Skatteverkets rättsfallssammanställning 07/06

I de rättsfall som återges här har av sekretess- och integritetsskäl alla egennamn anonymiserats. Detta gäller även i de fall i övrigt direkta citat ur domar och beslut återges.

RR:s dom den 28 februari 2006, mål nr 3529-05. Omsättningsland, mervärdesskattegrupp

Regeringsrätten

Mervärdesskatt

Ett svenskt bolag har ansetts skattskyldig i Sverige för tillhandahållanden, som omfattas av 5 kap. 7 § ML, från sin filial i utlandet till bolag inom och utom den mervärdesskattegrupp där bolaget ingår.

Redovisningsperioderna maj 2004 – april 2007.

Skatterättsnämnden ansåg i förhandsbesked 2005-05-16 att bolaget var skattskyldigt i Sverige för tillhandahållanden, som omfattades av 5 kap. 7 § ML, från sin filial i utlandet till bolag inom och utom den mervärdesskattegrupp där bolaget ingår. Förhandsbeskedet har refererats i rättsfallprotokoll 13/05. För de närmare omständigheterna hänvisas till referatet. Länk till dokumentet.

”Yrkanden M.M.

Y AB, i egenskap av grupphuvudman för mervärdesskattegruppen och X AB yrkar att Regeringsrätten ändrar förhandsbeskedet och förklarar att tjänsten drift av IT-miljö skall anses utgöra endast en tjänst i mervärdesskattehänseende och att den skall anses omfattas av 5 kap. 8 § första stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML. För det fall IT-tjänsten skall anses utgöra en sådan tjänst som avses i 5 kap. 7 § andra stycket ML, yrkas att mervärdesskattegruppen skall anses omsätta tjänsten till näringsidkare i Sverige som inte ingår i nämnda grupp. Såvitt avser tillhandahållande av IT-tjänsten till näringsidkare som ingår i mervärdesskattegruppen yrkas att X AB skall anses tillhandahålla tjänsten i egenskap av medlem i aktuell grupp, dvs. att tillhandahållandet mervärdesskatterättsligt inte skall anses som omsättning. Bolagen anför bl.a. följande. Mot bakgrund av EG-domstolens praxis torde det inte vara möjligt att dela upp IT-tjänsten i flera olika undertjänster. Vid bedömningen av huruvida det skall anses som en eller flera tjänster bör man utgå från slutanvändarna och vad dessa efterfrågar. – Med beaktande av att tjänsten drift av IT-miljö för finansiella företag är komplex och sammansatt samt att tjänsten inte anges i 5 kap. 7 § ML, bör tjänsten omfattas av huvudregeln i 5 kap. 8 § ML. För det fall Regeringsrätten är av uppfattningen att tjänsten skall anses omfattas av 5 kap. 7 § andra stycket ML, uppkommer frågan om tjänsten skall bli föremål för beskattning i Sverige. Härvid måste reglerna om mervärdesskattegrupper tas i beaktande. Enligt reglerna om gruppregistrering skall nämligen grupphuvudmannen, X AB, samt övriga medlemmar ses som en näringsidkare som bedriver verksamhet. Det betyder att omsättning av varor mellan företagen i gruppen skall behandlas som sådana interna transaktioner som görs inom ett enda företag. Det är ostridigt att X AB ingår i mervärdesskattegruppen, vilket måste innebära att alla omsättningar som bolaget gör till övriga gruppmedlemmar skall utgöra interna transaktioner. Det saknas stöd i såväl ML som EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv (77/388/EEG) för en uppdelning av en och samma juridiska person i två olika skattskyldiga personer. Detta stöds av vad generaladvokaten yttrat i EG-domstolens mål C-210/04. Inskränkningen i 6 a kap. 2 § andra stycket ML strider även mot artikel 43 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen avseende etableringsfriheten samt artikel 49 avseende friheten att tillhandahålla tjänster inom gemenskapen. Mot denna bakgrund bör förhandsavgörande från EG-domstolen inhämtas dels beträffande om det är förenligt med artikel 4.4 andra stycket i mervärdesskattedirektivet att inskränka reglerna om mervärdesskattegrupper till att omfatta endast en näringsidkares fasta driftställe i Sverige, dels om denna inskränkning är förenlig med artiklarna 43 och 49 i fördraget.

Skatteverket anser att förhandsbeskedet inte skall ändras och åberopar i huvudsak vad verket tidigare framfört i ärendet.

SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Regeringsrätten finner inte skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.

Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden.

REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Regeringsrätten avslår yrkandet om att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.

Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.”

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%