Innehåll

Rättsfall från Regeringsrätten

2008-12-19 Uttagsbeskattning för outtagen ränta – ränteavdrag hos låntagaren?

Regeringsrätten

Inkomstskatt – Näring

Dnr/målnr/löpnr: 3434-06

Ett aktiebolag har lämnat lån till ett annat aktiebolag inom intressegemenskapen utan att betinga sig ränta. Det långivande bolaget har uttagsbeskattats för icke uttagen ränta. Det låntagande bolaget har medgivits ränteavdrag med motsvarande belopp.

Inkomsttaxering 2001

X AB är moderbolag till Y AB. Koncernbidragsrätt saknas mellan bolagen för det aktuella beskattningsåret. X AB har lånat ca. 10 mkr från Y AB, som inte betingat sig någon ränta för lånet. Regeringsrätten har i dom den 19 december 2008, mål nr 3435-06, beslutat att Y AB ska uttagsbeskattas för den räntefria utlåningen.

Fråga har uppkommit om X AB, till följd av uttagsbeskattningen hos Y AB, ska medges avdrag för motsvarande belopp såsom räntekostnad.

Regeringsrätten, som medger avdrag, anför följande:

”Den som förvärvar tillgångar till underpris får enligt praxis i vissa fall med stöd av allmänna principer tillgodoräkna sig det värde som överlåtaren har uttagsbeskattats för som anskaffningsvärde på de förvärvade tillgångarna. Detta innebär att förvärvaren medges avdrag för anskaffningen med ett belopp som överstiger den lämnade ersättningen. Frågan i målet är hur långt dessa principer sträcker sig och då särskilt om de kan tillämpas även vid förvärv av tjänster till underpris.

I RÅ 2004 ref. 94 var det fråga om ett förfarande varigenom en stiftelses samtliga rättigheter och skyldigheter skulle övertas av ett trossamfund enligt särskild reglering. Överföringen skulle ske till underpris. I rättsfallet uttalades att rättsverkningarna av förfarandet i princip var desamma som vid en fusion och att stiftelsen därmed fick anses avyttra tillgångar. Uttagsbeskattning skulle därför ske enligt 22 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229). Regeringsrätten instämde vidare i Skatterättsnämndens bedömning att det av allmänna principer fick anses följa att, vid en uttagsbeskattning som skedde i den i ärendet aktuella situationen, förvärvaren som anskaffningsvärde på tillgångarna skulle få räkna det marknadsvärde som lagts till grund för beskattningen av överlåtaren.

Det förfarandet som bedömdes i rättsfallet var i och för sig av speciell natur. Det saknas dock skäl att när det gäller konsekvensen hos förvärvaren av att en uttagsbeskattning sker hos överlåtaren behandla regelrätta överlåtelser till underpris på annat sätt än det i rättsfallet aktuella förfarandet. Att förvärvaren i vissa fall kan tillgodoräkna sig det uttagsbeskattade värdet som anskaffningsvärde även vid regelrätta överlåtelser framgår vidare av RÅ 2004 ref. 1. Därigenom undviks en omotiverad dubbelbeskattning, dvs. att samma värde läggs till grund för beskattning hos både överlåtare och förvärvare.

I det aktuella målet har bolaget erhållit ett räntefritt lån från sitt dotterbolag. Bolaget har således utan ersättning kunnat disponera över det lånade beloppet vilket innebär att ett värde (dvs. ränteförmånens marknadsvärde) har förts över från dotterbolaget till moderbolaget. Detta har lett till att dotterbolaget har uttagsbeskattats för ett belopp motsvarande det överförda värdet. För att undvika en omotiverad dubbelbeskattning genom att såväl dotterbolaget som moderbolaget blir beskattade för avkastningen på lånebeloppet bör därför, på motsvarande sätt som vid en överlåtelse av tillgångar till underpris, bolaget medges avdrag som för räntekostnad med samma belopp som dotterbolaget har uttagsbeskattats för. Det förhållandet att bolaget är skattebefriat för utdelning från dotterbolaget föranleder ingen annan bedömning (jfr RÅ 85 1:64).”

Kommentar:

Genom domen har regeringsrätten slagit fast att de principer som i vissa fall gäller vid förvärv av tillgångar till underpris (jfr RÅ 2004 ref. 94 och Rå 2004 ref. 1) också ska tillämpas vid förvärv av tjänster till underpris.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%