller privat verksamhet för barnomsorg, äldreomsorg, stöd och service till vissa funktionshindrade och annan jämförlig social omsorg.

Enligt artikel 13 A.1 g i sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG), utifrån vilken såvitt nu är aktuellt undantagsbestämmelsen för social omsorg skall tolkas, skall från skatteplikt undantas verksamhet avseende tillhandahållande av tjänster och varor som är nära kopplade till socialt bistånd eller socialförsäkring däribland sådant som tillhandahålls av ålderdomshem, offentligrättsliga organ eller andra organisationer som är erkända som välgörenhetsorganisationer av medlemsstaten i fråga.

Undantaget från skatteplikt för social omsorg infördes genom den reformering av den numera upphävda lagen (1968:430) om mervärdeskatt som genomfördes under 1990 (SFS 1990:576) och som bl.a. innebar att generell skatteplikt infördes för tjänster. I förarbetena till lagstiftningen (SOU 1989:35 s. 198) uttalades att skattefriheten för social omvårdnad givetvis borde gälla oavsett om verksamheten bedrevs i offentlig eller privat regi. Det avgörande borde i stället vara tjänstens natur. I propositionen, som låg till grund för bestämmelserna anförde föredragande statsrådet bl.a. att han delade uppfattningen att skattefriheten i princip borde gälla själva omvårdnaden och vad som tillhandahölls som en del av denna. Vad som tillhandahölls olika kategorier, t.ex. pensionärer eller ungdomar, mot mer eller mindre subventionerad avgift eller efter fritt val utan någon individuell behovsprövning borde inte omfattas av skattefriheten (prop. 1989/90:111 s. 109).

Av den proposition som ligger till grund för ML framgår att omfattningen av undantaget, såvitt nu är av intresse, är densamma som i lagen om mervärdeskatt (prop. 1993/94:99 s. 151 f.).

Nämnden gör följande bedömning.

Den svenska mervärdesskattelagstiftningen har anpassats till det sjätte mervärdesskattedirektivet vilket innebär att tolkningen av ML:s bestämmelser i första hand skall ske utifrån EG-regler och den EG-rättsliga praxis som finns på området.

I avgörandet RÅ 2003 ref. 21 fann Regeringsrätten att undantaget i 3 kap. 4 § första stycket ML för social omsorg inte kunde anses tillämpligt då en ekonomisk förening – i en verksamhet som saknade anknytning till offentligrättslig reglering – tillhandahöll enskilda personer samtalsterapi och själavård. I sin motivering konstaterade Regeringsrätten bl.a. att det inte fanns några indikationer på att den ekonomiska föreningens verksamhet hade en sådan anknytning till en offentligrättslig reglering som enligt EG-domstolens dom i målet C-141/00 ang. Kügler, REG 2002 s. I-06833, ansetts böra tillmätas betydelse. Vidare anförde Regeringsrätten att någon offentligrättslig prövning av det aktuella terapibehovet inte förekom och att de som behandlades själva bar kostnaderna för behandlingen. I domen konstaterades att den aktuella ekonomiska föreningen inte utgjorde någon erkänd välgörenhetsorganisation av det slag som avses i sjätte mervärdesskattedirektivet. Föreningen kunde inte heller med åberopande av principen om skatteneutralitet göra anspråk på skattebefrielse. Undantaget i 3 kap. 4 § första stycket ML var därför inte tillämpligt på föreningens aktuella verksamhet.

Förutom i den av Regeringsrätten åberopade domen angående Kügler har EG-domstolen i mål C-498/03 angående Kingscrest Associates Ltd m.fl. haft anledning att ta ställning till innebörden och omfattningen av artikel 13 A.1 g. Av domen framgår bl.a. följande. Syftet med det aktuella undantaget är att minska kostnaderna för tjänsterna och göra dem mer tillgängliga för de enskilda som kan få del av dem (p. 30). Enligt domstolen kan det inte anses nödvändigt att tolka uttrycket organisationer som är erkända som välgörenhetsorganisationer i den aktuella artikeln särskilt restriktivt (p.32). Vid bedömningen bör bl.a. beaktas om det föreligger särskilda bestämmelser, oavsett om dessa är nationella eller regionala, om de finns i lagar eller andra författningar, om de är förvaltningsrättsliga, skatterättsliga eller socialförsäkringsrättsliga. Vidare skall beaktas om verksamheten är av allmännyttig karaktär, om andra skattskyldiga som bedriver likadan verksamhet redan har erhållit ett liknade erkännande som välgörenhetsorganisation och om de aktuella kostnaderna eventuellt till stor del bärs av sjukkassor eller av andra socialförsäkringsorgan (p. 53). Av betydelse vid bedömningen synes också vara om aktuella organisationer underställs villkor och kontroller från de behöriga myndigheternas sida i form av registrering, inspektioner och normer avseende såväl inrättningarna som de styrande personernas kvalifikationer (jfr p. 57).

Av den praxis som finns rörande tillämpningen av undantaget för social omsorg framgår att avgörande vid bedömningen är tjänstens natur och att därvid förekomsten av individuell behovsprövning är ett betydelsefullt moment som talar för att fråga är om social omsorg. Av handlingarna i förevarande ärende framgår att bolagets uppdragsgivare oftast är kommuners socialförvaltningar. När Kriminalvårdsstyrelsen är uppdragsgivare planeras i allmänhet vård och behandling av klienten i samråd med de sociala myndigheterna i dennes hemortskommun. För att bedriva sådan behandlingsverksamhet som det är fråga om i ärendet krävs tillstånd av länsstyrelsen. Tillsyn över verksamheten utövas såväl av den kommun där behandlingshemmet finns som av länsstyrelsen och genomförs bl.a. i form av besök och inspektioner.

Den kontraktsvård som bolaget bedriver enligt avtal med Kriminalvårdsstyrelsen utgår från en individuell behovsprövning och har sådan anknytning till en offentligrättslig reglering som krävs för att tjänsterna skall anses utgöra social omsorg enligt 3 kap. 7 § ML. Den bedrivs även i övrigt i överensstämmelse med de kriterier som uppställs för att en verksamhet skall undantas från skatteplikt enligt artikel 13 A.1 g i det sjätte mervärdesskattedirektivet.

Med hänsyn till svaret på fråga 1 förfaller fråga 2.”

Kommentar:

Skatteverket, som delar Skatterättsnämndens uppfattning att det är fråga om social omsorg, har begärt fastställelse av förhandsbeskedet hos Regeringsrätten.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%