Rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen

Skattereduktion för hushållsarbete – HFD, mål nr 586–19

Datum: 2020-02-13

Områden: Andra ämnesområden (Rot- och rutarbete), Inkomstskatt

Dnr: 8–76508

Högsta förvaltningsdomstolen den 21 januari 2020

Sammanfattning

I de fall Skatteverket uppskattat arbetskostnaden för husarbete ska det belopp som köparen betalat för arbetet proportioneras i förhållande till den uppskattade arbetskostnaden.

Referat

A (utföraren) har utfört målningsarbete på Bs (köparens) fastighet till ett fast pris om 80 000 kr avseende arbetskostnad. Köparen betalade 40 000 kr till utföraren och Skatteverket betalade ut resterande del om 40 000 kr till utföraren. Efter företagen utredning återkrävde Skatteverket hela det utbetalade beloppet eftersom det saknades vederhäftig dokumentation över det utförda arbetet. Förvaltningsrätten delade Skatteverkets uppfattning. Utföraren överklagade målet till Kammarrätten. Skatteverket vidhöll att överklagandet skulle avslås. I Kammarrätten anförde Skatteverket att arbetskostnaden kunde beräknas till skäliga 32 000 kr men att köparens betalning om 40 000 kr i första hand skulle avse de icke skattereduktionsgrundande kostnaderna om 48 000 kr varför köparen fick anses ha betalat 0 kr för det skattereduktionsgrundande arbetet. Kammarrätten, se KRS 2019-01-08, mål nr 6070–17, ansåg att den uppskattade arbetskostnaden framstod som skälig men att det saknades skäl för att hävda att den del som köparen betalat i första hand skulle avse den del av kostnaden som inte utgjorde skattereduktionsgrundande arbete. Kammarrätten ansåg att den betalning som gjorts skulle avse hälften av arbetskostnaden om 32 000 kr varför utföraren skulle betala tillbaka 24 000 kr till Skatteverket. Skatteverket överklagade Kammarrättens dom och yrkade att utföraren skulle återbetala hela beloppet om 40 000 kr.

HFD meddelande prövningstillstånd med följande motivering:

”Den fråga som lett till att Högsta förvaltningsdomstolen meddelat prövningstillstånd är hur en köparens betalning för utfört hushållsarbete ska fördelas mellan kostnader som kan ligga till grund för skattereduktion och övriga kostnader när arbetskostnaden uppskattas till ett skäligt belopp.”

HFD avslog Skatteverkets överklagande och börjar med att klargöra att utföraren inte invänt mot den av Skatteverket uppskattade arbetskostnaden om 32 000 kr och att den därför kunde läggas till grund för bedömningen vilket medför att köparens maximala skattereduktion kan uppgå till högst 16 000 kr. Därefter redogör HFD för hur beräkning av betalning ska ske när Skatteverket gjort en skälighetsuppskattning av arbetskostnaden. Enligt HFD ska beräkningen göras enligt följande. Köparen har betalat 40 000 kr till utföraren. Detta belopp får anses avse hälften av den sammanlagda kostnaden för arbete och material. Den resterande delen som Skatteverket betalade ut till utföraren får anses täcka återstoden av kostnaden för arbete och material. Utföraren har således fått sammanlagt 80 000 kr varav 32 000 kr, dvs. 40 procent, avser arbetskostnad. Av resonemanget följer att kunden ska anses ha betalat 16 000 kr för arbete, dvs. 40 procent av det av det betalade beloppet vilket medför att återkravet därmed som Kammarrätten funnit uppgår till 24 000 kr jämte ränta. HFD avslog Skatteverkets överklagande.

Skatteverkets kommentar

Domen avser betalning för rotarbete som gjordes 2015 när skattereduktionen för sådant arbete var 50 procent av arbetskostnaden. Från och med 2016 uppgår skattereduktionen för rotarbete till 30 procent av arbetskostnaden. HFDs dom är även tillämplig på rotarbeten som utförts och betalats 2016 eller senare.

Genom domen har HFD klargjort att i de fall Skatteverket gjort en skälighetsuppskattning av arbetskostnaden ska köparens ursprungliga betalning avseende arbete proportioneras i förhållande till hur stor del den nya fastställda arbetskostnaden utgörs av tidigare fakturerad arbetskostnad. Det innebär att i normalfallet har köparen rätt till skattereduktion med 30 procent av det nya skönsmässigt uppskattade beloppet för arbete. Någon bedömning av i vilken ordning en köpare ska anses ha betalat skattereduktionsgrundande- och inte skattereduktionsgrundande belopp ska inte göras.

I målet är fråga om ett återkrav där utföraren av arbetet har fått en del av betalningen från köparen och en del av betalningen från Skatteverket. Av domen och av uppsläppandemeningen framgår dock att även den del av betalningen som köparen själv har gjort ska proportioneras. Detta medför att den beräkningsmetod som redovisas i domen kan tillämpas i de situationer när Skatteverket gör en skönsmässig uppskattning av arbetskostnaden i samband med utbetalning av ersättning till utföraren.

Exempel – skattereduktion med 30 % av arbetskostnaden

Utföraren har utfört ett rotarbete till fast pris om 120 000 kr på Oves fastighet. Enligt fakturan uppgår arbetskostnaden till 90 000 kr av debiterade 120 000 kr. Ove betalar 93 000 kr (120 000 – 30 % av 90 000 kr) till utföraren och utföraren begär ytterligare 27 000 kr i utbetalning från Skatteverket.

I samband med utbetalningen gör Skatteverket en kontroll och beslutar att arbetskostnaden ska beräknas till skäliga 30 000 kr i stället för det redovisade beloppet om 90 000 kr. Av den betalning som Ove gjort till utföraren skulle 63 000 kr avse ersättning för arbete (70 procent av 90 000 kr som avser debiterad kostnad för arbete). Resterande del utgör ersättning för sådant som inte är skattereduktionsgrundande. Om Skatteverket gör en skälig uppskattning av arbetskostnaden ska den betalning avseende arbete som köparen gjort till utföraren proportioneras med hänsyn till den nya fastställda arbetskostnaden i förhållande till ursprungliga fakturerad kostnad för arbete. I det här fallet innebär det att av den betalning som Ove gjort för arbete får anses uppgå till 21 000 kr (63 000 kr X 30 000/90 000) och resterande del utgör ersättning för sådant som inte är skattereduktionsgrundande. Det innebär att utföraren har rätt till 9 000 kr (Arbetskostnad 30 000 – Oves betalning 21 000) i utbetalning mot begärda 27 000 kr.

Referenser

HFD 2017 ref. 46

67 kap. 11, 18 och 19 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)

6 – 8 §§ lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%