Innehåll

Förhandsbesked från Skatterättsnämnden 2008

2008-04-22 Omvänd skattskyldighet inom byggsektorn, montering av köksinredning

Skatterättsnämnden

Mervärdesskatt

Montering av köksinredning har ansetts som en sådan byggtjänst som kan omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn.

Redovisningsperioder under tiden den 1 augusti 2007 ” den 31 juli 2010.

Nedanstående text har hämtats från Skatterättsnämndens hemsida (www.skatterattsnamnden.se).

”Förhandsbesked

Under den i sista stycket i motiveringen till förhandsbeskedet angivna förutsättningen rörande Y AB:s verksamhet är X AB inte skattskyldigt till mervärdesskatt för de monteringsarbeten som avses med ansökan.

Motivering

Av handlingarna i ärendet framgår bl.a. följande. X AB:s nu aktuella verksamhet består i montering av köksinredning som tillverkas av Z AB. Y AB säljer kök i Z AB:s namn och för det företagets räkning, i förekommande fall med av X AB utförd montering. X AB fakturerar Y AB ... milj. kr per år för monteringsarbeten. I de fall Y AB har köpt monteringstjänster av X AB tillhandahåller Y AB i sin tur dessa tjänster till Z AB.

X AB frågar som nämnden uppfattar ansökan om bolaget är skattskyldigt till mervärdesskatt för tillhandahållandet av monteringstjänster till Y AB.

Skatteverket anser att de med ansökan avsedda monteringstjänsterna utgör sådana tjänster avseende fastighet m.m. som kan hänföras till 1 kap. 2 § andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML. Med hänsyn till att Y AB vidaresäljer de från X AB inköpta monteringstjänsterna till Z AB anser Skatteverket vidare att Y AB är en sådan näringsidkare som i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster som omfattas av uppräkningen i 1 kap. 2 § andra stycket ML. Omvänd skattskyldighet ska enligt Skatteverket därför gälla för mervärdesskatten på X AB:s tillhandahållanden till Y AB.Den 1 juli 2007 infördes regler om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn. Enligt 1 kap. 2 § första stycket 4 b ML är, såvitt nu är ifråga, den som förvärvar en tjänst som avses i andra stycket i samma bestämmelse skyldig att betala mervärdesskatt (skattskyldig) om denne är en näringsidkare som i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster eller en annan näringsidkare som tillhandahåller en sådan näringsidkare som nyss nämnts sådana tjänster.

Enligt andra stycket i samma paragraf gäller, i bestämmelsens lydelse t.o.m. den 31 december 2007, bestämmelserna i 4 b sådana tjänster avseende fastighet, byggnad eller anläggning som enligt gällande koder för Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI-koder) kan hänföras till sådana tjänster som anges i punkterna 1”3 i nämnda stycke. I punkt 1 anges slutbehandling av byggnader och fyra andra grupper inom avdelningen Byggverksamhet i den vid bestämmelsens tillkomst gällande SNI; SNI 2002. Genom SFS 2007:1376 har bestämmelsen, med verkan från och med ingången av 2008, ändrats på så sätt att den direkta kopplingen till SNI har tagits bort. De i punkt 1 angivna olika grupperna av byggtjänster kvarstår dock oförändrade.

Av förarbetena till den nyssnämnda lagändringen, prop. 2007/08:25, framgår på s.215 f . bl.a. följande. Skälet till lagändringen var att SNI 2002 skulle ersättas av en ny standard, SNI 2007, varvid den verksamhet som omfattas av kategorin byggverksamhet i SNI 2007 inte helt och hållet skulle komma att stämma överens med den i SNI 2002. Detta innebar att vissa tolkningsproblem skulle kunna uppkomma. Anknytningen i lagtexten till SNI borde därför tas bort. Vid tillämpningen fick de aktuella i lagtexten angivna grupperna av tjänster i stället i princip bestämmas utifrån begreppens allmänna innebörd. Eftersom uppräkningen motsvarar kategorierna under byggverksamhet i SNI 2002 tydliggjordes att avsikten inte var någon mer omfattande förändring i sak, utan att det endast var fråga om en mindre modifiering av gällande lag. Därmed kunde enligt vad som angavs SNI 2002 också tjäna som vägledning vid bestämmande av om en tjänst ska omfattas av den omvända skattskyldigheten.

Skatterättsnämnden gör följande bedömning.

Nämnden utgår från att monteringsarbetena utförs på fastigheter som är belägna i Sverige och att tillhandahållandet av monteringstjänsterna därför kan beskattas här i landet (jfr 5 kap. 4 § ML).

Inom grupp 45.4 i SNI 2002, Slutbehandling av byggnader, återfinns bl.a. detaljgruppen 45.420 Byggnadssnickeriarbeten vilken bl.a. omfattar inmontering och installation av icke egentillverkade byggnadsdelar såsom t.ex. köksinredning o.d. av trä eller andra material. Nämnden delar Skatteverkets uppfattning att X AB:s monteringsarbeten är av ett sådant slag som kan hänföras till denna detaljgrupp. Denna bedömning medför att arbetena utgör sådana byggtjänster som omfattas av 1 kap. 2 § andra stycket 1 i bestämmelsens lydelse t.o.m. den 31 december 2007.

Som framgått av de tidigare återgivna förarbetsuttalandena till den numera gällande lagstiftningen får de aktuella grupperna av byggtjänster i princip bestämmas utifrån begreppens allmänna innebörd varvid SNI 2002 kan tjäna till ledning. Mot bakgrund bl.a. av dessa uttalanden saknas det enligt nämndens mening skäl för att göra en annan bedömning av karaktären på X AB:s monteringsarbeten vid tillämpningen av den fr.o.m. den 1 januari 2008 gällande lagstiftningen.

I enlighet med det anförda utgör därför X AB:s tjänster i form av montering av kök för Y AB:s räkning sådana byggtjänster avseende slutbehandling av byggnader som avses i 1 kap. 2 § andra stycket 1 ML. Detta innebär, under förutsättning att Y AB är en sådan näringsidkare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 4 b ML, att X AB inte är skattskyldigt till mervärdesskatt för sina ifrågavarande tillhandahållanden till Y AB.”

Kommentar: Förhandsbeskedet, som inte har överklagats, överensstämmer med Skatteverkets uppfattning.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%