Skatteverkets rättsfallssammanställning 10/06

I de rättsfall som återges här har av sekretess- och integritetsskäl alla egennamn anonymiserats. Detta gäller även i de fall i övrigt direkta citat ur domar och beslut återges.

KR:s i Göteborg dom den 14 mars 2006, mål nr 764-05 Borgensavgift

Kammarrätten

Inkomstskatt – Näring

Ett kommunalt bostadsaktiebolag har medgetts avdrag för borgensavgift som betalats till kommunen

Taxeringsår 2003

Det kommunala bostadsbolaget betalade under år 2002 borgensavgift till sin ägare kommunen med 1 304 417 kr. Avgiften utgjorde 0,1 procent av hälften av ränteskillnaden mellan lån med pantbrev och lån med kommunal borgen.

Skatteverket medgav inte bolaget avdrag för borgensavgiften.

Länsrätten biföll bolagets överklagande och medgav avdrag. Skatteverket överklagade till kammarrätten, som avslog överklagandet och anförde följande.

”I den mån ersättning för ett borgensåtagande ses som en alternativ kreditkostnad i förhållande till exempelvis kostnad för pantbrev mot säkerhet i fast egendom kan skäl anföras för avdragsrätt i båda fallen. Den ersättning som erlagts i förevarande fall grundar sig på avtal mellan bolaget och kommunen och på beslut i kommunstyrelsen enligt vilket avgiften beräknas på utnyttjad borgensram. Även om det finns en intressegemenskap mellan bolaget och kommunen ger omständigheterna inte anledning att anta att X kommun skulle ha ställt borgen oavsett om avgiften betalats eller inte. Vid sådant förhållande anser kammarrätten, i likhet med länsrätten, att avgiften får anses utgöra en avdragsgill kostnad.”

Kommentar:

Kammarrätten har samma dag avgjort mål nr 4040-05 angående bolagets taxering 2004 med samma utgång.

Domarna är i strid med Skatteverkets ställningstagande i skrivelsen 2005-06-30 ”Borgensprovisioner och liknande vid intressegemenskap”, (dnr 130 379226-05/111). Skatteverket kommer därför att överklaga domarna.

SRN:s förhandsbesked den 3 mars 2006 Kollektivavtalsstiftelse; yrkesmässighet; förvärvsbeskattning

Skatterättsnämnden

Mervärdesskatt

Verksamhet som en kollektivavtalsstiftelse bedriver enligt s.k. omställningsavtal innebär inte att stiftelsen ska anses omsätta tjänster i en yrkesmässig verksamhet. Stiftelsen utgör en sådan näringsidkare som avses i 5 kap. 7 § ML eftersom den bedriver annan verksamhet som medför skattskyldighet till mervärdesskatt.

Redovisningsperioder under tiden den 1 augusti 2005 – den 31 juli 2008

Skatterättsnämnden beslutar följande.

FÖRHANDSBESKED

Verksamheten enligt det s.k. Omställningsavtalet innebär inte att Stiftelsen skall anses omsätta tjänster i en yrkesmässig verksamhet. Stiftelsen utgör en sådan näringsidkare som avses i 5 kap. 7 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML.

MOTIVERING

Stiftelsens ändamål är enligt stadgarna dels att till arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd av vissa orsaker utge avgångsersättning och främja åtgärder som underlättar omställning till nytt arbete, dels att ge råd och hjälp till företag vid och inför övertalighetssituationer samt främja företagsutveckling i personalhänseende. Närmare förutsättningar för Stiftelsens verksamhet ges i det mellan en arbetsgivarorganisation och en arbetstagarorganisation gällande Omställningsavtalet. Verksamheten finansieras genom att arbetsgivare som är bundna av avtalet erlägger en avgift på 0,3 procent på lönesumman för de anställda som omfattas av avtalet. För arbetsgivare som är bundna av avtalet genom s.k. hängavtal är avgiften 0,7 procent per år. I ärendet har upplysts att Stiftelsen i verksamheten förvärvar tjänster som tillhandahålls av bl.a. danska konsulter. Av handlingarna i ärendet framgår också att Stiftelsen efter ansökan i februari 2005 har registrerats som skattskyldig till mervärdesskatt för viss verksamhet avseende försäljning av tjänster som gäller utlokalisering av företag.

Fråga 1, som den har formulerats, gäller endast om Stiftelsen, såvitt avser den verksamhet som bedrivs enligt Omställningsavtalet, är att anse som en sådan näringsidkare som avses i 5 kap. 7 § ML. Skatteverket har i sitt yttrande gjort gällande att eftersom Stiftelsen är registrerad som skattskyldig till mervärdesskatt för viss verksamhet bör stiftelsen anses som näringsidkare i åtminstone någon utsträckning. Bestämmelserna om förvärvsbeskattning är då tillämpliga på Stiftelsens förvärv från utlandet av sådana tjänster som anges 5 kap. 7 § andra stycket ML, oavsett för vilket ändamål förvärven görs. Stiftelsen å sin sida anser att eftersom verksamheten enligt Omställningsavtalet inte är yrkesmässig kan Stiftelsen inte anses utgöra en näringsidkare avseende denna del av verksamheten. Om förvärv av tjänster görs i denna roll agerar därför stiftelsen inte i egenskap av en näringsidkare i den mening som avses i 5 kap. 7 § ML.

Med hänsyn till vad som förevarit under skriftväxlingen får fråga 1 anses omfatta såväl frågan om den verksamhet som Stiftelsen bedriver enligt Omställningsavtalet är yrkesmässig som frågan om Stiftelsen utgör en näringsidkare i den mening som avses i 5 kap. 7 § ML.

Vad gäller frågan om Stiftelsens verksamhet enligt Omställningsavtalet är yrkesmässig gör nämnden följande bedömning.

Enligt ML är bl.a. den skattskyldig som omsätter skattepliktiga varor eller tjänster i en yrkesmässig verksamhet. Enligt 4 kap. 1 § 1 ML är en verksamhet yrkesmässig om den utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

EG-rättens motsvarighet till ML:s bestämmelser i 4 kap. om när en verksamhet skall anses yrkesmässig finns i artikel 4 i sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG). Enligt punkt 1 i artikeln avses med ”skattskyldig person” varje person som självständigt någonstans bedriver någon form av ekonomisk verksamhet som anges i punkt 2 i samma artikel, oberoende av syfte eller resultat.

Arbetsgivarnas avgifter för Stiftelsens verksamhet enligt Omställningsavtalet belastar arbetsgivarna kollektivt. Avgifterna utgår med viss procentsats av lönesumman och är inte beroende av det arbete som Stiftelsen kan komma att utföra för respektive företags och dess anställdas räkning. Den med ansökan avsedda verksamhet som Stiftelsen bedriver enligt Omställningsavtalet kan därför inte anses vara yrkesmässig i den mening som avses i 4 kap. 1 § ML (jfr RÅ 2001 ref. 51).

Härefter uppkommer frågan om Stiftelsen är att anse som en näringsidkare i den mening som avses i 5 kap. 7 § ML.

Enligt första stycket punkt 1 i den nyssnämnda bestämmelsen anses vissa tjänster, bl.a. konsulttjänster, omsatta inom landet om de tillhandahålls från ett annat EG-land till en näringsidkare i Sverige. De nu nämnda bestämmelserna har sin motsvarighet i artikel 9.2 e tredje strecksatsen i det sjätte mervärdesskattedirektivet och följer principen att nu ifrågavarande tjänster bör beskattas på den plats där mottagaren av tjänsterna befinner sig.

Skattskyldig för omsättning av sådana tjänster som avses i 5 kap. 7 § ML är enligt 1 kap. 2 § första stycket 2 den som förvärvar tjänsten om han är näringsidkare och om den som omsätter tjänsten är utländsk företagare. Motsvarande bestämmelse finns i artikel 21 1 b i sjätte direktivet enligt vilken betalningsskyldighet för mervärdesskatt åvilar, såvitt nu är i fråga, skattskyldiga personer som tillhandahålls sådana tjänster som anges i artikel 9 2 e.

Stiftelsen är registrerad som skattskyldig till mervärdesskatt för verksamhet avseende tillhandahållande av tjänster som gäller utlokalisering av företag. Frågan blir då om Stiftelsen på grund härav såvitt nu är i fråga skall anses som en sådan näringsidkare som avses i 5 kap. 7 § 1 jämfört med 1 kap. 2 § 2 ML.

Enligt 1 kap. 2 § första stycket 4 b ML kan under vissa förutsättningar, när den som omsätter vissa varor eller tjänster är en utländsk företagare och förvärvaren är registrerad till mervärdesskatt här, den som förvärvar varan eller tjänsten bli skattskyldig ibland betecknad omvänd skattskyldighet. Vad som uttalas i förarbetena till denna bestämmelse är även av visst intresse för bedömningen av den nu aktuella frågan. Av bl.a. kontrollskäl borde den omvända skattskyldigheten begränsas till att endast avse de fall då förvärvaren av varan eller tjänsten är registrerad till mervärdesskatt i Sverige. Omvänd skattskyldighet skall inte tillämpas när förvärvaren är en privatperson, ett subjekt som endast bedriver verksamhet som är helt undantagen från mervärdesskatt eller ett skattebefriat subjekt. Bestämmelserna ansågs däremot kunna bli tillämpliga när förvärvaren är registrerad på grund av att rätt till återbetalning föreligger. Omvänd skattskyldighet skall även kunna tillämpas vid förvärv i s.k. blandad verksamhet. Utredningen hade för dessa fall föreslagit att omvänd skattskyldighet skulle tillämpas endast till den del förvärvet gjorts i den skattepliktiga verksamheten men detta ansåg regeringen skulle leda till en alltför långtgående undersökningsplikt för den utländske säljaren. Om förvärvet härvid skedde helt eller delvis för den del av verksamheten som är skattefri skulle i stället avdragsrätten hos förvärvaren komma att begränsas enligt reglerna i 8 kap. 3 och 13 §§ ML (prop. 2001/02:28 s. 32 f. och s. 61).

Kravet i 1 kap. 2 § första stycket 2 att förvärvaren skall vara en näringsidkare får på motsvarande sätt som anförs i de redovisade förarbetsuttalandena rörande bl.a. p. 4 b i samma stycke vara betingat av bl.a. kontrollskäl. På samma sätt som enligt uttalandena skall gälla i en blandad verksamhet där förvärvet helt sker för den del av en verksamhet som är skattefri, bör förvärv av den som i något hänseende är att anse som näringsidkare av sådana tjänster som avses i 5 kap. 7 § ML från en utländsk företagare medföra att förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten, även om den förvärvade varan eller tjänsten, som är fallet i detta ärende, skall användas för en verksamhet som ligger utanför mervärdesskatteområdet.

Det i det föregående redovisade synsättet får också anses stå i överensstämmelse med ett av syftena med bestämmelserna om lokaliseringen av transaktionerna, nämligen att säkerställa att de intäkter som genereras av mervärdesskatten går direkt till den medlemsstat i vilken konsumtionen av varan eller tjänsten med all sannolikhet kommer att äga rum. Resultatet blir också att den utländske säljarens undersökningsplikt begränsas såvitt avser köparens mervärdesskatterättsliga status, en effekt som synes ligga i linje med den övergripande målsättningen att underlätta handeln mellan medlemsstaterna.

Den ovan gjorda bedömningen är enligt nämndens mening i överensstämmelse med sjätte mervärdesskattedirektivet.

Till den del ansökan inte har besvarats genom förhandsbeskedet får den anses ha förfallit.

Kommentar:

Skatteverket har överklagat förhandsbeskedet och yrkat att det ska fastställas av Regeringsrätten.

SRN:s förhandsbesked den 28 februari 2006 Finansiell tjänst, betalningsförmedling

Skatterättsnämnden

Mervärdesskatt

Ett bolags omsättning av tjänst avseende bl.a. betalningar med kort som bolaget själv har utfärdat utgör en separat omsättning av tjänst som är undantagen från skatteplikt. Omsättning av tjänst i samband med betalning med kort utfärdat av utomstående kontokortsföretag är i allt väsentligt av administrativ art och är i sin helhet skattepliktig.

Redovisningsperioderna under tiden januari 2005-december 2008

Omständigheterna i ärendet var i huvudsak följande.

X AB administrerar ett s.k. konceptet som innefattar ett poängsystem i vilket deltagarna får poäng för gjorda inköp. Till konceptet är kopplat X-kortet. Innehavaren av kortet kan få en betalfunktion till kortet och innehavaren kan därmed göra insättningar på ett till kortet anslutet konto. Utöver ränta utgår aviavgift och i förekommande fall påminnelseavgift. Det finns en möjlighet att betala för gjorda inköp genom faktura. Ingen uppläggnings- eller årsavgift utgår härvid och om kortinnehavaren betalar fakturabeloppet varje månad utgår inte heller någon ränta eller annan avgift. X AB är kontohållare och har krediterna i egen reskontra.

Konceptet finansieras genom att de företag som drar nytta av konceptet får betala för detta. Syftet är inte att verksamheten skall vara vinstgivande utan de anslutna företagen ska endast betala en ersättning som motsvarar kostnaderna för konceptet.

Skatterättsnämnden beslutade följande.

”FÖRHANDSBESKED

Fråga 1

X AB tillhandahåller i förhållande till de företag som är anslutna till konceptet tjänster vilkas omsättning är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML.

Fråga 2

X AB har inte rätt till avdrag för all ingående mervärdesskatt som hänför sig till förvärv i verksamheten.

Frågorna 3a och b

Omsättning av den tjänst som X AB tillhandahåller kontokortssäljarna är i sin helhet skattepliktig till mervärdesskatt. Beskattningsunderlaget skall bestämmas med utgångspunkt i hela den ersättning som X AB erhåller av kontokortssäljarna.”

Skatterättsnämndens motivering

”Fråga 1

I ärendet är det ostridigt mellan parterna att X AB:s verksamhet avseende X Konto, beviljande av krediter och möjlighet att handla mot faktura i förhållande till innehavarna av X-korten utgör sådan verksamhet som omfattas av undantaget från skatteplikt för omsättning av bank- och finansieringstjänster enligt 3 kap. 9 § första stycket ML.

Fråga i ärendet är dock om X AB även i förhållande till de företag som omfattas av konceptet skall anses tillhandahålla tjänster som omfattas av det nämnda undantaget eller om tjänsterna skall anses ingå i, alternativt anses underordnade, X AB:s övriga mervärdesskattepliktiga hantering i form av framför allt administrativa tjänster, bonushantering m.m. av konceptet.

Nämnden gör i den delen följande bedömning.

ML:s undantag från skatteplikt för omsättning av bank- och finansieringstjänster har utformats efter förebild av motsvarande bestämmelser om undantag från skatteplikt för vissa tjänster i sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG), närmare bestämt artikel 13 B d punkterna 1-6. Som exempel på sådana transaktioner anges beviljande av och förhandlingar om krediter och förvaltning av krediter av den person som beviljat kredit (punkt 1) och transaktioner och förhandlingar rörande bl.a. spar- och transaktionskonton, betalningar och överföringar (punkt 3). Förutom de bank- och finansieringstjänster, som X AB tillhandahåller kortinnehavarna, tillhandahålls också de företag som omfattas av konceptet sådana bank- och finansieringstjänster eller tjänster underordnade den delen av X AB:s verksamhet. Oberoende av att syftet med verksamheten är att öka de anslutna företagens försäljning till innehavarna av X-kort kan verksamheten inte anses ingå i eller anses underordnad X AB:s övriga, mervärdesskattepliktiga administrativa hantering av konceptet.

Fråga 2

Som framgår av motiveringen till svaret på fråga 1 skall X AB anses tillhandahålla de företag som är anslutna till konceptet både bank- och finansieringstjänster och administrativa tjänster. Bolaget bedriver således en s.k. blandad verksamhet vilket innebär att X AB:s rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt hänförlig till gjorda förvärv är begränsad i enlighet med vad som framgår av 8 kap. 13 § ML.

Frågorna 3 a och b

X AB har uppgett att bolaget också, vid sidan av konceptet, tillhandahåller en servicefunktion till detaljisterna då betalning sker med kontokort utfärdade av utomstående kontokortsföretag. Bolaget har i dessa fall ställning av en mellanhand mellan å ena sidan kontokortsföretaget och de som accepterat betalning med dessa företags kontokort i butik, de s.k. kontokortssäljarna. X AB övertar kontokortssäljarnas fordringar och erhåller sedan i enlighet med ingångna avtal betalning för fordringarna från kontokortsföretagen. Genom att dessa företag endast har en part, X AB, som levererar sammanställda underlag för de hos kontokortssäljarna genomförda transaktionerna i stället för att alla olika kontokortssäljare lämnar dessa uppgifter, har de avgifter som kontokortsföretagen tar ut kunnat reduceras. X AB:s verksamhet uppges främst bestå av att hantera och sammanställa de aktuella transaktionerna. Om X AB inte får betalt av ett kontokortsföretag kräver bolaget motsvarande belopp av kontokortssäljaren. Kontokortsföretagen debiterar X AB sina avgifter utan mervärdesskatt vilket enligt bolaget synes bero på att avgiften utgör ersättning för en sådan garantitjänst som avses i artikel 13 B d 2 i sjätte mervärdesskattedirektivet. X AB uppger att bolaget vidaredebiterar kontokortsföretagets avgifter på kontokortssäljarna.

Fråga är hur de ersättningar som X AB enligt det föregående erhåller från kontokortssäljarna skall behandlas i mervärdesskattehänseende.

Nämnden gör följande bedömning.

Ovan nämnd verksamhet får anses åtskild från X AB:s tillhandahållanden till de anslutna företagen enligt konceptet och skall därför bedömas för sig. Den tjänst som kontokortssäljarna efterfrågar och som X AB också tillhandahåller är enligt nämndens mening i allt väsentligt av administrativ art och omsättning av tjänsten är därmed skattepliktig.

Kontokortsföretagen debiterar X AB avgifter för sin hantering; det är således X AB och inte kontokortssäljarna som är skyldigt att betala avgifterna. Fråga är därför inte om ett utlägg eller motsvarande i mervärdesskattehänseende utan de avgifter som X AB erlägger ingår som ett kostnadselement för X AB tillhandahållande av tjänsterna. Vid beräkningen av beskattningsunderlaget skall således dessa avgifter inte avräknas från ersättningarna.

Den gjorda bedömningen får anses vara i överensstämmelse med sjätte mervärdesskattedirektivet.”

Kommentar:

Förhandsbeskedet, som överensstämmer med Skatteverkets uppfattning, har inte överklagats.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%