Skatteverkets rättsfallssammanställning 01/06

I de rättsfall som återges här har av sekretess- och integritetsskäl alla egennamn anonymiserats. Detta gäller även i de fall i övrigt direkta citat ur domar och beslut återges.

RR:s dom den 21 december 2005, mål nr 3784-05 Omsättning föreligger inte för aktuell verksamhet

Regeringsrätten

Mervärdesskatt

Föreningen omsätter inte för de i ärendet aktuella verksamheterna några tjänster i mervärdesskattehänseende och är därmed inte skattskyldig på grund av dessa.

Förhandsbesked, redovisningsperioderna 1 juli 2004 – 30 juni 2007

Överklagat förhandsbesked som meddelades av Skatterättsnämnden den 31 maj 2005.

Förhandsbeskedet refereras nedan.

Omständigheterna framgår av Skatterättsnämndens förhandsbesked

Följande frågor har ställts:

1. Medför föreningens skadereglering av inträffad trafikskada, dvs. vållandebedömning och utbetalning av trafikskadeersättning till skadelidande, i angivna fall skattskyldighet enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML?

2. Medför föreningens debitering och indrivning av trafikförsäkringsavgift av ägaren (eller innehavaren) av ett oförsäkrat försäkringspliktigt fordon skattskyldighet enligt ML?

3. Medför nämndens arbete med att avge rekommendation i ett hänskjutet skaderegleringsärende skattskyldighet för föreningen enligt ML?

4. Har det någon betydelse för svaret på frågorna 1–3 i den form som de förtydligats ovan, vid en eventuell tillämpning av 3 kap. 23 a § ML, om det i föreningen bedrivs annan verksamhet som medför skattskyldighet enligt ML?

5. Har det någon betydelse för svaret på frågorna 1–3 att föreningen erhåller bidrag för att möjliggöra verksamheten inte endast genom likvida medel utan genom att man övertar fordringar från medlemsbolag?

Frågorna bör enligt föreningen i första hand medföra en ställning till om någon av följande grunder är tillämplig:

– omsättning enligt 2 kap. ML anses inte föreligga

– skattefrihet föreligger eftersom undantaget från skatteplikt i 3 kap. 23 a § ML avseende interna tjänster är tillämpligt

– skattefrihet föreligger eftersom undantaget från skatteplikt i 3 kap. 10 § ML avseende försäkringstjänster är tillämpligt

– verksamheten anses utgöra myndighetsutövning och därmed inte yrkesmässighet enligt 4 kap. 7 § ML

SKATTERÄTTSNÄMNDEN

”Skatterättsnämnden beslutar följande.

FÖRHANDSBESKED

Frågorna 1–3

Föreningen omsätter genom de med frågorna 1–3 avsedda verksamheterna inte några tjänster i mervärdesskattehänseende och är därmed inte skattskyldig till mervärdesskatt på grund av verksamheterna.

Fråga 5

Det med frågan avsedda förhållandet saknar betydelse för bedömningen av frågorna 1–3.

MOTIVERING

Föreningen har till uppgift att handha vissa angelägenheter som föreskrivs i trafikskadelagen (1975:1410), TSL, trafikförsäkringsförordningen (1976:359), TFÖRO, och föreningens stadgar. Medlem i föreningen är försäkringsgivare som har fått tillstånd att meddela trafikförsäkring och försäkringsgivare som är verksam här i landet enligt lagen (1993:1302) om EES-försäkringsgivares verksamhet i Sverige. Medlemskapet är obligatoriskt.

Enligt 16 § TSL svarar i vissa angivna fall försäkringsanstalter solidariskt för att trafikskadeersättning utges till skadelidande. I dessa fall fördelas försäkringsanstalternas inbördes ersättningsansvar på sätt anges i 24 §. Solidariskt ansvar föreligger även i vissa andra i 28 § angivna skadefall. I fall som avses i 16 och 28 §§ TSL skall försäkringsanstalterna enligt 33 § företrädas av föreningen som har ställning som legal företrädare för dessa.

Saknas föreskriven trafikförsäkring för ett motordrivet fordon som är registrerat i vägtrafikregistret och inte är avställt, har föreningen enligt 34 § första stycket TSL rätt till gottgörelse (trafikförsäkringsavgift) av den försäkringspliktige. Avgiften bör enligt förarbetsuttalanden inte i första hand ses som ett alternativ till den premie som skulle ha erlagts utan som en sanktion mot dem som inte lojalt bidrar till det skydd för trafikanterna som systemet med en obligatorisk trafikförsäkring ger (prop. 1998/99:42 s. 20).

Enligt 6 § TFÖRO skall samtliga försäkringsanstalter som driver trafikförsäkringsverksamhet i Sverige tillsammans med föreningen upprätthålla och bekosta en skaderegleringsnämnd, vars reglemente godkänns av regeringen. Nämnden har enligt sitt reglemente till uppgift att verka för en enhetlig och skälig personskadereglering inom trafikförsäkringen. Detta sker genom att nämnden avger rådgivande yttranden till trafikförsäkringsbolag och föreningen. I vissa angivna fall föreligger skyldighet att inhämta sådant yttrande. Kostnaderna för nämndens verksamhet bestrids av föreningen. Kanslipersonalen vid nämnden är anställd och avlönad av föreningen. Enligt föreningen är nämndens verksamhet formellt en del av den verksamhet som bedrivs av föreningen och denna utgångspunkt bör enligt föreningen ligga till grund för prövningen av ärendet.

Föreningens intäkter utgörs främst av influtna trafikförsäkringsavgifter medan kostnaderna till övervägande del utgörs av skadekostnader och administrationskostnader. Föreningens intäkter täcker endast en del av föreningens kostnader som till återstående del täcks av medlemmarna. Det förekommer härvid i viss utsträckning att medlemmar i stället för likvida medel överlåter fordringar till föreningen.

Fråga är i första hand om föreningen genom de med frågorna 1–3 avsedda delarna av sin verksamhet kan anses tillhandahålla tjänster mot ersättning till medlemmarna, dvs. om omsättning kan anses föreligga.

I förarbetena till bestämmelserna om omsättning i 2 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, framhålls att en nödvändig förutsättning för att en omsättning skall anses föreligga är att ett avtal om köp eller byte har ingåtts och omsättningskravet medför att från beskattning utesluts sådana intäkter som visserligen har ett samband med den skattepliktiga verksamheten men som inte kan sägas erhållna till följd av en försäljning av – såvitt nu är aktuellt – tjänster (prop. 1993/94:99 s. 134 f.).

EG-rättens motsvarighet till ML:s bestämmelser om omsättning av tjänster finns i artikel 2.1 i sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG). Enligt EG-domstolens praxis vid tillämpningen av denna artikel tillhandahålls en tjänst ”mot vederlag” varvid den blir beskattningsbar under förutsättning att det föreligger ett rättsförhållande mellan tillhandahållaren av tjänsten och mottagaren som medför ömsesidighet, varvid den ersättning som tillhandahållaren av tjänsten uppbär utgör det värde som faktiskt lämnats i utbyte för den tillhandahållna tjänsten (se t.ex. punkt 14 i domen i mål C-16/93 ang. R. J. Tolsma). Domstolens praxis innebär också att det måste föreligga en direkt koppling (”a direct link”) mellan vederlaget och tillhandahållandet. I mål C 102/86 ang. Apple and Pear Development Council ansågs en sådan koppling inte föreligga mellan en avgift från fruktodlare, vilken var obligatorisk och inte utgick på grund av avtal, och tjänster rörande marknadsföring m.m. som tillhandahölls av ett organ.

Nämnden gör följande bedömning.

Vid bedömningen utgår skatterättsnämnden från att nämnden skall anses utgöra en del av föreningen.

Medlemskap i föreningen är i förekommande fall obligatoriskt och föreningens verksamhet sker till övervägande del i andras intressen än medlemmarnas. Föreningens med frågorna 1–3 avsedda verksamheter har sin grund i regleringen i TSL och TFÖRO och inte i ett kontraktsförhållande mellan föreningen och dess medlemmar. Den del av kostnadsersättningen som avser de med frågorna avsedda verksamheterna kan enligt nämndens mening därför inte anses utgöra ersättning för några av föreningen till medlemmarna tillhandahållna tjänster. Vid sådant förhållande föreligger inte någon omsättning i mervärdesskattehänseende och någon skattskyldighet som hänför sig till kostnadsersättningen uppkommer inte för föreningen. De trafikförsäkringsavgifter som avses med fråga 2 är till sin karaktär sanktionsavgifter och utgör därför inte heller vederlag för några av föreningen tillhandahållna tjänster (frågorna 1–3).

Det förhållande som avses med fråga 5 medför inte att svaret på frågorna 1–3 förändras.

Den ovan gjorda bedömningen får anses vara i överensstämmelse med sjätte mervärdesskattedirektivet.

Med hänsyn till svaret på frågorna 1–3 förfaller fråga 4.”

REGERINGSRÄTTEN

YRKANDEN

Skatteverket yrkar att Regeringsrätten ändrar förhandsbeskedet och förklarar att föreningen skall anses tillhandahålla tjänster i enlighet med 2 kap. 1 § ML och att skatteskyldighet skall anses föreligga för de tillhandahållna tjänsterna. För det fall Regeringsrätten anser att omsättning inte föreligger yrkar Skatteverket att Regeringsrätten inhämtar förhandsavgörande från EG-domstolen. Skatteverket åberopar i sin talan bland annat EG-domstolens avgörande i mål C-8/01, Taksatorringen.

Föreningen bestrider bifall till överklagandet.

”SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Regeringsrätten uppfattar Skatteverkets yttrande på det sättet att det avser Skatterättsnämndens svar på frågorna 1 och 3.

Regeringsrätten finner inte skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.

Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden.

REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Regeringsrätten avslår yrkandet om att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.

Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens beslut i de delar det har överklagats.”

SRN:s förhandsbesked den 20 december 2005 Väsentlig anknytning

Skatterättsnämnden

Inkomstskatt – Internationellt

Vid en samlad bedömning har en person inte ansetts få väsentlig anknytning då han under den senaste tjugoårsperioden varit bosatt utomlands

Inkomsttaxering 2006-2008

FÖRHANDSBESKED

Frågorna 1 och 2

TL skall inte anses ha väsentlig anknytning till Sverige enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

BESLUT

Fråga 3 avvisas.

MOTIVERING

Förhandsbeskedet

För att avgöra om en person som tidigare varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit skall enligt 3 kap. 7 § en rad anknytningsfaktorer beaktas, bl.a. om han bedriver näringsverksamhet här eller om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar, som direkt eller indirekt ger honom ett väsentlig inflytande i näringsverksamhet här.

TL och hans hustru är svenska medborgare. De har bott utomlands i tjugo år med undantag för en period om ca nio månader under kriget mellan I och K 1990-1991. Makarna har tre barn. Under de senaste tolv åren har familjen varit bosatt i landet F.

TL har byggt upp en affärsverksamhet med varuhus som säljer bl.a. möbler och annan heminredning. Vid tidpunkten för ansökan fanns sammanlagt nio varuhus i olika länder i Mellersta Östern. Verksamheten bedrivs genom en bolagsstruktur där TL har det avgörande inflytandet. Avsikten är att etablera varuhus i andra delar av världen med början i Europa. Det första varuhuset i Norden kommer att öppnas i en svensk stad och drivas genom ett svenskt aktiebolag. TL skall inte inneha någon befattning i bolaget och inte heller ingå i styrelsen.

TL äger sedan tidigare en fastighet utanför H som används som fritidsbostad. Han kommer att tillsammans med familjen utnyttja fritidsbostaden ungefär två månader om sommaren och en vecka vid jul. Därutöver räknar han med att vid ytterligare ungefär fem tillfällen per år vara i Sverige för några dagars besök hos svenska leverantörer till affärsverksamhetens centrallager i landet F.

Frågan är om TL efter företagsetableringen i Sverige skall anses ha väsentlig anknytning hit.

Nämnden gör följande bedömning.

Frågorna 1 och 2

TL:s anknytning till Sverige består av hans svenska medborgarskap och innehav av en fritidsbostad. Genom företagsetableringen i Sverige, som sker som ett led i en större internationell expansion, kommer han att få ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här.

Med hänsyn till att TL under den senaste tjugoårsperioden varit bosatt utomlands nästan hela tiden kan vid en samlad bedömning anknytningen till Sverige inte anses innebära att han skall få väsentlig anknytning hit i den mening som avses i 3 kap. 3 § IL. Han är därmed inte obegränsat skattskyldig på denna grund.

Avvisningen

Fråga 3 lämpar sig inte för att besvaras genom förhandsbesked. Som en följd av att fråga 3 inte besvaras förfaller fråga 4.

Kommentar:

Förhandsbeskedet överensstämmer med Skatteverkets uppfattning och har inte överklagats.

SRN:s förhandsbesked den 19 december 2005 Omstrukturering mellan besparingsskogar

Skatterättsnämnden

Inkomstskatt – Näring

Uttagsbeskattning ska ske av överlåtande besparingsskog vid underprisöverlåtelse utom vad avser kontanta medel och fastigheter som överförs genom fastighetsreglering utan ersättning. Periodiseringsfonder ska återföras. Ingen utdelningsbeskattning av delägare i den överlåtande besparingsskogen.

Taxeringsåren 2006-2008

Besparingsskogen A frågade om dess överlåtelse enligt nedan kommer att föranleda uttagsbeskattning samt om periodiseringsfonderna ska återföras till beskattning (fråga 1). X frågade i egenskap av delägare i Besparingsskogen A om han kommer att beskattas i anledning av överlåtelsen (fråga 2).

I syfte att bl.a. uppnå en förbättrad fastighetsstruktur och rationellare skogsbruk har beslutats att slå samman (ett antal) besparingsskogar. Sammanslagningen ska gå till så att samtliga tillgångar i de tre övriga besparingsskogarna, däribland A Besparingsskog, överlåts till Besparingsskog B, varefter de överlåtande besparingsskogarna kommer att upphöra. Delägarna i dessa besparingsskogar blir i stället delägare i den övertagande besparingsskogen.

Överlåtelserna kommer att omfatta bl.a. skogsfastigheter, värdepapper, fordringar och kontanta medel. Överföringen av fastigheter sker genom fastighetsreglering enligt 5 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL. Någon ersättning kommer inte att utgå vare sig för fastigheterna eller för övriga tillgångar.

Skatterättsnämnden gjorde följande bedömning.

”Fråga 1

Uttagsbeskattning

I 23 kap. IL regleras under vilka förutsättningar uttagsbeskattning kan underlåtas när tillgångar som ingår i en näringsverksamhet överlåts utan ersättning eller mot ersättning under marknadsvärdet. En besparingsskog kan inte hänföras till någon av de i 23 kap. 4 § IL uppräknade subjekten som omfattas av uttrycket företag i kapitlet. En besparingsskog kan därför inte vara part i en underprisöverlåtelse. Med hänsyn härtill finner nämnden att det inte är möjligt att underlåta att uttagsbeskattning sker i anledning av överlåtelsen.

En överföring av kontanta medel som sker i anslutning till en överlåtelse av tillgångar till underpris kan, som Skatteverket noterar, inte i sig föranleda någon uttagsbeskattning, jfr RÅ 2000 not. 86.

Inte heller aktualiseras någon uttagsbeskattning om överlåtelsen är skattefri (jfr prop. 2002/03:96 s. 148 och 303 f.). Skogsfastigheterna överförs till Besparingsskog B genom fastighetsreglering enligt 5 kap. 1 § FBL utan ersättning. Enligt 45 kap. 5 § första stycket IL skall en kapitalvinst som uppkommer vid en sådan överföring bara tas upp om den kontanta ersättningen överstiger 5.000 kronor. Besparingsskog A skall således inte beskattas för fastighetsöverföringen. Någon uttagsbeskattning aktualiseras därför inte heller i den delen.

Periodiseringsfond

Av 30 kap. 7-8 §§ IL framgår att en juridisk person i vissa fall skall till beskattning återföra avdrag för avsättning till en periodiseringsfond tidigare än som annars gäller. En händelse som medför en tidigarelagd återföring är att vederbörande upphör att bedriva näringsverksamhet, 8 § 1. Överföringen av samtliga tillgångar till Besparingsskog B utgör en sådan händelse som medför att periodiseringsfonderna omedelbart skall återföras till beskattning. Någon möjlighet att låta periodiseringsfonderna tas över av Besparingsskog B föreligger inte, jfr 30 kap. 14 § IL.

Fråga 2

Överlåtelsen av tillgångar från Besparingsskog A till Besparingsskog B omfattas – som framgår ovan – inte av bestämmelserna om underprisöverlåtelse i 23 kap. IL. Någon uttrycklig föreskrift som den i 23 kap. 11 § IL om undantag från utdelningsbeskattning av delägare i Besparingsskog A gäller därmed inte i den föreliggande situationen.

Av 13 kap. 10 § första stycket IL följer att en delägare i en besparingsskog som är enskild näringsidkare skall beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för mottagen utdelning. Vidare framgår av 39 kap. 29 § IL att en besparingsskog skall dra av utdelning som lämnas till delägarna. Utdelningen dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser.

Denna metod för enkelbeskattning infördes genom lagstiftningen år 1975 och ersatte en modell där utdelningen var skattefri för delägarna medan besparingsskogen inte hade rätt till avdrag för utdelningen. I förarbetena angavs att den nya metoden bättre beaktade skatteförmågeprincipen i de fall delägare uppbar stora belopp i utdelning från en samfällighet. Enligt förarbetena förstås med utdelning endast sådana belopp som efter särskilt beslut utbetalas till delägarna efter det andelstal som gäller (prop. 1975:48 s. 143).

I förevarande fall är det fråga om en omstrukturering mellan juridiska personer vars inkomster, till skillnad från aktiebolagens, inte är föremål för dubbelbeskattning. Principen för enkelbeskattning är att första ledet av dubbelbeskattningen neutraliseras. Beträffande överföring av fastigheter genom fastighetsreglering där överföringen uppfyller villkoren i 45 kap. 5 § första stycket IL bortfaller beskattningen helt. Med hänsyn härtill och till omständigheterna i övrigt skall enligt nämndens mening överlåtelsen av tillgångarna från Besparingsskog A till Besparingsskog B till underpris inte anses som en utdelning som skall beskattas hos delägare i överlåtande besparingsskog.”

Kommentar:

Förhandsbeskedet, som överensstämmer med Skatteverkets uppfattning, har inte överklagats av verket. När det gäller fråga om uttagsbeskattning har tidigare ett förhandsbesked från den 22 april 2005 rörande en besparingsskog överklagats till Regeringsrätten av sökanden (refererat i rättsfallsprotokoll nr 9/2006).

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%