Resultat nr 2 2015

Välfärdsbranschen

För något år sedan stod vinsterna i välfärden i centrum för den politiska diskussionen. Sedan dess har regeringen bytt färg och den rödgröna minoritetsregeringen har gett vänsterpartiet inflytande i frågan om hur vinsterna ska begränsas. För aktörerna i branschen består osäkerheten.

Het bransch med osäker framtid

Att starta verksamhet inom välfärdssektorn innebär att förutsättningarna kan förändras både snabbt och radikalt. Just nu pågår två utredningar tillsatta av olika regeringar som ska se över villkoren i branschen.

När sjuksköterskan Tina Zetterling tillsammans med några kolleger startade Barnmorskegruppen Öresund för tre och ett halvt år sedan såg framtiden ljus ut. Då hade lagen om valfrihet, LOV, nyligen blivit tvingande i primärvården och de privata aktörerna i branschen blev allt fler.

Privatiseringen inom den offentligt finansierade välfärdssektorn har pågått i några decennier, och det har vuxit fram en bred politisk enighet om fördelarna med att ha både privat och offentligt drivna välfärdsinrättningar. Ett viktigt skäl till att Socialdemokraterna till slut accepterade privata entreprenörer var att de hoppades att konkurrens skulle pressa kostnaderna i vården, vilket det också gjorde. Parallellt blev Miljöpartiet, vid sidan av de borgerliga partierna, en stark förespråkare av valfrihet inom skolan.

Successivt har välfärdsföretagen, som omfattar både skolor, vård och omsorg, vuxit till en mångmiljardmarknad. I dagsläget drivs en tredjedel av alla enheter inom primärvården privat. Det enda parti som på allvar har opponerat sig mot privata entreprenörer inom välfärdssektorn är Vänsterpartiet. Därför har den relativa enigheten skapat en stabilitet som gjort att företag vågat satsa.

Men på senare år har skatteplanering i stora vård- och skolkoncerner, konkursen i JB Education och kritik mot några privata äldreboenden, gett många politiker kalla fötter. Kritiken kommer både från vänster och höger, men de väljer olika infallsvinklar och olika vägar ur problemen.

Den borgerliga regeringen sköt in sig på frågan om företagens långsiktighet och tillsatte den så kallade Ägarprövningsutredningen, som ännu inte levererat sin slutsats.

Vänstersidan å sin sida har våndats över vinsterna i välfärdsdebatten och den rödgröna regeringen tillsatte strax eftervalsegern en ny utredning, vars huvudsyfte är att begränsa hur stor vinst ägarna i privata välfärdsföretag ska kunna ta ut. Målet är att säkerställa att vinsterna huvudsakligen återinvesteras i verksamheten. Regeringen och vänsterpartiet uppger att de har diskuterat att tillåta nivåer för uttag på ”ensiffriga belopp i den nedre delen av skalan”. Upp till fem procent av investerat kapital har nämnts i debatten.

För välfärdsbranschen är vinstfrågan naturligtvis brännande. Grant Thornton har släppt en ny studie som visar att den genomsnittliga rörelsemarginalen för bolag på omsorgsmarknaden ligger runt sju procent. Avkastningen på eget kapital är 23,6 procent, vilket innebär att en vinstbegränsning kan bli kännbar.

Mats Fagerlund, chef för Corporate & Finance på Grant Thornton förväntar sig en tuff uppstyrning på skolmarknaden, men på vårdområdet är han mindre orolig.

– Inom vård- och omsorgssektorn har de privata företagen en lång historia. Vår grundsyn är att de kommer att finnas kvar, och att det skulle bli mycket svårt att reglera vinsterna där. Däremot kommer verksamheten generellt att regleras mer, tillsynen kommer stärkas och upphandlingarna kommer att förbättras och styras mot högre kvalitet, säger han.

Han menar också att riskerna är olika för olika delsektorer. Den rödgröna regeringens uppgörelse med Vänsterpartiet innebär att utredarna ska titta på att införa minimikrav på bemanning, kräva tillståndsprövning, samt se över LOV.

Allt detta kan komma att få stor betydelse för Tina Zetterlings tre år gamla Barnmorskegrupp. Hennes företag, som föddes under gynnsamma förhållanden, kan snart få förändrade villkor. Det oroar henne.

– Vi gör inte så stora vinster att en vinstbegränsning skulle spela så stor roll, men det är ju genom LOV som de flesta av våra patienter kommer. Vågar vi satsa om det tas bort? frågar hon sig.

Den nya vinstutredningen ska presenteras i mars 2016, med målet att införa nya regler redan samma år. Fram till dess är osäkerheten i branschen betydande. Visserligen är det bara en mindre andel av företagarna inom välfärden som finansierar sig genom banklån, runt 14 procent, men det kommer rapporter om att det redan har blivit svårare att låna.

Generellt kan man säga att det är osäkert om ett förslag i enlighet med riktlinjerna för utredningen kommer att klara sig igenom riksdagen, eftersom både Sverigedemokraterna och de borgerliga är emot förslaget. Ett genomförande hänger på om den här frågan ska kunna regleras i budgeten, och som alliansen därmed tvingas släppa igenom enligt decemberöverenskommelsen. De borgerliga partierna har markerat tydligt att frågan inte hör hemma i vare sig vår- eller höstbudgeten.

Grant Thornton råder sina kunder att avvakta tills vidare.

– Man ska inte agera efter något som man inte vet, som kanske händer om ett eller två år. Vi tror att politikerna inser att en vinstbegränsning skulle få oöverblickbara konsekvenser. Rättsläget blir väldigt osäkert, säger Mats Fagerlund.

Han pekar också på att många kommuner i dagsläget har lagt ut en så stor del av den komplicerade omsorgen att de själva har förlorat den kompetensen. Därmed blir det svårt att ta tillbaka verksamheten om de privata vårdgivarna lägger ned.

Mikael Sjölander som är auktoriserad revisor på Ernst & Young tycker att det är bra att effekterna utreds ordentligt innan eventuella beslut fattas. Han tycker att den största påverkan på välfärdsbranschen hittills är att osäkerheterna medför minskat intresse för investeringar och en ökad osäkerhet i värderingarna av bolagen.

– Värderingsfrågan kan bli en stor revisionsfråga framöver, säger han.

Man kan samtidigt konstatera att de som är måltavla för de nya reglerna är de stora välfärdskoncernerna, framförallt riskkapitalbolagen. Civilminister Ardalan Shekarabi sa i ett tal vid studieförbundet SNS i november 2014 dels att han vill täppa till möjligheterna till skatteplanering, dels att ”det intressanta är alltså inte själva vinstnivåerna, utan de drivkrafter de skapar”. Såväl Shekarabi som Stefan Löfvén framhåller att ”en mångfald av olika alternativ och utförare ska värnas”.

Det tyder på att den rödgröna regeringen inte vill stänga dörren till de privata alternativen, men att den vill hålla dem i stramare tyglar. Regeringen vill att etiska värderingar snarare än vinstintresse ska styra. Så är det redan i de mindre välfärdsbolagen; de startas oftast av människor som arbetat inom den offentliga sektorn och som bestämt sig för att försöka driva en bättre verksamhet med kortare beslutsvägar.

Men det är svårt att se hur de minsta välfärdsbolagen helt ska undgå att påverkas. Ett sätt för entreprenörer som själva arbetar i verksamheten att kringgå vinstbegränsningar är förstås att ta ut högre lön, för att på så sätt minska den synliga lönsamheten. Men då har man eliminerat en viktig del av kärnan i företagande.

– Det finns alltid de som fifflar för att komma runt reglerna, men jag tycker det är mer seriöst att driva en verksamhet med fokus på kvalitet och resultat. Om den går bra bör man också få ta ut vinsten, säger Tina Zetterling.

Samtidigt borde det finnas gott hopp för de små aktörerna. Uppdragsgivarna har en mer praktisk inställning än politikerna, de är positiva till små, privata aktörer visar rapporter från Tillväxtverket. Drygt en tredjedel av kommunerna säger i en enkät från 2012 att de prioriterar konkurrensutsättning inom vård och omsorg.

Intresset följer i stor utsträckning kommunernas storlek. En liten kommun kan vara mycket positiv till privata företag, men tycka att befolkningsunderlaget är för litet för att det ska vara ett aktuellt område att prioritera. Kommunerna har främst privatiserat hemtjänst och äldreomsorg.

Inom landstingen är stödet för mångfald än starkare. Där är uppdragsgivarna genomgående positiva eller neutrala till privata aktörer. Inom vården är det framförallt vårdcentraler som har blivit privata. Sedan vårdvalet infördes har antalet enligt Konkurrensverket ökat med 20 procent. Nu har den snabba tillväxten bromsat in på grund av den politiska osäkerheten.

Ingen vet hur framtiden för välfärdsföretagen kommer att se ut, men politikerna har mycket att förlora om de skulle tvingas ta tillbaka stora verksamheter som de lagt ut privat under åren. Och att behovet av vård, skola och omsorg fortsätter att öka framöver, det är helt klart.

Lotta Engzell Larsson

Fakta: Detta ska vinstutredningen 2015 se över

  1. Eventuella överskott ska i första hand återinvesteras, i andra hand ska en mindre del kunna delas ut.
  2. Möjligheten att hindra företagare att sälja sitt bolag med hög vinst.
  3. Bemanningskrav, bolag ska inte kunna dra ned på personal för att öka vinsten.
  4. Tillståndsprövning för aktörer inom välfärd.
  5. Tvånget för landsting att tillämpa LOV (lagen om valfrihet) ska ses över.
  6. Kommuner som tillämpar LOV ska kunna begränsa antalet utförare (De sektorer som omfattas är: skola, förskola, hemtjänst, äldreboende, hvb-hem, sjukhus, primärvård).
  7. Beslut om etablering av nya skolor lämnas till kommunerna.

Fakta: Utbildning

  1. 16,5 procent av grundskolorna var friskolor under 2011–2012.
  2. 50 procent av gymnasierna var friskolor under 2011–2012.
  3. Vinstmarginalen för grund- och gymnasieskolor var 2012 i snitt 3 procent.
  4. Vuxenutbildningsföretagen och yrkeshögskolorna sysselsatte totalt 7300 personer och omsatte 7,9 miljarder 2013.

Källa: Almega. KPMG

Fakta: Privat vård och omsorg i Sverige

  1. Det finns 12.000 privata vård- och omsorgsföretag.
  2. Dessa företag har 160.000 anställda.
  3. 93 procent av företagen inom vård-och omsorg är småföretag med max 19 anställda.
  4. 2008–2013 ökade omsättningen i sektorn med 50 procent.

Källa: Almega

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...