Resultat nr 9 2015

Nyheter

38 miljarder

Så mycket handlar svenska folket för på nätet varje år. Under det senaste året ökade e-handeln med 12 procent till över 90 miljarder per år. Tjänster står för 51 procent, medan varor står för 34 procent. Resebranschen dominerar men det sker även snabb tillväxt inom vod-tjänster, som Netflix och HBO Nordic.

Källa: DIBS Svensk e-handel 2015.

Utan utdelning, ingen utomståenderegel

Utomståenderegeln innebär att alla aktier undantas från 3:12-reglerna om en utomstående i ”betydande omfattning” äger aktier i bolaget och har rätt till utdelning. I ett aktuellt fall skulle en kvinna köpa 30 procent av ett kommanditbolag genom sitt helägda holdingbolag, varefter hon skulle arbeta i betydande omfattning i kommanditbolaget. Resten av andelarna i kommanditbolaget skulle köpas av ett antal passiva investerare.

Eftersom kommanditbolaget var ett fåmansbolag, var frågan om aktierna i holdingbolaget därigenom var kvalificerade eller om utomståenderegeln var tillämplig. Skatterättsnämnden kom fram till att utomståenderegeln var tillämplig och att andelarna i holdingbolaget inte var kvalificerade.

Högsta förvaltningsdomstolen ändrade emellertid förhandsbeskedet: Eftersom kommanditbolag inte kan ge utdelning var utomståenderegeln inte tillämplig, vilket i det här fallet innebar att aktierna i holdingbolaget var kvalificerade.

En följd av domen är att utomståenderegeln inte kan tillämpas i vare sig kommanditbolag eller handelsbolag där ägaren är verksam i betydande omfattning, eftersom ingen av dessa företagsformer tillåter att man gör utdelningar.

Högsta förvaltningsdomstolen, 23 september 2015, 1629-15.

Högre hyra för idrottsklubbar

Trots att domen ska överklagas, har Skatteverket redan ändrat inställning till momsredovisningen vid upplåtelse av idrottslokaler och -anläggningar.

Om flera hyresgäster hyr en idrottslokal har utgångspunkten tidigare varit att samtliga upplåtelser ska betraktas som momspliktiga idrottstjänster. Så kunde idrottslokaler upplåtas med momsplikt även till idrottsföreningar och andra icke momspliktiga hyresgäster, när det fanns andra hyresgäster i samma lokaler.

I slutet av augusti kom Kammarrätten i Göteborg fram till att en upplåtelse ska kunna betraktas som momsfri i fall där flera hyresgäster hyr en idrottslokal.

Skatteverket instämmer nu i bedömningen att den här sortens upplåtelse till en idrottsförening ska kunna ses som en vanlig, momsfri uthyrning där hyresvärden alltså inte har rätt till avdrag för ingående momskostnader på upplåtelsen. Skatteverkets kommentar till rättsfallet kommer trots att klaganden har för avsikt att överklaga domen. Resultat lär återkomma till ämnet om Högsta förvaltningsdomstolen prövar målet, men idrottsklubbar, fastighetsägare och andra berörda gör rätt i att bevaka processen.

Skatteverket, 1 oktober 2015, rättsfallskommentar KRNG, mål nr 2601-14, upplåtelse av idrottslokal. Kammarrätten i Göteborg, 31 augusti 2015, 2601-14.

Förslag om ökad beskattning av utdelning till och från Sverige

Regeringen vill begränsa skattefriheten för utdelning från utlandet till svenska företag. Därför föreslås att sådan vinstutdelning från ett utländskt företag som får dras av i det utdelande företaget ska tas upp i Sverige. Det gäller dock bara om det får dras av som ränta eller liknande i företaget som delar ut vinsten. Förslaget har föregåtts av ändringar i EU:s moder- och dotterbolagsdirektiv men gäller alla utländska företag. En sådan här förändring skulle alltså främst påverka hybridsituationer där utdelning behandlas som ränta och är avdragsgill i dotterbolagslandet men skattefri hos mottagande svenskt bolag. Vidare föreslås att den så kallade bulvanregeln i kupongskattelagen (1970:624) utvidgas så att den under vissa omständigheter kan tillämpas också när den utdelningsberättigade är undantagen från skattskyldighet.

Finansdepartementet, lagrådsremiss ”Begränsad skattefrihet för utdelning och nya bestämmelser mot skatteflykt i fråga om kupongskatt”, 3 september 2015.

40 %

Andel kvinnor som är företagare, eller ”engagerade i entreprenöriella aktiviteter”, föll från 6,2 procent 2013 till 3,6 procent 2014.

Osäkra villkor för RUT-branschen förs fram som en möjlig förklaring.

Källa: Global Entrepreneurship Monitor 2015.

Hästverksamhet inte momspliktig

I förra numret rapporterade Resultat om ett fall där en hästverksamhet, som visserligen drivits med förlust hade uppvisat intäkter under flera år i följd. Att verksamheten bedrevs ”i syfte att fortlöpande vinna intäkter” gjorde att den bedömdes som momspliktig enligt mervärdesdirektivet, vilket innebar att bolaget hade rätt att göra avdrag för ingående moms. I oktober prövade Kammarrätten i Stockholm ett liknande fall. Domstolen konstaterade att det är den skattskyldige som ska visa att det föreligger avdragsrätt enligt mervärdesdirektivet. Här hade bolaget inte visat några intäkter från vare sig avel eller tävling under den aktuella perioden. Domstolen ansåg inte att bolaget gjort sannolikt att hästarna förvärvats för momspliktig verksamhet, och därför förelåg inte heller avdragsrätt för ingående moms. Dessutom påfördes bolaget skattetillägg för att ha lämnat oriktig uppgift.

Kammarrätten i Stockholm, 13 oktober 2015, 3467-15. Förra numret: Kammarrätten i Jönköping, 15 juli 2015, 3879–3880-14.

Tjänsteinkomsten beskattas, inte utfallet av placeringen

En man placerade inkomsterna från en anställning i Danmark i valutaterminsavtal. Han yrkade att enbart det belopp som utfallit efter placeringen borde tas upp till beskattning i stället för hela det belopp som utbetalats av arbetsgivaren.

Bakgrunden var att han ville valutasäkra sin lön efter finanskrisen till ett på förhand bestämt belopp via terminsköp efter samråd med sin bank och upplysning från Skatteverket. Kammarrätten gick på Skatteverkets linje och beskattade hela det belopp som betalats ut av arbetsgivaren som inkomst av tjänst. Slutsatsen är att den som får en inkomst är skyldig att skatta för den oavsett vad man gör med pengarna.

Kammarrätten i Göteborg, 2 oktober 2015, 820-15, 822-15.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...