Resultat nr 9 2015

Frågor och svar

Avslag på bygglov

Vårt företag har sökt bygglov för att utvidga kunna vår verksamhet. Vi var helt säkra på att vi skulle få det men fick i stället avslag. Kan vi överklaga beslutet och vart ska vi vända oss för att göra det?

Bygglov söks enligt plan- och bygglagens kapitel 9 hos byggnadsnämnden i den kommun där ert företag har sin verksamhet. Om ni har fått ett avslag och vill överklaga det sker det enligt kapitel 13 samma lag. Där står det att den som berörs av beslutet får överklaga det, alltså har ni i detta fall rätt att överklaga. Överklagandet ska ske till länsstyrelsen i ert län enligt 13 kapitel 3 paragrafen nämnda lag. Dock skickar ni normalt sätt ert överklagande först till kommunen som sedan skickar det vidare till länsstyrelsen.

Det brukar stå i ert beslut exakt vart ni ska skicka ert överklagande. I länsstyrelsen prövas ert ärende av en jurist som sedan skickar sitt beslut till alla berörda parter. Om även länsstyrelsens beslut skulle gå er emot kommer ni ha rätt att överklaga till mark- och miljödomstolen och i sista led till mark- och miljööverdomstolen. I den sista instansen krävs dock ett prövningstillstånd.

Det finns alltså flera chanser att överklaga byggnadsnämndens beslut och få det prövat igen. Räkna dock med att detta kan ta lite tid. Lycka till!

Clara Hamrén

Förenklad periodisering

Vi driver en elfirma och har sedan en tid tillbaka tillämpat K2-regelverket. För en vecka sedan var jag på en nätverksträff och då pratade mina kollegor om förenklingsregler när det gäller periodiseringar? Vad innebär dessa?

I K2-regelverket finns två förenklingsregler när det gäller periodiseringar, dessa är frivilliga. Den första avser inkomster och utgifter som var för sig understiger 5000 kronor, dessa behöver inte periodiseras (punkt 2.4). Den andra gäller återkommande utgifter (punkt 7.9). Det vill säga, utgifter av samma slag som återkommer varje räkenskapsår får redovisas som kostnad det räkenskapsår företaget normalt erhåller fakturan under förutsättning att utgiften antas variera högst 20 procent mellan åren och att varje räkenskapsår belastas med en årskostnad (förutom första året regeln tillämpas). Det är viktigt att komma ihåg att förenklingsregeln om återkommande utgifter inte gäller för utgifter för personal.

Sofia Wallebom

Hur hanteras dricksen?

Jag är ekonomiansvarig på en restaurang som har ganska stor omsättning med många anställda. Detta innebär också mycket dricks till våra anställda. Tidigare har vi aldrig behövt ha hand om dricksen då det är något som personalen fått kontant och delat mellan sig och vi har inte behövt ha hand om pengarna.

Sedan det blivit allt vanligare att lägga dricks på kortbetalningen uppkommer frågan hur vi som företag ska hantera denna inbetalning? Även om det är pengar som går direkt till personalen och är som jag förstått det momsbefriat är det ju fortfarande pengar som sätts in på restaurangens konto. Hur ska vi hantera detta rent ekonomiskt? Och hur betalar vi ut detta till vår personal?

Det stämmer som du skriver att kontant dricks inte utgör någon inkomst för företaget. Därför behöver den inte heller redovisas som lön till personalen.

Dricks som däremot betalas med kontokort är pengar som personalen inte kan förfoga över själva eftersom det går in på företagets konto. Dricks som betalas med kort ska därför inte ses som en inkomst utan i stället hanteras som en uppkommen skuld till personalen. Skulden kan antingen regleras genom uttag ur kontantkassa eller på annat sätt regleras. Dock ska skulden inte regleras såsom lön. I och med att pengarna går in på företagets konto måste ni bokföra dricksen såsom en skuld.

Om ni tillåter att er personal tar dricksen i växelkassan i slutet på dagen, för att reglera skulden som uppkommit under dagen, utgör detta en sådan förändring i växelkassan som enligt lagen ska registreras i kassaregistret.

Dricksen betraktas alltså inte som en del av en momspliktig inkomst för företaget och ska inte heller ses som lön till de anställda och därför behöver ni inte betala arbetsgivaravgifter. Det är personalen själv som ska hålla reda på sin inkomst av dricksen och sedan ta upp denna i sin deklaration som inkomst av tjänst.

Clara Hamrén

Hur länge måste bokföringen sparas?

Jag och min kollega kom att börja diskutera hur länge vi måste spara bokföringen. Vi är oense i frågan och undrar nu vem som har rätt?

I bokföringslagens sjunde kapitel finns bestämmelserna om hur lång tid bokföring måste sparas. Här står det att räkenskapsinformationen måste sparas i sju år efter det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Vilket innebär att ett företag med brutet räkenskapsår exempelvis från 1 maj till 30 april måste spara räkenskapsinformationen i sju år och åtta månader.

Mer information kring räkenskapsinformation och dess arkivering finns i kapitel 7 och 8 i BFN:s vägledning om bokföring (BFNAR 2013:2).

Sofia Wallebom

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...