Rättsfall från Högsta domstolen

Grovt bokföringsbrott m.m. – HD, mål nr B 3645-14

Områden: Bokföring & redovisning

Datum: 2016-05-12

Dnr: 131 185725-16/111

Högsta domstolens dom 19 november 2015, mål nr B 3645-14

Sammanfattning

HD anger i domen vilka kriterier som ska bedömas för att näringsverksamhet ska anses bedrivas i bokföringslagens mening. I domen prövas också om bokföringsskyldighet kan föreligga för en verksamhet som är olaglig. HD anger att det inte är en förutsättning för bokföringsskyldigheten att den olagliga verksamheten bedrivs tillsammans med en annan laglig verksamhet. Vid bedömningen ska prövas om verksamheten uppfyller kraven för att vara näringsverksamhet i bokföringslagens mening.

Referat

Frågan i Högsta domstolen är vilken betydelse det har vid bedömningen av en fysisk persons bokföringsskyldighet att den verksamhet som bedrivits var olaglig och att denne redan var bokföringsskyldig för näringsverksamhet avseende annan verksamhet. Den initiala frågan är omfattningen av begreppet näringsverksamhet enligt bokföringslagen.

En fysisk person som bedriver näringsverksamhet är bokföringsskyldig för denna enligt 2 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078). HD konstaterar att med näringsverksamhet förstås all verksamhet som är av ekonomisk natur och av sådan karaktär att den kan betecknas som yrkesmässig. Verksamhetens omfattning har inte någon avgörande betydelse för bokföringsskyldigheten och inte heller att det föreligger ett vinstsyfte. En helhetsbedömning måste göras i det enskilda fallet. I förarbetena till bokföringslagen sägs att ledning i frågan om en verksamhet är bokföringspliktig eller inte ofta kan hämtas från hur verksamheten bedöms skattemässigt; ska verksamheten beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet är den normalt bokföringspliktig. Det är däremot inte givet att en verksamhet som inte ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet (till exempel på grund av att verksamheten är skattebefriad eller inte går med vinst) inte är bokföringspliktig. Skattskyldighet och bokföringsskyldighet har olika syften och funktion.

Den i målet aktuella verksamheten har varit av ekonomisk natur och har syftat till ekonomisk vinst. Verksamheten har pågått regelbundet under flera år och har således varit varaktig. Vid en sammantagen bedömning får verksamheten anses ha varit av sådan karaktär att den har utövats yrkesmässigt. Det har alltså varit fråga om näringsverksamhet i bokföringslagens mening. Utgångspunkten för den fortsatta bedömningen är således att bokföringsskyldighet har förelegat. Fråga är då vilken betydelse det har för bokföringsplikten att verksamheten har varit olaglig. HD konstaterar att bokföringslagen inte innehåller något undantag från bokföringsskyldigheten för affärshändelser som är olagliga och frågan behandlas inte heller i förarbetena till lagen. Av EU-praxis kan utläsas att i fråga om skattskyldighet är det skillnad mellan verksamheter där konkurrens mellan en laglig och en olaglig sektor är utesluten och där en sådan konkurrens kan finnas. Utgångspunkten är att det föreligger bokföringsplikt för samtliga affärshändelser. Det saknas tillräckliga skäl för att det ska vara en nödvändig förutsättning för bokföringsskyldighet att de olagliga affärshändelserna företas som en integrerad del i en annars laglig näringsverksamhet. Det bör inte heller vara en förutsättning att det bedrivs annan näringsverksamhet. För frågan om bokföringsskyldighet saknar förverkande, återbetalningsplikt och skadeståndsskyldighet betydelse.

Avslutningsvis konstaterar HD att då den verksamhet som bedrivits är en verksamhet som endast under vissa förutsättningar är olaglig, saknas det skäl att göra undantag från bokföringsskyldigheten för den aktuella verksamheten. Det förhållandet att även annan, laglig, verksamhet bedrivits påverkar inte den bedömningen.

Skatteverkets kommentar

Domen tydliggör vilka kriterier som ska bedömas för frågan om bokföringsskyldighet föreligger när denna beror på om näringsverksamhet enligt bokföringslagen bedrivs eller inte. För frågan om bokföringsskyldighet för olaglig verksamhet, anför HD att det saknas skäl för att det ska vara en nödvändig förutsättning för bokföringsskyldigheten att de olagliga affärshändelsernas företas som en integrerad del i en annars laglig näringsverksamhet. Vid bedömningen ska hänsyn även tas till om det föreligger konkurrens mellan en laglig respektive en olaglig verksamhet. Detta kan t.ex. vara fallet för en tillståndspliktig verksamhet som bedrivs utan tillstånd. För en verksamhet som inte under några förutsättningar kan bedrivas lagligt, uppkommer ingen bokföringsskyldighet.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%