Innehåll

Rättsfall från Kammarrätten

Avräkning utländsk skatt

Dnr/målnr/löpnr: 131-10

Kammarrättens i Stockholm dom den 25 maj 2011, mål nr 131-10

Kammarrätten har medgett avräkning för utländsk skatt, där avdrag gjorts för samma skatt, med ett belopp som innebär att den utländska skatten satts ned med mer än 100 %

Omständigheterna i målet var följande.

Bolag X hade filialer i utlandet och hade betalat utländsk skatt avseende taxeringsåren 2003-2006. På grund av underskott i den totala verksamheten kunde avräkning inte medges vid 2003-2005 års taxeringar. Vid 2006 års taxering uppkom ett överskott i verksamheten och därför fanns svensk skatt att sätta ned genom avräkning. Frågan gällde hur stor avräkning som skulle medges.

Beloppens storlek skiftade något i de olika instanserna men nedanstående belopp har legat till grund för förvaltningsrättens och kammarrättens domar.

De avräkningsbara utländska skatterna uppgick till följande belopp:

6 038 246 kr vid 2003 års taxering
7 219 661 kr vid 2004 års taxering
6 180 168 kr vid 2005 års taxering
4 683 176 kr vid 2006 års taxering
24 121 251 kr

Förutom vid 2006 års taxering var det oklart exakt hur stort belopp av den utländska skatten som dragits av respektive år. Det totala avdraget antogs relativt nära ha överensstämt med den avräkningsbara utländska skatten.

Vid 2006 års taxering uppgick den utländska inkomsten till 38 081 517 kr. Efter avdrag för utländsk skatt med 4 874 331 kr uppgick den sammanräknade inkomsten till 17 554 800 kr. Den svenska skatten på den sammanräknade inkomsten uppgick till 4 915 344 kr.

I kammarrätten yrkade bolaget X avräkning med 4 915 344 kr vid 2006 års taxering, i första hand avseende carry forward från taxeringsåret 2003 och i andra hand med 4 347 537 kr avseende carry forward från taxeringsåret 2003 och med 567 807 kr avseende carry forward från taxeringsåret 2004.

Kammarrätten bedömde att Högsta förvaltningsdomstolen i RÅ 2009 not. 24 har gett uttryck för en allmän princip genom uttalandet att ”justeringar ska göras endast för sådan del av avdraget som svarar mot ett faktiskt avräkningsbelopp”. Kammarrätten fann att avgörandet var tillämpligt även på den aktuella situationen. Kammarrätten fann att med de i målet aktuella siffrorna blev spärrbeloppet högre än taxeringsårets svenska skatt varför bolaget kunde medges avräkning för utländsk skatt motsvarande hela den svenska skatten, 4 915 344 kr. I domslutet skriver kammarrätten att den ”medger bolaget avräkning med utländsk skatt med totalt 4 915 344 kr, hänförliga till skatter som taxerats år 2003” .

Kommentar: Skatteverket har i ett ställningstagande 2009-06-15, dnr 131 527460-09/111, redogjort för sin syn på när RÅ 2009 not. 24 är tillämplig. Verket anser att domen är tillämplig vid avräkning av carry forward-belopp när avdrag har gjorts för den utländska skatten, spärrbelopp inte kunde beräknas det år avräkning först skulle ha skett (det år den utländska inkomsten togs med vid taxeringen), och det bara är aktuellt att avräkna sådan skatt. Nedsättning ska dock inte ske med mer än 100 % av den utländska skatten. I det aktuella målet kan det bara bli fråga om att avräkna 2003 och 2004 års utländska skatter oavsett hur man räknar spärrbelopp. Dessa skatter har dragits av och det kunde inte göras avräkning 2003 och 2004 eftersom det var underskott dessa år. RÅ 2009 not. 24 är därför aktuell att tillämpa. Skatteverket anser dock att beräkningen inte kan leda till det resultat kammarrätten kommit fram till.

Kammarrätten har inte redovisat hur den har räknat. Det enda kammarrätten skriver är att ”Med de i målet aktuella siffrorna blir spärrbeloppet högre än taxeringsårets skatt varför bolaget kan medges avräkning för utländsk skatt motsvarande hela den svenska skatten, 4 915 344 kr”. Det är därför oklart vilka belopp som har använts i beräkningen och hur skatteeffekten av avdraget för utländsk skatt har beaktats. Det är också oklart om kammarrätten har beaktat att det belopp Högsta förvaltningsdomstolen kommer fram till i RÅ 2009 not. 24 är det avräkningsbara beloppet efter beaktande av avdrag och inte spärrbeloppet.

I kammarrättens domslut står att avräkning medges för utländsk skatt ”hänförliga till skatter som taxerats år 2003” . Skatteverket utgår ifrån att det som åsyftas är utländsk skatt hänförlig till utländska inkomster som taxerats år 2003 vilket är det som är relevant i sammanhanget. Det framgår emellertid klart att det bara är 2003 års utländska skatt som avräknas.

Vid 2003 års taxering uppgick den utländska skatten till 6 038 246 kr och avdrag gjordes för hela skatten. Med en skattesats på 28 % blir skatteeffekten av avdraget 1 690 709 kr. Därför torde det inte vara aktuellt att avräkna mer än 4 347 537 kr (6 038 246-1 690 709) av 2003 års skatt. Kammarrätten har medgett avräkning med hela den svenska skatten på 4 915 344 kr. Det innebär att avräkning medgetts med 567 807 kr för mycket (4 915 344-4 347 537). Eftersom kammarrätten har kommit fram till att det bara är 2003 års skatt som ska avräknas innebär det att den skatten har undanröjts med mer än 100 %.

Om avräkning ska medges med 4 915 344 kr för skatt som dragits av motsvarar det en utländsk skatt på 6 826 867 kr efter justering för skatteeffekten på 1 911 523 kr (6 826 867x28 %) (6 826 867-1 911 523=4 915 344) . Om avräkning ska medges med 4 915 344 kr innebär det att delar av 2004 års skatt också borde ha avräknats. Detta har betydelse för kommande års avräkning.

Domen illustrerar att en tillämpning av formeln i RÅ 2009 not. 24 lätt kan leda till att mer än 100 % av den utländska skatten undanröjs. Formeln ger avräkning med 78,125 % av spärrbeloppet trots att endast 72 % borde avräknas när skatteeffekten på 28 % beaktats. Skatteverket anser därför att det är viktigt att se till att ett visst års utländska skatt sammantaget inte sätts ned med mer än 100 %.

Skatteverket utgår ifrån att kammarrätten begått ett misstag som inte beaktat skatteeffekten av avdraget fullt ut vid beräkningen av det belopp som ska avräknas. Verket har överklagat kammarrättens dom. Avräkningslagen har ändrats och beaktandet av skatteeffekten av ett avdrag sker numera på annat sätt. Frågan saknar därför betydelse för den framtida tillämpningen av avräkningslagen. Skäl för prövningstillstånd föreligger emellertid också om målets utgång i kammarrätten beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%