Nu ska valet mellan K2 och K3 vara klart. Frågan är hur de nya reglerna kommer att påverka innehållet i företagets årsredovisningar. För K2-företagen blir det tydliga regler och snäva gränser för redovisningen. Med K3 kommer i stället principer och egna ställningstaganden att prägla redovisningen.

Dags att anpassa sig

Skiftet till K3 innebär både förändringar och möjlighet till förbättningar på olika områden.

– Det är ett bra tillfälle att vässa förvaltningsberättelsen, säger revisorn och experten på finansiell rapportering Caisa Drefeldt.

Med rådande gränsvärden räknas nästan alla, drygt 95 procent, av aktiebolag och ekonomiska föreningar som mindre. Det innebär att de kan välja mellan K2 och K3. En tumregel är att K2 lämpar sig bäst för mindre företag med få intressenter, som aktieägare, kunder, banker och anställda. Ju färre inblandade, desto större anledning att välja K2.

Tidigare kunde stora privatägda företag välja mellan Bokföringsnämndens allmänna råd och Redovisningsrådets rekommendationer. Eftersom K3 är obligatoriskt för större bolag, se faktaruta, kommer dessa företag för första gången att omfattas av ett gemensamt regelverk förutsatt att de inte använder IFRS.

K3 är principbaserat och därmed mer flexibelt. K2 är däremot regelbaserat och instrumentellt. Mer av ”så här gör du”, ofta mer lämpat för mindre företag.

Regelverket är tydligt och innehåller till exempel ett schema över vad som ska ingå i förvaltningsberättelsen. I K2 är kravet på tilläggsupplysningar inte lika omfattande som i K3. Företag som använder sig av K2 kan räkna med att deras årsredovisningsarbete kommer att gå snabbare än tidigare. Å andra sidan är reglerna i K2 mer rigida och tillåter inte vissa typer av lösningar.

Utmaningen med K3

Vissa företag har redan gett sig i kast med K3, andra ska ta tag i det. För bolag där räkenskapsåret sammanfaller med vanligt kalenderår blir 2014 års årsredovisning den första som görs enligt K3. Den årsredovisningen ska alltså göras om ett år. Men de som redan från början anpassar sig till K3 kommer att få ett smidigare arbete med bokslut och årsredovisning än dem som väntar in i det sista. Här tar Resultat upp några vanliga frågor om K3 som kommer att underlätta din redovisning och därmed ditt årsredovisningsarbete.

En vanlig fråga är vilka förändringar som K3 egentligen medför. Svaret handlar till att börja med om vilka regler företaget använt sig av tidigare. För bolag som helt och hållet har redovisat enligt Redovisningsrådets rekommendationer blir förändringarna inte lika stora som för de företag som enbart har tillämpat normgivning från Bokföringsnämnden.

När det gäller förvaltningsberättelsen skiljer sig inte K3 nämnvärt från hur det såg ut tidigare. Men trots det anser Caisa Drefeldt, att företag bör lägga i en högre växel i arbetet med förvaltningsberättelsen. Hon är auktoriserad revisor och författare till boken ”Finansiell rapportering enligt K3 och K2”.

– Generellt håller många förvaltningsberättelser alltför låg kvalitet. Under årens lopp har det blivit vanligare att skriva kortare texter med allt mindre innehåll. När företag ändå tar tag i K3 är det ett bra tillfälle att vässa förvaltningsberättelsen och verkligen berätta allt viktig som hänt under året, säger hon.

Hon efterlyser till exempel bättre riskrapportering, beskrivning av förvärv och användning av finansiella instrument som swappar.

Komponentredovisning

När det gäller K3 handlar en viktig och mycket uppmärksammad fråga om kravet på komponentavskrivning för materiella anläggningstillgångar, ett område som i synnerhet berör fastighets­ägare, se artikel intill.

– Tidigare hade företag möjlighet att välja komponentavskrivning, men i K3 är det ett absolut krav. För fastighetsägare innebär det att redovisningen ger en mer korrekt bild, säger Caisa Drefeldt.

Förenklat säger K3 att anläggningstillgångar som kan delas in i olika delar med skilda nyttjandeperioder, alltså användningstid, ska delas upp på de olika komponenterna i redovisningen. Med andra ord kan exempelvis en helikopter delas upp i komponenterna motor, rotorblad och själva kroppen. Varje komponent ska skrivas av för sig under användningstiden.

– Det innebär att företag, vid den tidpunkt när de går över till K3, ska dela upp det redovisade värdet på anläggningstillgångarna på de olika komponenterna, säger Caisa Drefeldt.

Enligt Caisa Drefeldt ska nya komponenter och utbytta dito, som till exempel byte av stammar i ett hus, läggas till anskaffningsvärdet. Eventuellt återstående restvärde på en ersatt komponent ska då skrivas ned. Löpande underhåll kostnadsförs.

Upplysning om förvaltningsfastigheter

Hyresfastigheter kallas förvaltningsfastigheter. Nytt med K3 är att företag i sin årsredovisning ska lämna uppgifter om hyresfastigheternas verkliga värde. Detta marknadsvärde behöver inte lämnas per fastighet utan kan summeras ihop. Men det finns undantag då värdet inte behöver rapporteras, till exempel när ett företag hyr ut ett våningsplan i det hus där bolaget självt bedriver verksamhet.

Leasingkontrakt

I K2 redovisas leasingavtal alltid som operationella. Med K3 kan leasingavtal redovisas som antingen operationella eller finansiella avtal. Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal där de ekonomiska riskerna och förmånerna förknippande med ägandet i allt väsentligt har övergått till leasingtagaren. Ett leasingkontrakt på en bil kan till exempel vara den sortens finansiellt avtal. Finansiella leasingavtal ska redovisas på samma sätt som avbetalningsköp, vilket innebär att det ska redovisas både som en tillgång och som en skuld i balansräkningen. Tillgången och skulden ska värderas till det lägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimileasavgifterna, fastställda vid leasingavtalets ingående.

Om leasingavtalet inte är finansiellt så är det operationellt. När det gäller operationella leasingavtal ska leasingavgifterna redovisas som kostnader linjärt över leasingperioden. En leasinggivare ska redovisa sina finansiella leasingavtal som en fordran.

– Juridiska personer får redovisa finansiella leasingavtal som operationella. K3 kräver även att upplysning lämnas om operationella leasingavtal avseende framtida leasingbetalningar, säger Caisa Drefeldt och fortsätter:

– En relativt vanlig miss är att man inte tänker på att lokalhyra räknas som ett operationellt leasingavtal i K3. De kommande hyresbetalningarna ska summeras och fördelas på ränta och amortering.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen är ett annat område där K3 medför stora nyheter i årsredovisningsarbetet. Här handlar den stora skillnaden om hur den så kallade enhetssynen påverkar redovisningen av exempelvis goodwill och förvärv. Enhetssynen innebär att minoritetsägare i dotterföretag betraktas som ägare på samma sätt som ägarna till moderföretaget. Redovisningsrådets rekommendation speglade en koncernredovisning utifrån majoritetsägarnas perspektiv, medan K3:s enhetssyn alltså speglar hela koncernen, oavsett ägarstruktur.

Goodwill ska redovisas efter ”full goodwill method”. Det innebär att även goodwill som tillhör minoriteten ska redovisas i koncernredovisningen. Enligt K3 får goodwill inte skrivas av på längre tid än tio år.

Även förvärvsanalysen påverkas av K3. Enligt Caisa Drefeldt är förvärvstidpunkten, som även är den tidpunkt då förvärvsanalysen ska göras, den dagen när moderföretaget fick det bestämmande inflytandet över dotterföretaget. Enhetssynen innebär även att 100 procent av det förvärvade företagets tillgångar och skulder tas upp till verkligt värde. Detta gäller även om företaget förvärvar mindre än 100 procent. Vid koncernredovisning är inte poolningsmetoden tillåten utan enbart förvärvsmetoden.

Pensioner

Enligt K3 ska pensioner klassificeras som antingen avgifts- eller förmånsbestämda. Inga pensionsåtaganden får redovisas som ansvarsförbindelse. När det gäller de förmånsbestämda planerna finns valet att välja olika redovisningsprinciper. Om man väljer det första alternativet är det enligt Caisa Drefeldt viktigt att tänka på att vissa poster ska redovisas direkt mot eget kapital. Den andra redovisningsprincipen innebär att företaget använder dessa lättnadsregler:

  • En förmånsbestämd plan där en pensionspremie betalas får redovisas som en avgiftsbestämd plan.

  • Om pensionsförpliktelser har tryggats genom överföring av medel till en pensionsstiftelse ska avsättning redovisas endast om stiftelsens förmögenhet, värderad till marknadsvärde, understiger förpliktelsen.

  • Om pensionsförpliktelsen enbart är beroende av värdet på en av företaget ägd tillgång ska avsättningen redovisas till tillgångens redovisade värde.

  • Om planen finansieras i egen regi ska pensionsskulden redovisas enligt den uppgift som erhålls från ett oberoende företag.

  • Pensionsförpliktelser i utländska dotterföretag ska redovisas på samma sätt som i dotterföretaget.

Finansiella instrument och aktierelaterade ersättningar

I K3 får finansiella instrument redovisas till sitt verkliga värde, vilket sker enligt kapitel 12 i K3. I K2 är det enbart anskaffningsvärdet som gäller.

Aktierelaterade ersättningar ska också redovisas enligt K3. Redovisningen sker då mot eget kapital och i resultaträkningen. Det här gäller när de aktierelaterade ersättningarna avser så kallade egetkapitalinstrument, till exempel aktier.

Nytt i K3 är även att koncernbidrag ska redovisas som bokslutsdisposition. Handlar det om ett koncernbidrag som ett moderföretag lämnar till ett dotterföretag får det redovisas som en ökning av dotterbolagets värde.

Henrik Norberg

K2 ett smidigt alternativ

K2 innehåller förenklingar som kommer att leda till att boksluts- och årsredovisningsarbetet går snabbare än tidigare. Här är de viktigaste förenklingarna:

  • Kravet på information om hur årsredovisningen har upprättats har tagits bort.

  • Före K2 fanns inget gemensamt regelverk över hur årsredovisningen skulle upprättas. I stället var det ett lapptäcke av olika normer. K2 är ett heltäckande regelverk och underlättar för alla som arbetar med årsredovisning. I regelverket finns också andra förenklingar som gör att företagets deklaration blir enklare att göra. K2 har anpassats till skattelagstiftningen för att underlätta arbetet.

  • Periodiseringar har fått en beloppsgräns på 5.000 kronor. Poster under det beloppet behöver inte periodiseras.

  • Kostnader som inte varierar med mer än 20 procent mellan åren behöver inte periodiseras.

  • Årsredovisningar ska ha en förvaltningsberättelse. I K2 står exakt vad förvaltningsberättelsen som ett minimum ska innehålla. Tilläggsupplysningar som ska lämnas är endast de som årsredovisningslagen kräver.

Källa: KPMG

Fakta K3

K3 står för Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1). Beslut om det nya regelverket fattades den 8 juni 2012. K3 ska tillämpas på årsredovisningar och koncernredovisningar för räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 2013.

K3 är obligatoriskt för alla företag som klassificeras som större enligt årsredovisningslagen. Det är företag som har:

  • över 50 anställda i genomsnitt

  • över 40 miljoner kronor i balansomslutning

  • över 80 miljoner kronor i omsättning

När samma två av dessa kriterier har uppfyllts två år i rad räknas företaget som större det tredje året.

Källa: KPMG

Skillnader mellan K2 och K3

Mindre företag kan välja mellan K2 och K3 för sin årsredovisning. Så vad skiljer dem åt? K2 är regelbaserat – ”gör så här” medan K3 är principbaserat och därmed öppnar för mer tolkningsutrymme – ”tänk så här”.

K2 är anpassat för mindre företag med relativt okomplicerad verksamhet och få eller inga externa finansiärer. K3 riktar sig mot större och mer komplexa verksamheter.

I K2 tillåts endast den kostnadsslagsindelade resultaträkningen. Dessutom finns detaljerade scheman för förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning. Där anges tydligt vad som ska redovisas.

En stor skillnad mellan K2 och K3 är kraven på tilläggsupplysningar. I K2 behöver företaget endast ange att årsredovisningen är upprättad enligt K2 samt de tilläggsupplysningar som krävs av ÅRL. I K3 ska företaget bland annat lämna upplysningar om vilka redovisningsprinciper som tillämpas till exempel för intäktsredovisning, koncernredovisning, finansiella instrument, leasing och avsättningar.

K2 bygger på försiktighetsprincipen, vilket innebär att det inte är tillåtet att värdera finansiella instrument till verkligt värde, uppskrivningsmöjligheterna är begränsade och det är inte heller tillåtet att aktivera internt upparbetade immateriella tillgångar. Motsvarande begränsningar finns inte i K3.

Källa: KPMG