Skatteverkets rättsfallssammanställning 13/06

I de rättsfall som återges här har av sekretess- och integritetsskäl alla egennamn anonymiserats. Detta gäller även i de fall i övrigt direkta citat ur domar och beslut återges.

KR:s i Stockholm dom den 2 februari 2006, mål nr 4602-03. Marknadsvärde vid aktieförvärv

Kammarrätten

Inkomstskatt – Tjänst, Kapital

Värde av förmån av aktieförvärv med inskränkningar i förfoganderätten.

Inkomsttaxering 2000

P fick som anställd i ett dotterföretag till en utländsk koncern erbjudande om att förvärva aktier i moderbolaget för 150 kr per aktie. Marknadsvärdet vid teckningstillfället var 300 kr per aktie. P yrkade att värderingen av den skattepliktiga förmånen i inkomstslaget tjänst skulle sättas ner eftersom hon inte fick sälja aktierna inom en femårsperiod från förvärvet. Hon ansåg att förfoganderättsinskränkningen innebar att marknadsvärdet på aktierna borde anses uppgå till 70 % av börskursen när förmånens storlek skulle bestämmas. Kammarrätten ansåg att aktierna skulle värderas till börskursen och anförde följande:

Av 42 § andra stycket kommunalskattelagen (KL) framgår att värdet av produkter, varor eller andra förmåner, som ingår i lön eller annan inkomst, beräknas till marknadsvärdet.

Av förarbetena (prop. 1989/90:50 s. 72 ff) framgår att beskattning ska ske för skillnaden mellan vad den skattskyldige har erlagt för att få teckna ett värdepapper och dess marknadsvärde. ”Om det finns en tillförlitlig marknadsnotering av värdepapperet ska noteringen läggas till grund för värderingen. Saknas sådan marknadsnotering får man söka fastställa ett beräknat marknadsvärde enligt någon av de modeller som används på kapitalmarknaden.” ”Förmånliga förvärv av värdepapper från arbetsgivaren beskattas redan vid förvärvet, även om det har förenats med villkor som innebär inskränkningar i förfoganderätten.”

”Av utredningen i målet framgår att det vid förvärvstidpunkten den 30 november 1999 fanns en tillförlitlig marknadsmässig notering för det nu aktuella värdepappret Enligt kammarrättens mening skall således denna notering läggas till grund för värderingen. Den omständighet att de förvärvade aktierna inte får pantsättas eller säljas under en tid av fem år föranleder ingen annan bedömning. Överklagandet skall således avslås.”

Kommentar:

42 § andra stycket KL motsvaras av 61 kap. 2 § inkomstskattelagen (IL). Domen överensstämmer med Skatteverkets uppfattning.

SRN:s förhandsbesked den 1 december 2005 Ettårsregeln tjänsteexport

Skatterättsnämnden

Inkomstskatt internationellt

Förhållandet att en person har anställning hos en svensk statlig arbetsgivare hindrar inte att ettårsregeln tillämpas då fråga är om tjänsteexport.

Inkomsttaxering 2005-2007.

FÖRHANDSBESKED

X är enligt bestämmelserna i 3 kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, inte skattskyldig för de inkomster som avses med ansökan.

MOTIVERING

Enligt 3 kap. 9 § första stycket IL är en obegränsat skattskyldig person som vistats utomlands i minst sex månader inte skattskyldig för inkomst av sådan verksamhet till den del inkomsten beskattas i verksamhetslandet (sexmånadersregeln). Av andra stycket framgår att om vistelsen utomlands under anställningen varar i minst ett år i samma land, är den skattskyldige inte skattskyldig för inkomsten även om denna inte beskattats i verksamhetslandet, om detta beror på lagstiftning eller administrativ praxis i det landet eller annat avtal än skatteavtal (ettårsregeln). Ettårsregeln gäller dock inte för anställningar hos staten, landsting, kommuner eller församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport.

Enligt 3 kap. 10 § IL får i vistelsetiden inräknas kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande som inte infaller i början eller slutet av anställningen. Uppehåll i Sverige för sådana ändamål får dock inte vara längre än att de motsvarar sex dagar för varje hel månad som anställningen varar eller 72 dagar för ett och samma anställningsår.

X är anställd vid en institution hos Z. Sedan den 1 december 2003 är hans tjänstgöring förlagd till land A. Arbetet ingår i ett SIDA-finansierat uppdrag avseende medverkan vid reformeringen av viss utbildning i land A som Z erhöll efter anbud i konkurrens. X arbete där beräknas pågå t.o.m. utgången av augusti 2006.

Av det ovan anförda och av vad som i övrigt redovisats om uppdraget m.m. i ingivna handlingar och inhämtade uppgifter från Z får anses framgå att fråga är om tjänsteexport. Vidare uppfyller X enligt lämnade förutsättningar villkoren för att undantas från inkomstbeskattning för inkomsten i land A med stöd av ett avtal mellan Sverige och land A angående villkor för utvecklingssamarbete under den aktuella tidsperioden.

Mot denna bakgrund och under förutsättning att även övriga villkor som anges i 3 kap. 9 och 10 §§ IL är uppfyllda är X inte skattskyldig för de inkomster som avses med ansökan.

Kommentar:

Förhandsbeskedet överensstämmer med Skatteverkets uppfattning och har inte överklagats.

Meddelade prövningstillstånd

Regeringsrätten har meddelat nedanstående prövningstillstånd.

Saken:

Arbetsgivaravgifter.

En hos ett industriföretag anställd tekniker har med företaget överenskommit att via två kommanditbolag, som i övrigt inte har någon verksamhet, fortsätta sitt heltidsarbete hos företaget.

Fråga om rättsverkningar av F-skattsedlar som utfärdats för kommanditbolagen.

RR målnr 665-672-04; KRNG 4134-4135-03, 4137-03, 4141-4145-03

Klagande:

AB X

Lagrum:

5 kap. 7 § samt 12 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483)

Saken:

Arbetsgivaravgifter.

Arvoden till verkställande direktören i ett byggnadsaktiebolag har erlagts i form av konsultarvoden till ett av direktören ägt aktiebolag som innehaft F-skattesedel. Byggnadsaktiebolaget har med bortseende från F-skattesedeln genom efterprövning påförts arbetsgivaravgifter och avgiftstillägg. Avdrag för ingående mervärdesskatt på konsultarvodena har vägrats.

Fråga om F-skattesedelns rättsverkningar.

RR målnr 748-751-05; KRNJ 2732-2733-03 och 2735-2736-03

Klagande:

AB Y

Lagrum:

40 a § uppbördslagen (1953:272), 16-18 §§ lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%