Rättsfall från Kammarrätten i Göteborg

Stadigvarande bostad/Frivillig skattskyldighet – KRNS mål nr 4092–4093-18

Datum: 2019-06-25

Områden: Mervärdesskatt

Dnr: 202 281364-19/111

Kammarrätten i Göteborgs dom den 28 maj 2019 mål nr 4092-4093-18

Sammanfattning

Kammarrätten har prövat om uthyrning av en anläggning till Migrationsverket kan ses som stadigvarande bostad. Anläggningen används som ankomst- eller transitboende. Kammarrätten anser att uthyrningen i det aktuella fallet inte avser stadigvarande bostad och att uthyrningen till Migrationsverket då kan omfattas av frivillig skattskyldighet.

Skatteverket delar inte kammarrättens bedömning.

Ett av Migrationsverkets uppdrag är att tillhandahålla boende för asylsökande under den tid som asylprocessen pågår. Olika boendeformer förekommer under processen. De asylsökande har inte tillgång till något annat hem eller boende i Sverige under den tid som asylprocessen pågår. Skatteverket anser att uthyrning av asylboende till Migrationsverket i grunden utgör stadigvarande bostad. Det saknar därför enligt Skatteverkets uppfattning betydelse om boenderummen är av enklare karaktär eller om de asylsökande vistas en kortare tid i någon av boendeformerna. Det är endast när uthyrningen till Migrationsverket bedöms som skattepliktig rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknade verksamhet, vilket inte är aktuellt i målet, som uthyrningen inte avser stadigvarande bostad.

Enligt Skatteverkets uppfattning innebär detta att bolagets uthyrning till Migrationsverket i det nu aktuella målet avser stadigvarande bostad. Uthyrningen kan därmed inte omfattas av frivillig skattskyldighet. Bolaget saknar då också rätt till avdrag för ingående skatt som avser uthyrningen.

Mot denna bakgrund kommer Skatteverket att överklaga domen till Högsta förvaltningsdomstolen och ansöka om prövningstillstånd.

Referat

Kammarrätten har prövat om uthyrning av en anläggning till Migrationsverket kan ses som stadigvarande bostad. Anläggningen används som ankomst- eller transitboende Kammarrätten gör samma bedömning som förvaltningsrätten och anser att uthyrningen inte avser stadigvarande bostad.

I förevarande mål har ett bolag tecknat ett flerårigt hyresavtal med Migrationsverket om upplåtelse av lokaler, som av Migrationsverket används för ankomst- eller transitboende. Lokalerna har sedan tidigare varit föremål för frivillig skattskyldighet och har använts som militärförläggningar. Boende på anläggningen saknar egna rum, egen nyckel och kan inte ta emot gäster eller laga mat. De stannar som längst en vecka. Boenderummen består av logementsalar med våningssängar om tre till tolv sängplatser per sal.

Förvaltningsrätten kom fram till att utformningen och användningen av boenderummen avviker från vad som normalt gäller för bostäder i det allmänna bostadsbeståndet. När det gäller användningen av boenderummen påpekade rätten att vistelsetiden på ankomstboendet kan vara högst sju dagar, att de boende varken har någon nyckel eller möjlighet att inreda och ta emot besök.

Förvaltningsrätten poängterar även att det faktum att de boende saknar tillgång till något annat hem eller boende i Sverige under vistelsetiden inte medför att utrymmena anses rymmas inom begreppet stadigvarande bostad i mervärdesskattehänseende.

Skatteverkets kommentar

Uthyrning av fastighet är som huvudregel undantagen från mervärdesskatt (3 kap. 2 § mervärdesskattelagen [1994:200], ML). En fastighetsägare kan dock välja att bli s.k. frivilligt skattskyldig för uthyrningen (3 kap. 3 § andra stycket och 9 kap. ML). Detta förutsätter bl.a. att uthyrningen inte avser stadigvarande bostad (jfr 8 kap. 9 § ML).

En fråga i målet är därför om bolagets uthyrning till Migrationsverket avser stadigvarande bostad.

Förvaltningsrätten konstaterade med hänvisning till HFD 2016 ref. 50 att de boenderum vilka används av Migrationsverket som ankomst- eller transitboende inte kan anses som stadigvarande bostad eftersom både utformningen och användningen av boenderummen avviker från vad som normalt gäller för bostäder i det allmänna bostadsbeståndet. Enligt förvaltningsrättens bedömning kan därför bolagets uthyrning till Migrationsverket omfattas av frivillig skattskyldighet (3 kap. 3 § andra stycket ML). Kammarrätten gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten.

Skatteverket delar inte kammarrättens bedömning. Verket kommer därför att överklaga domen till Högsta förvaltningsdomstolen och ansöka om prövningstillstånd.

Ett av Migrationsverkets uppdrag är att erbjuda boende för alla som söker asyl i Sverige. Migrationsverket har olika boendeformer. När en person ansöker om asyl erbjuder Migrationsverket den asylsökande att bo i ett ankomstboende. Under asylutredningen erbjuds den asylsökande boende som antingen drivs av Migrationsverket själv eller som upphandlas av Migrationsverket från en extern aktör som driver boendet. Skatteverket anser att Migrationsverkets boenden i grunden utgör stadigvarande bostad i den mening som avses i 8 kap. 9 § ML. Att boenderummen är av enklare karaktär eller att vistelsen för den enskilde asylsökande i någon av boendeformerna endast varar en kortare tid, saknar enligt Skatteverket mening betydelse vid bedömning (se bl.a. RÅ 2005 not. 78 och HFD 2015 not. 56). De asylsökande har inte tillgång till något annat hem eller boende i Sverige under den tid som asylprocessen pågår än de boenden som tillhandahålls av Migrationsverket. Det är endast när Migrationsverket, vilket inte är aktuellt i målet, handlar upp boenden som bedöms utgöra skattepliktig rumsuthyrning i hotellrörelse som avdragsförbudet för stadigvarande bostad inte är tillämpligt (RÅ 2002 ref. 67).

Skatteverket anser därför att bolagets uthyrning av anläggningen till Migrationsverket avser stadigvarande bostad, även om omständigheterna i målet uppvisar likheter med HFD 2016 ref. 50. Det målet avsåg tillfälligt och begränsat boende i verksamhet för stöd för personer i aktivt missbruk.

Reglerna om frivillig skattskyldighet är därmed inte tillämpliga i detta fall. Bolaget saknar därför avdragsrätt för ingående skatt på kostnader hänförliga till denna uthyrning.

Referenser

3 kap. 2 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML

3 kap. 3 § andra stycket ML

8 kap. 9 § ML

RÅ 2002 ref. 67

RÅ 2005 not. 78

HFD 2015 not. 56

HFD 2016 ref. 50

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%