Innehåll

Rättsfall från Regeringsrätten 2008

2008-05-30 Beskattning av tillgångar i utländsk trust

Regeringsrätten

Inkomstskatt – Internationell beskattning, Inkomstskatt – Kapital

Dnr/målnr/löpnr: 2345-07

Att intjänad lön har avsatts till en trust har inte ansetts som en överlåtelse av äganderätten till tillgångarna. En upplösning av trusten medför inga skattekonsekvenser

Taxeringsår 2007–2010

Skatterättsnämnden meddelade den 19 mars 2007 följande förhandsbesked.

Frågorna 1 och 3

X anskaffningsutgift för kapitaltillgångarna i trusten påverkas inte av att han vid trustens upplösning beskattas i Kanada för tillgångarnas värde.

Lagen (1995:575) mot skatteflykt är inte tillämplig om anskaffningsutgiften höjs på grund av att tillgångarna säljs och köps tillbaka före trustens upplösning.

Fråga 2

En upplösning av trusten medför inga skattekonsekvenser för X.

Skatteverket överklagade Skatterättsnämndens förhandsbesked och yrkade att trustens förvaltare skulle anses som ägare och ansvarig för trusten och att X i stället skulle anses ha en fordran på trusten att i framtiden utfå medel. Detta skulle innebära att anskaffningsvärdet för de tillgångar som finns i trusten vid upplösningen skulle komma att erhålla det marknadsvärde som de har vid uttagstillfället (fråga 1). En upplösning av trusten medför en kapitalvinstbeskattning (fråga 2). Inga skattekonsekvenser uppkommer i Sverige (fråga 3). Avräkning av utländsk skatt kan ske (fråga 4). Vidare anförde Skatteverket bl. a. följande. Av trustavtalet framgår att det är förvaltaren som har såväl äganderätten som det administrativa ansvaret för trusten och de tillgångar som finns i denna. Det framgår vidare att det är förvaltaren som äger rätt att placera och omfördela medlen i trusten under den tid förvaltningen består. Först sedan X har avslutat sin anställning får trustavtalet avslutas. Avtalet är således bindande så länge anställningen består och under denna tid finns ingen möjlighet för X att förfoga över medlen i trusten. X kan således inte uppfattas som ägare till trusten före den tidpunkt den avvecklas och äganderätten och dispositionen av tillgångarna övergår till X. Nuvarande rättsförhållande måste därför uppfattas på så sätt att X endast har en fordran på trusten under den tid förvaltningen pågår. Vid upplösningen av trusten löses fordran och X erhåller de tillgångar som är inlagda i trusten. Den värdeökning som skett under förvaltningstiden ska vid detta uttagstillfälle kapitalvinstbeskattas hos X.

X bestred bifall till överklagande och anförde bl. a. följande. Den förvaltning som skett i trusten av det kapital som han avsatt är närmast att jämställa med en diskretionär kapitalförvaltning där han är att se som ägare till de tillgångar som finns i trusten. Den naturliga följden av detta är givetvis att när trusten upplöses, dvs. när kapitalförvaltningen upphör, sker från en svensk skatterättslig synvinkel ingen förändring i ägandet av de tillgångar som finns i trusten. Med andra ord övertar han endast förvaltningen av sina tillgångar vilket innebär att någon förändring av de skattemässiga anskaffningsvärdena i trusten inte sker. Att han är att se som ägare av tillgångarna i trusten är vidare en förutsättning för att reglerna om beskattning av förmögenhet ska vara tillämpliga eftersom det endast är den skattskyldiges tillgångar som kan utgöra underlag för förmögenhetsbeskattning.

Regeringsrätten fastställde Skatterättsnämndens förhandsbesked och angav följande skäl.

Regeringsrätten konstaterar att det av utredningen i målet inte framgår annat än att den så kallade trusten utgör ett enligt kanadensisk skattelagstiftning anvisat arrangemang, som en professionell idrottsutövare kan komma överens om med sin arbetsgivare att tillämpa, för att skjuta upp beskattningen av inkomsterna från anställningen som idrottsman till dess att den aktiva karriären avslutats. Det är alltså inte fråga om en överlåtelse av äganderätten till intjänade medel. Regeringsrätten gör även i övrigt samma bedömning som Skatterättsnämnden.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%