Skatteverkets rättsfallssammanställning 24/07

Banks innehav av vissa aktier – lagertillgångar eller kapitaltillgångar?

Regeringsrätten

Inkomstskatt – Näring

Regeringsrättens dom den 7 november 2007, mål nr 4588-06.

En bank innehar aktier i s.k. utvecklingsföretag. När vissa mål i en utvecklingsplan har uppnåtts ska innehavet avvecklas. Aktierna har bedömts utgöra kapitaltillgångar både vid direktinnehav och vid innehav via ett av banken helägt dotterbolag.

Taxeringsåren 2006–2009.

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 21 juni 2006 har refererats i rättsfallssammanställning nr 21 2006.

Förhandsbesked

Skatteverket yrkade att Regeringsrätten, med ändring av Skatterättsnämndens förhandsbesked, skulle besvara frågorna 1 och 2 med att aktierna utgjorde lagertillgångar hos banken respektive Z AB.

Regeringsrätten anger följande.

”Skälen för regeringsrättens avgörande

Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden

Regeringsrättens avgörande

Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.”

Utdelnings- och uttagsbeskattning

Regeringsrätten

Inkomstskatt – Näring

Regeringsrättens dom den 6 november 2007, mål nr 189-07

Utdelningsbeskattning ska ske av ägaren till ett aktiebolag när bolaget utan ersättning överlåter tillgångar till en nybildad stiftelse (donation), och bolaget ska uttagsbeskattas i den utsträckning tillgångarna inte är kontanter eller näringsbetingade aktier

Taxeringsåren 2007–2009

Skatterättsnämnden förhandsbesked den 20 december 2006 har refererats i rättsfallssammanställning nr 2 år 2007.

Förhandsbesked

Skatteverket yrkade att Regeringsrätten skulle fastställa förhandsbeskedet. A och AB X bestred bifall till Skatteverkets yrkande och yrkade för egen del att Regeringsrätten skulle förklara att det inte ska ske någon uttags- eller utdelningsbeskattning vid alternativ 1 samt att ärendet skulle återförvisas till Skatterättsnämnden vad avser alternativ 2 för prövning i sak.

Regeringsrätten anger följande.

”Skälen för regeringsrättens avgörande

Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden.

Enligt 23 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor får beslut om avvisande av ansökan inte överklagas. A:s och AB X:s yrkanden om återförvisning till Skatterättsnämnden skall därför avvisas.

Regeringsrättens avgörande

Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.

Regeringsrätten avvisar motparternas yrkanden om återförvisning.”

Nedläggning av sjökabel; vara eller tjänst samt omsättningsland

Regeringsrätten

Mervärdesskatt

Regeringsrättens dom den 8 november 2007, mål nr 4224-03

En transaktion som avser leverans och installation av sjökabel, vilken placeras på två medlemsstaters territorier och även utanför gemenskapens territorium, ska anses utgöra leverans av vara. Sverige utgör omsättningsland för nedläggning av sjökabel till den del kabeln sträcker sig i Sverige, inom svenskt inre vatten och territorialhav.

Redovisningsperioder under tiden den 1 december 2001 – den 30 november 2004

Skatterättsnämnden ansåg i förhandsbesked 2003-06-13 att nedläggning av telekommunikationskabel från Sverige till annat land över nationellt och internationellt vatten (frågorna 1 och 2) samt reparation och underhåll av sådan nedlagd kabel (fråga 3) ska anses som tjänster omsatta i Sverige enligt 5 kap. 8 § första stycket ML. Frågorna 1 och 2 avseende nedläggning av kabel överklagades till Regeringsrätten. Förhandsbeskedet har refererats i rättsfallsprotokoll 28/03. För de närmare omständigheterna hänvisas till referatet.

Rättsfallsprotokoll 28/03 (pdf, 1 MB)

”Yrkanden m.m.

Bolaget överklagar svaret på fråga 1 och 2 och yrkar att Regeringsrätten fastslår att tjänst avseende sjökabelnedläggning utgör tjänst avseende fastighet enligt 5 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, och att mervärdesskatt därför skall tas ut då tjänsten utförs på fastighet belägen i Sverige, dvs. på svenskt fastland och svenskt sjöterritorium. Bolaget anför till stöd för sin talan bl.a. följande. Begreppet fastighet regleras i 1 kap. 11 § ML. I punkt 2 i bestämmelsen görs en utvidgning av fastighetsbegreppet i förhållande till jordabalken.

Som fastighet räknas bl.a. ledningar och liknande anläggningar som för stadigvarande bruk har anbragts i eller ovan jord och som tillhör annan än fastighetsägaren. Kabel är att anse som ”liknande anläggning”. Även kabel i sjö eller i jord på sjöbotten utgör således fastighet enligt ML, eftersom sjöbotten får jämställas med ”i eller ovan jord”, dvs. ovan jord men i detta fall i vatten. Av 5 kap. 4 § första stycket ML följer att tjänster som avser en fastighet är omsatta inom landet, om fastigheten är belägen i Sverige.

Motsatsvis följer av denna bestämmelse att tjänst avseende fastighet som inte är belägen i Sverige är omsatt utomlands. Vid angivna förhållanden skall bolaget endast beskattas för sjökabelnedläggningstjänst som tillhandahålls fastighet som är belägen inom landet. Bestämmelsen i 5 kap. 4 § första stycket är EG-konform. Det finns således inget tolkningsutrymme för vad som avses med ”fastighet i Sverige”.

Regeringsrätten beslutade den 24 februari 2005 att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen. EG-domstolen har meddelat dom den 29 mars 2007 (mål C-111/05).

Bolaget har sagt sig inte ha något ytterligare att anföra med anledning av EG-domstolens dom.

Skatteverket hemställer i anledning av EG-domstolens dom att Regeringsrätten besvarar frågorna enligt följande. Leverans och installation av sjökabel skall anses utgöra leverans av varor i den mening som avses i 1 kap. 6 § ML. Leverans av sjökabel till den del den installeras i ett annat EG-land får anses omsatt utom landet med stöd av artikel 36 i sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EG), i de fall säljaren inte har registrerats till mervärdesskatt i det landet.

Motsvarande gäller avseende den del som installeras i den ekonomiska zonen, på kontinentalsockeln och i det fria havet. I det fall säljaren har registrerats till mervärdesskatt i det andra EG-land där installationen sker så har sjökabel omsatts utom landet enligt 5 kap. 2 a § ML. Leverans av sjökabel till den del den installeras i Sverige har omsatts inom landet i enlighet med 5 kap. 2 § första stycket 1 ML. – Skatteverket anför följande till stöd for sin talan.

Tillhandahållande av varor i samband med montering eller installation kan bedömas som antingen ett tillhandahållande av en vara eller tjänst. Skatteverket delar EG-domstolens uppfattning att frågan om beskattningsland skall avgöras med utgångspunkt från bestämmelserna avseende tillhandahållande av varor. Vid leverans av varor som monteras eller installeras inom landet framgår klart av 5 kap. 2 § första stycket 2 ML att varan har omsatts inom landet i det fall transporten har påbörjats i annat land. Däremot finns ingen klar reglering i ML vad som gäller i det fall varorna i stället monteras eller installeras i ett annat EG-land samtidigt som transporten av varorna påbörjats i Sverige. Artikel 36 i mervärdesskattedirektivet, vad gäller leverans och installation eller montering av varor, är en sådan regel som är klar, precis och ovillkorlig och därför kan ges direkt effekt. Leveranser av varor som monteras eller installeras i ett annat EG-land får således anses ha omsatts utom landet även i de fall säljaren inte är registrerad till mervärdesskatt i det landet.

Skälen för Regeringsrättens avgörande

EG-domstolen har i dom den 29 mars 2007 (mål C-111/05) uttalat bl.a. följande. Alla delar av transaktionen i fråga är nödvändiga för dess genomförande och de har ett nära samband. Under dessa omständigheter kan det inte annat än på fiktiv väg hävdas att beställaren först har köpt den fiberoptiska kabeln och, därefter, hos samme leverantör, köpt de tjänster som avser installationen av kabeln (p. 25).

Då det är fråga om en enda sammansatt transaktion skall ett tillhandahållande anses som underordnat ett huvudsakligt tillhandahållande när kunderna inte efterfrågar detta i sig, utan då tillhandahållandet endast är ett medel att på bästa sätt åtnjuta den egentliga tjänsten från tillhandahållaren (p. 28). Det följer av artikel 8.1 a i sjätte direktivet att en vara kan installeras eller sammansättas, med eller utan provkörning, av leverantören eller för hans räkning, utan att transaktionen nödvändigtvis upphör att klassificeras som ”leverans av en vara” (p. 35).

För att klassificera den planerade transaktionen skall även betydelsen av tillhandahållande av tjänster avseende leveransen av kabeln undersökas (p. 38). Med beaktande av alla dessa omständigheter skall den första frågan besvaras så, att en transaktion som avser leverans och installation av en fiberoptisk kabel, vilken placeras på två medlemsstaters territorier och även utanför gemenskapens territorium, skall anses utgöra leverans av varor i den mening som avses i artikel 5.1 i sjätte direktivet, då det framgår att kabeln efter genomförda driftstester kommer att överlåtas på beställaren, som kan förfoga över denna såsom ägare, att kostnaden för själva kabeln utgör den klart övervägande delen av totalkostnaden för den nämnda transaktionen, och att de tjänster som leverantören tillhandahåller är begränsade till installation av kabeln, utan att denna ändras eller anpassas till beställarens specifika behov (p. 40).

Det stämmer att en regel om behörighetskonkurrens för att vara tillämplig måste kunna ge behörigheten att mervärdesbeskatta en transaktion till endast en av de berörda medlemsstaterna. I detta avseende, då en vara är föremål för installation, anses leveransen i princip bara äga rum i en enda medlemsstat, och då installationen av varan sker i form av att dessa fästs vid eller i marken är det platsen för denna åtgärd som avgör vilken medlemsstat som är behörig att beskatta leveransen (p. 45).

Varje medlemsstats respektive beskattningskompetens avseende transaktionen i dess helhet omfattar inte enbart rätten att ta ut den skatt som skall erläggas på kabelns pris utan även rätten att beskatta de tjänster som är hänförliga till installationen (p. 48). Artikel 8.1 ai sjätte direktivet skall tolkas så, att varje medlemsstat är behörig att beskatta leveransen och installationen av en fiberoptisk kabel, vilken placeras på två medlemsstaters territorier och även utanför gemenskapens territorium, i förhållande till kabelns sträckning i den staten, både vad gäller priset för kabeln i sig och för resterande material, samt kostnaden för de tjänster som är hänförliga till installationen av kabeln (p. 50).

Det territoriella tillämpningsområdet för sjätte direktivet fastställs i dess artikel 3, enligt vilken ”en medlemsstats territorium” avser landets territorium som det definieras med avseende på varje medlemsstat i punkterna 2 och 3 i denna artikel, och enligt vilken ”gemenskapens territorium” avser medlemsstaternas territorium, såsom detta definieras med avseende på varje medlemsstat i de nämnda punkterna. Med undantag för vissa nationella territorier som uttryckligen utesluts från tillämpningsområdet för artikel 3.3, avses med ”landets territorium” i artikel 3.2 fördragets tillämpningsområde, såsom det definieras med avseende på varje medlemsstat i artikel 299 EG (p. 53). Medlemsstaternas territorier i den mening som avses i artikel 299 EG omfattar på samma sätt territorialhavet, dess botten och dess underlag, och varje medlemsstat skall fastställa bredden av detta hav ut till en gräns av högst tolv nautiska mil i enlighet med artikel 3 i havsrättskonventionen (p. 57).

En medlemsstat är därför skyldig att ta ut mervärdesskatt på en leverans av varor som äger rum på dess territorialhav, dess botten och dess underlag (p. 58). Artikel 8.1 a i sjätte direktivet jämförd med artiklarna 2.1 och 3 i samma direktiv skall tolkas så, att leverans och installation av en fiberoptisk kabel vilken placeras på två medlemsstaters territorier inte är mervärdesskattepliktiga till den del transaktionen utförs i den ekonomiska zonen, på kontinentalsockeln och i det fria havet (p. 61).

Mot denna bakgrund finner Regeringsrätten att Skatterättsnämndens förhandsbesked skall ändras på så sätt att fråga 1 och 2 skall besvaras enligt följande. En transaktion som avser leverans och installation av en sjökabel, vilken placeras på två medlemsstaters territorier och även utanför gemenskapens territorium, skall anses utgöra leverans av vara. Sverige utgör omsättningsland för nedläggning av sjökabel till den del kabeln sträcker sig i Sverige, inom svenskt inre vatten och territorialhav.

Regeringsrättens avgörande

Regeringsrätten ändrar Skatterättsnämndens förhandsbesked såvitt avser fråga 1 och 2 och förklarar att en transaktion som avser leverans och installation av sjökabel, vilken placeras på två medlemsstaters territorier och även utanför gemenskapens territorium, skall anses utgöra leverans av vara. Sverige utgör omsättningsland för nedläggning av sjökabel till den del kabeln sträcker sig i Sverige, inom svenskt inre vatten och territorialhav.”

Meddelade prövningstillstånd

Regeringsrätten har meddelat följande prövningstillstånd.

Saken:

Återbetalning av mervärdesskatt. Fråga om försäkringsbolags förvärv av varor eller tjänster i samband med skadereglering omfattas av begreppet försäkringstjänst. (två mål) RR:s mål nr 5635-06; KRNS 2854-04 respektive 6594-06; KRNS 2920-04

Klagande:

De skattskyldiga

Lagrum:

3 kap. 10 § och 10 kap. 11 § mervärdesskattelagen (1994:200)

Saken:

Återbetalning av mervärdesskatt. Fråga om hinder föreligger för återbetalning till försäkringsbolag av mervärdesskatt avseende skadereglering hänförlig till stadigvarande bostad, sju mål:

Regeringsrättens mål nummer

5689-06; KRNG 355-04,

5690-06; KRNG 267-04,

5692-06; KRNG 327-04,

5694-06; KRNG 4946-04,

5695-06; KRNG 5065-04,

5696-06; KRNG 5067-04

1155-07; KRNG 550-05

Klagande:

Skatteverket och de skattskyldiga

Lagrum:

3 kap. 10 § och 10 kap. 11 § mervärdesskattelagen (1994:200)

Saken:

Inkomsttaxering 2004. Fråga om beskattning vid överlåtelse av andel av en bostadsrätt till närstående. RR:s mål nr 568-07; KRNS 1667-06

Klagande:

Den skattskyldige

Lagrum:

44 kap. 3 och 13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)

Saken:

Skattetillägg. Fråga om utredningsskyldighet uppkommit för Skatteverket i fråga om felaktigt angivet reseavdrag i självdeklaration och om grund för påförande av skattetillägg föreligger. RR:s mål nr 7173-05; KRNS 7503-04

Klagande:

Den skattskyldige

Lagrum:

3 kap. 1 § och 5 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324)

Saken:

Inkomsttaxering. Fråga om avdrag kan medges för kostnader för att söka arbete. RR:s mål nr 3797-06; KRNJ 60-06

Klagande:

Den skattskyldige

Lagrum:

9 kap. 2 § och 12 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229)

Saken:

Skattetillägg. Fråga om skäl föreligger för att helt eller delvis befria från skattetillägg. RR:s mål nr 1653-07 och 1655-07; KRSU 1280-06 och 1282-06

Klagande:

Den skattskyldige

Lagrum:

15 kap. 2 och 10 §§ skattebetalningslagen (1997:483)

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%