Innehåll

Resultat nr 4 2015

Nutid eller historia

Ska de finansiella instrumenten värderas till anskaffningsvärde eller det aktuella, verkliga värdet? Den frågan avgör valet mellan de två principerna i regelverket K3.

För dig som är företagare gäller det att välja vilken värderingsprincip du vill använda för företagets finansiella instrument. Enligt det nya redovisningsregelverket K3 kan du välja mellan anskaffningsvärde eller verkligt värde. Reglerna för det första alternativet, värderingen till anskaffningsvärde, tas upp i kapitel 11. Värderingsprincipen i kapitel 12 är verkligt värde.

Sofia Sköld är redovisningsspecialist på PwC och håller i undervisning om redovisning av finansiella instrument enligt K3. Hon anser att det är bra att K3 har samlat reglerna för redovisning av finansiella instrument

– Den traditionella principen som beskrivs i kapitel 11 brukar vi kalla försiktighetsprincipen och den har sin utgångspunkt i anskaffningsvärde. Alternativet är att använda principen om värdering till verkligt värde som finns i kapitel 12.

K3 och området finansiella instrument är inte bara något som berör stora företag. Sofia Sköld träffar företag av alla storlekar, det kan till exempel vara gedigna småbolag som placerar sin överskottslikviditet till exempel och därför väljer K3, trots att de får använda K2.

Det som är nytt med K3 är bland annat att det nu finns ett samlat regelverk, med mer information och riktlinjer. Flera områden som tidigare inte var reglerade, eller väldigt kortfattade, har nu blivit betydligt tydligare. Det här ställer höga krav på bolagen att sätta sig in i de nya reglerna.

Det finns också områden i K3 som inte har haft tydliga regler förut, det gäller till exempel redovisning av derivat och säkringsredovisning. När det gäller derivat är reglerna mer strukturerade och mindre godtyckliga. Informationen blir mer relevant, vilket framgår tydligt i redovisningen.

– Tidigare var det väldigt begränsat, det fanns några få punkter skrivna i BFN, det var allt. Nu finns det mer vägledning i K3, det ställs krav till exempel för att få tillämpa säkringsredovisning, säger hon.

Att ge något generellt råd till företagare i allmänhet inför valet av princip och vilket kapitel de bör följa är dock svårt.

– Det är unikt för varje företag och beror på vad företaget har för finansiella instrument. Men jag tror att de flesta landar i att man fortsätter som man gjort förut, säger Sofia Sköld.

Hon tycker dock att man ska tänka efter noga i valet av princip eftersom det går att byta från kapitel 11 till kapitel 12, men åt andra hållet är det betydligt svårare, näst intill omöjligt.

För att titta lite närmare på reglerna i kapitel 11 är grunden samma som tidigare. Anskaffningsvärdet är alltså utgångspunkten för hur anläggningstillgången redovisas. När det gäller kortfristiga fordringar och skulder kan man välja att redovisa dem på samma sätt som de långfristiga, men det är frivilligt. Det går att välja att värdera på samma sätt som övriga omsättningstillgångar det vill säga till lägsta värdets princip, LVP.

På andra områden har kapitel 11 infört nya regler. Ett sådant område är portföljvärdering, som numera omfattar alla slags finansiella tillgångar inklusive fondandelar. Valuta- ränte- och aktieinstrument kan alla ingå i en och samma värdepappersportfölj, men det krävs att företaget handlar med dem aktivt på marknaden. Ett annat krav är att det finns en dokumenterad strategi för riskspridning.

Ett annat område som tidigare i stort sett saknade instruktioner och regler för redovisningen var derivat som inte ingår i en säkringsrelation. Många valde då att tillämpa försiktighetsprincipen. Men med K3 blir det tydligt hur derivat ska redovisas. Är det ett derivat med positivt värde ska det redovisas till LVP, det vill säga i många fall redovisas inget alls eftersom flertalet derivat har anskaffningsvärde noll. Men om det är ett derivat med negativt värde ska det negativa verkliga värdet redovisas, vilket ger en skuld i balansräkningen och en kostnad i resultaträkningen.

Även när det gäller säkringsredovisning, som är en undantagsredovisning, finns det en del nyheter. Bland annat krävs tydlig dokumentation som ska finnas innan själva säkringen görs, du ska klargöra vad som är säkringsinstrument, vilken den säkrade posten är och bedöma hur effektiv säkringen är. I kapitlet görs också klart att utställda optioner inte kan utgöra säkringsinstrument.

Utgångspunkten i kapitel 12 är i stället att alla instrument redovisas och värderas till det verkliga värdet. Det finns undantag i årsredovisningslagen 4:14 som reglerar vilka tillgångar som inte får redovisas till sitt verkliga värde. Det gäller bland annat kundfordringarna, som ska redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Ett område som blivit tydligare i kapitel 12 jämfört med tidigare regler är bland annat inbäddade derivat och säkringsredovisning. En förändring är att inbäddade derivat ska separeras från de värdkontrakt de ingår i och sen redovisas till verkligt värde. Men här finns också undantag – till exempel för inbäddade derivat där de ekonomiska egenskaperna är nära förknippade med värdkontraktet. De reglerna finns i de internationella redovisningsnormerna IAS 39 och är samma som i dag.

Beträffande säkringsredovisning är dokumentationen den stora nyheten.Den ska vara på plats när säkringen görs. Det ställs också krav på att säkringsförhållandet ska vara mycket effektivt, vilket definieras som att effektiviteten ska ligga i intervallet 80 till 125 procent. Det här beror på att årsredovisningslagens 4:14a-e följer IAS 39 som ställer samma krav. I kapitel 12 tydliggörs vilka poster som kan säkras och vilka instrument som kan utgöra säkringsinstrument. Precis som i kapitel 11 är utställda optioner förbjudna.

En sak som Sofia Sköld kan sakna i K3 är bakomliggande tankar och motivering till olika beslut. Hon jämför med IFRS, där förklaringar till besluten finns i de så kallade basis for conclusion.

– Ett sådant bakgrundsmaterial kan vara bra att ha med sig i tolkningar. Då förstår vi lättare hur man har tänkt vid utformningen av regler samt varför man ska redovisa på ett visst sätt.

– Det skulle också vara en hjälp för oss när vi ska förklara pedagogiskt om vi hade vetat hur och varför de kommit fram till en viss sak, säger hon.

Åsa Ohlsson

Fakta:

Regelverket K3

BFNAR 2012:1

Årsredovisning och koncernredovisning, är ett samlat, principbaserat regelverk. De måste användas av alla företag senaste 2014, med några undantag: Företag som upprättar sin koncernredovisning enligt IFRS eller frivilligt valt det, omfattas inte av K3. Inte heller mindre företag som i stället kan använda det förenklade regelverket K2. Ett mindre företag kan även välja att använda K3.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...