Rättsfall från Kammarrätten i Stockholm

Avdrag för mervärdesskatt avseende investering av en solcellsanläggning – KRNS mål nr 120-123-18 och mål nr 124-127-18

Datum: 2019-04-15

Områden: Mervärdesskatt

Dnr: 202 178552-19/111

Kammarrätten i Stockholms domar den 7 februari 2019, mål nr 120-123-18 och mål nr 124-127-18.

Denna rättsfallskommentar ersätter den som tidigare publicerats 2019-02-22 med dnr 202 99922-19/111.

Sammanfattning

Kammarrätten anser att avdrag för mervärdesskatt finns avseende investering i solcellsanläggningen i proportion till den omfattning som anläggningen används i den ekonomiska verksamheten. Det förhållandet att en viss del av den producerade elen levereras till bostadsbyggnaden medför inte att avdragsförbudet för stadigvarande bostad enligt 8 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, är tillämpligt på den del av elen som säljs.

Skatteverket delar inte kammarrättens bedömning att användningen av en solcellsanläggning som leder till produktion av överskottsel som säljs till elnätet aldrig i sin helhet kan omfattas av avdragsförbudet för stadigvarande bostad.

Skatteverket anser att avdragsrätt för mervärdesskatt inte finns om en solcellsanläggning enbart ska leverera el till en byggnad som i sin helhet har karaktären av stadigvarande bostad och också används för det ändamålet, och/eller till en komplementbyggnad till boendet. Det gäller även om försäljning av överskottsel sker.

Frågan om solcellanläggningen i de aktuella målen i sin helhet ska leverera el till byggnader som avser stadigvarande bostad eller delvis till andra byggnader som används i ekonomisk verksamhet alternativt för privat bruk avser i första hand en bevisfråga. Enligt Skatteverkets uppfattning är förutsättningarna för att få prövningstillstånd i bevismål begränsade. Vidare kommer Högsta förvaltningsdomstolen i ett annat mål pröva frågan om avdragsförbudets tillämplighet när en solcellsanläggning levererar el till en bostadsfastighet, där överskottsel säljs till elnätet (HFD mål nr 6174-18, 6175-18 och 6177-18).

Sammantaget anser därför Skatteverket att det inte finns skäl för att överklaga domarna till Högsta förvaltningsdomstolen.

Skatteverkets uppfattning i fråga om avdragsrätt för mervärdesskatt avseende solcellsanläggning framgår av ställningstagandet ”Avdragsrätt för mervärdesskatt vid inköp och installation av en solcellsanläggning för mikroproduktion av el”, 2018-03-01, dnr 202 90662-18/111.

Referat

Två makar har investerat i en solcellsanläggning på deras fastighet. Installationen av anläggningen har gjorts på ekonomibyggnadens tak.

Den enda ekonomiska verksamhet som solcellsanläggningen användes i var försäljning av överskottsel (dvs. den del av producerade elen som inte har förbrukats på fastigheten).

Kammarrätten anser att driften av en solcellsanläggning utgör i sig en ekonomisk verksamhet till den del den används för att producera och sälja el till elnätet. Driften av en solcellsanläggning som till viss del säljer el till elnätet bör därför inte i sin helhet kunna anses ha ett sådant samband med en stadigvarande bostad att avdrag kan vägras helt. Den sålda elen hänför sig inte alls till den stadigvarande bostaden, oaktat var den produceras.

Skatteverkets synsätt i verkets ställningstagande 2018-03-01 med dnr 202 90662-18/111 medför enligt kammarrättens mening en otillåten utvidgning av avdragsförbudets tillämpningsområde. Vidare blir det även en dubbelbeskattning av makarna eftersom de tar ut utgående skatt på försäljningen av elen som solcellsanläggningen producerar – men saknar rätt till avdrag för investeringen i solcellsanläggningen.

Kammarrätten anser därför att avdrag för mervärdesskatt finns avseende investering i solcellsanläggningen i proportion till den omfattning som anläggningen används i den ekonomiska verksamheten.

Skatteverkets kommentar

Skatteverket delar inte kammarrättens bedömning att användningen av en solcellsanläggning som leder till produktion av överskottsel som säljs till elnätet aldrig sin i helhet kan omfattas av avdragsförbudet för stadigvarande bostad.

Det framgår av rättspraxis att avdragsförbudet måste uppfattas som en schablonregel. Det är inte enbart boende i form av privat konsumtion som avses. Avdragsförbudet kan även omfatta anskaffningar som används i en verksamhet som medför skattskyldighet för att generera skattepliktiga omsättningar (jfr RÅ 2003 ref. 100 I och II och RÅ 2010 ref. 43).

Enligt Skatteverkets uppfattning får det avgörande för avdragsrätten för mervärdesskatt hänförlig till installation av en solcellsanläggning anses vara karaktären på och användningen av de byggnader som anläggningen ska leverera el till. Ska anläggningen enbart leverera el till en bostadsbyggnad eller en komplementbyggnad till en bostad omfattas anläggningen i sin helhet av avdragsförbudet för stadigvarande bostad. I sådant fall är anläggningen inte klart avskild från bostadsdelen. Detta oavsett om det uppkommer överskottsel som säljs.

Frågan om solcellanläggningen i de aktuella målen i sin helhet ska leverera el till byggnader som avser stadigvarande bostad eller delvis till andra byggnader som används i ekonomisk verksamhet alternativt för privat bruk avser i första hand en bevisfråga. Enligt Skatteverkets uppfattning är förutsättningarna för att få prövningstillstånd i bevismål begränsade. Vidare kommer Högsta förvaltningsdomstolen i ett annat mål pröva frågan om avdragsförbudets tillämplighet när en solcellsanläggning levererar el till en bostadsfastighet, där överskottsel säljs till elnätet (HFD mål nr 6174-18, 6175-18 och 6177-18).

Sammantaget anser därför Skatteverket att det inte finns skäl för att överklaga domarna till Högsta förvaltningsdomstolen.

Skatteverkets uppfattning i fråga om avdragsrätt för mervärdesskatt avseende solcellsanläggning framgår av ställningstagandet ”Avdragsrätt för mervärdesskatt vid inköp och installation av en solcellsanläggning för mikroproduktion av el”, 2018-03-01, dnr 202 90662-18/111.

Referenser

8 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML

RÅ 2003 ref. 100 I och II

RÅ 2010 ref. 43

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%