Innehåll

Rättsfall från Regeringsrätten

2010-02-23 Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal

Regeringsrätten

Inkomsttaxering 2004, m .m.

Dnr/målnr/löpnr: 4940-08

X träffade avtal med sin arbetsgivare om att han skulle få ut viss nettolön och att arbetsgivaren skulle betala den skatt som belöpte på nettolönen och vissa förmåner.

Frågan i målet gällde hur bruttolönen skulle bestämmas när det förekom avdrag.

Såväl länsrätt som kammarrätt avslog Xs överklagande.

Parterna var ense om att nettolönen inklusive förmåner var 560 025 kr. Av domen framgår att bruttolönen bestämts till 1 083 234 kr, vilket var något för lågt enligt Skatteverket. X menade att bruttolönen istället borde bestämmas till 976 617 kr, vilket innebar att det allmänna avdraget för utländska socialförsäkringsavgifter om 91 637 kr beaktades.

Regeringsrätten uttalar i domen att RÅ 1987 ref. 61 avsåg en person som i egenskap av anställd utförde arbete åt ett utländskt företag. Företaget saknade fast driftställe och gjorde därför inte preliminärskatteavdrag. Det var överenskommet att företaget skulle svara för skatten på lön och förmåner. Regeringsrätten fann vid det tillfället att den nettolön som den anställde uppburit skulle – på motsvarande sätt som om företaget varit skyldigt att göra preliminärskatteavdrag – räknas upp till en bruttolön som efter avdrag för därpå belöpande skatt gav nettolönen. Frågan om beaktande av eventuella avdrag var inte aktuell i målet. Den anställdes avtal med arbetsgivaren ansågs innebära att han hade förmån av fri skatt.

Regeringsrätten tar därefter upp att X hävdat att bruttolönen eller tjänsteintäkterna ska beräknas med beaktande av det allmänna avdrag och grundavdrag som han har rätt till vid taxeringen. Därefter konstaterar Regeringsrätten att för allmänna avdrag och grundavdrag gäller att de enligt 1 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska göras från överskott i bl.a. inkomstslaget tjänst. Dessa avdrag ska alltså inte påverka intäkterna där.

Regeringsrätten uttalar även att en förmån ska värderas med utgångspunkt i förhållandena under inkomståret, dvs. i detta fall när den nettolön som förmånen av fri skatt hänför sig till kom X till del samt att värdet på förmånen ska grundas på en för honom beräknad bruttolön som inte påverkats av de aktuella avdragen.

Regeringsrätten avslutar med konstaterandet att det inte framkommit att bruttolönen beräknats till för högt belopp, varför överklagandet avslås.

Kommentar:

I de fall nettolöneavtal träffats har Skatteverket gjort bedömningen att bruttolön räknas fram enligt formeln bruttolön = nettolön + tabellskatteavdrag. Principen för beräkning och motivering framgår av ställningstagande med dnr 131 644285-06/111. Synsättet grundar sig delvis på praxis som kommit till uttryck i RÅ 1977 Aa 141 och RÅ 1987 ref. 61. Beräkningsmodellen innehåller ett viss mått av schablonmässighet men innebär att vid en viss given nettolön beräknas en bruttolön som kan användas såväl vid avdrag för preliminär skatt, vid beräkning av underlag för avgifter och vid kontrolluppgiftslämnande samt vid redovisning av lön i självdeklarationen. Med hänsyn till skattetabellernas utformning innebär beräkningsmodellen att storleken av bruttolönen beräknas med viss försiktighet.

I det aktuella ärendet har denna princip använts och X har inte fått bifall till sitt överklagande. Regeringsrätten har konstaterat att bruttolönen ska bestämmas utan beaktande av allmänna avdrag och grundavdrag. Skatteverket konstaterar att Regeringsrätten i sin bedömning uttalar att en förmån ska värderas med utgångspunkt i förhållandena under inkomståret, dvs. när nettolönen blev disponibel, vilket också är utgångspunkten i den beskrivna beräkningsmodellen. Regeringsrätten tar i domen även upp rättsfallet RÅ 1987 ref. 61 där det ansågs att nettolönen skulle räknas upp till en bruttolön som efter avdrag för preliminär skatt gav den överenskomna nettolönen.

Sammantaget gör därför Skatteverket bedömningen att den ovan beskrivna beräkningsmodellen även fortsättningsvis kan användas vid beräkning av bruttolön där nettolönen är känd.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%