Löpband inte skattefritt
En arbetsgivare erbjöd de anställda motionsband av enklare modell hemma som del i ett friskvårdsprogram. En av de anställda gjorde gällande att deltagandet i programmet borde vara en skattefri förmån eftersom den var av enklare slag och mindre värde.
Enligt Skatterättsnämnden ska en skattefri personalvårdsförmån som huvudregel tillhandahållas på arbetsplatsen, men motion på särskilda anläggningar utanför arbetsplatsen kan också godtas. Hemlån av motionsband ska däremot inte kunna betraktas som skattefri personalvårdsförmån.
Högsta förvaltningsdomstolen fastställde Skatterättsnämndens förhandsbesked.
Högsta förvaltningsdomstolen, 27 januari 2015, 4067-14.
Ränta på kupongskatt
Kupongskatt kan tas ut på aktieutdelning som går till fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige och till utländska bolag. De skatteavtal som Sverige ingått med andra länder kan dock innebära att kupongsskatten begränsas eller faller bort helt.
Kammarrätten i Sundsvall har i en rad domar beslutat att kupongskatt ska återbetalas, varefter domstolens följdprocesser kommit fram till att de som fått kupongskatt återbetald också har rätt till intäktsränta på beloppet. Därför har Skatteverket i ett ställningstagande förklarat hur ränta på återbetalning av kupongskatt ska hanteras. Bland annat anser verket att intäktsränta ska utgå på återbetald kupongskatt oberoende av varför den återbetalas, att den som vill ha ränta för redan beslutade återbetalningar måste begära det, att ansökan om ränta ska ha inkommit senast vid utgången av det femte året efter utdelningstillfället och att ränta ska utgå från den dag då ansökan kom in till Skatteverket till och med den dag räntan utbetalas.
Skatteverket, 29 januari 2015, 131.50824-15/111.
Avdrag för privat pensionssparande ska slopas 2016
Regeringen har som väntat utarbetat ett förslag om att slopa avdragsrätten för privat pensionssparande helt och hållet från och med 1 januari 2016. Regeringen och alliansen var överens om att sänka avdragsrätten från 12.000 kronor om året till 1.800 kronor för 2015. I den pm som finansdepartementet nu remitterar föreslås att rätten att göra avdrag för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonton (pensionssparavdrag) med ett fast belopp om 1.800 kronor per år ska slopas. Anställda som saknar pensionsrätt genom sin anställning och skattskyldiga med inkomst av aktiv näringsverksamhet ska kunna fortsätta att göra avdrag. Beloppsgränsen för återköp av pensionsförsäkring och förtida avslut av pensionssparkonto utan Skatteverkets medgivande förslås höjas till ett prisbasbelopp.
Finansdepartementet, 26 januari 2015.
Företrädaren ansvarig för bolagets skatteskulder
En styrelseledamot och bolagsföreträdare fortsatte att driva verksamhet trots att det saknades betalningsförmåga och blir därför betalningsansvarig för de obetalda skatterna och avgifterna. Mannen bestred fordran med hänvisning till att skattefordran som låg till grund för Skatteverkets ansökan om företrädaransvar inte var riktig. Med hänvisning till praxis menade kammarrätten att det inte är rimligt att prövningen i mål om företrädaransvar ska innefatta en fullständig och förutsättningslös omprövning av de i målet aktuella skattefrågorna. Det måste räcka med att pröva om Skatteverkets fordran mot bolaget tillkommit i laga ordning och framstår som välgrundad, vilket var fallet här.
Kammarrätten i Göteborg, 26 november 2014, 4188-14.
Ränta på momsfordran
Resultat nr 2/2015 innehöll en notis om TeliaSoneras fordran på Tele2, där Tele2 hade hållit inne momsen med motiveringen att momsen var en skatterättslig angelägenhet som man inte behövde betala ränta på. Nu har Högsta domstolen klargjort att momsfordran inte är en särskild skattefordran, utan en förmögenhetsrättslig fordran som räntelagen är direkt tillämplig på. Och eftersom avkastningsränta ska utgå på kapitaldelen av fordran ska samma sak gälla för momsdelen.
Högsta domstolen, 30 december 3014, T 2021-13.
Hållbarhetsrapport kan bli obligatorisk
Enligt en skrivelse från justitiedepartementet kan det bli ett krav på större företag att upprätta en hållbarhetsrapport. Rapporten ska bland annat innehålla de icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning, resultat och konsekvenserna av verksamheten. Upplysningarna ska åtminstone omfatta frågor om miljö, sociala förhållanden och personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Förändringarna föreslås träda i kraft 1 jul 2016, vilket innebär att företagen skulle tillämpa dem för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2017 eller närmast därefter. Första gången hållbarhetsrapporter skulle upprättas blir efter räkenskapsårets utgång, det vill säga under 2018.
Justitiedepartementet Ds 2014:45 ”Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy”.