Innehåll

Resultat nr 1 2016

”Mindre K3-företag kommer att uppleva en märkbar förenkling”

Pernilla Lundqvist, redovisningsspecialist på KPMG, svarar på frågor om uppdateringarna av årsredovisningslagen, ÅRL, som började gälla 1 januari 2016.

Från 1 januari gäller vissa nya regler i ÅRL. Varför har lagen uppdaterats?

– Helt enkelt därför att tiden går ut för att implementera EU:s nya redovisningsdirektiv. Det nya redovisningsdirektivet bygger delvis på så kallad fullharmonisering, vilket innebär att vissa av reglerna för mindre företag gäller absolut lika i hela unionen. EU sätter kraven och medlemsstaterna får varken kräva mer eller mindre i sin lagstiftning. Dessa bestämmelser måste nu införas genom nationell lagstiftning.

Vad är vinsten med fullharmonisering?

– Fullharmonisering är en metod för att garantera att administrativa lättnader ska få fullt genomslag. Annars brukar EU sätta miniminivån och sen är det fritt fram för medlemsstaterna att kräva mer, men vid fullharmonisering gäller en och samma nivå i hela EU. Inte heller kompletterande normgivning som exempelvis svenska Bokföringsnämndens K2- och K3-regelverk får kräva mer än EU-direktivet på de områden som är fullharmoniserade.

Hur stort genomslag får detta?

– Den gäller för mindre företag, det vill säga företag som inte uppfyller fler än ett av dessa gränsvärden: 50 anställda, 40 miljoner kronor i balansomslutning och 80 miljoner kronor i nettoomsättning. Drygt 90 procent av alla svenska företag som följer årsredovisningslagen (ÅRL) hamnar under dessa gränsvärden och utgör därför mindre företag, så i den bemärkelsen får fullharmoniseringen stort genomslag.

Syftet är förenkling för företagen, hur märks det?

– Fullharmonisering med maximikrav som ingen medlemsstat får överskrida är definitivt en förenkling. Däremot finns inga fullständiga beräkningar i den konsekvensutredning som framtagits som har räknat på hur omfattande en sådan tidsbesparing skulle vara i ekonomiska termer. Mindre företag som frivilligt tillämpar K3 kommer att uppleva en märkbar förenkling, eftersom K3 tidigare krävt en mängd upplysningskrav som EU-direktivet och den uppdaterade ÅRL nu förbjuder. Avskrivningsreglerna för immateriella tillgångar förändras så att det blir mer lika de som gäller för materiella tillgångar. En annan åtgärd som kommer att förenkla på sikt är att terminologin och definitioner har anpassats till IFRS, vilket innebär att vi får ett enhetligt språk.

Och vissa förändringar innebär motsatsen till förenkling?

– Ja, det finns även förändringar som inte innebär förenklingar utan snarare att redovisningen blir mer komplicerad och det gäller företag som aktiverar egenupparbetade utvecklingsutgifter som måste göra en omföring från fritt eget kapital till bundet eget kapital motsvarande det belopp som aktiverats. Detta i syfte att införa en utdelningsbegränsning. Detta är ett krav från EU-direktivet och är en regel som inte tidigare funnits i Sverige.

Vilka förändringar bör alla ha koll på?

– Det kommer att bli en del följdändringar i K2 och K3. EU:s redovisningsdirektiv utgår från väsentlighetsprincipen, medan K2 inte alls är principbaserat utan regelstyrt. Så här blir det en krock.

Därutöver behöver upplysningskraven i K2 arbetas om för att överensstämma med ÅRL. I K3 kommer det tvärtom att bli en del förenklingar för mindre företag, på grund av fulharmoniseringen.

Sedan måste man även ha koll på de förändringar som rör värdering och då främst nya avskrivningsregler för immateriella tillgångar och krav på utvecklingsfond för företag som aktiverar egenupparbetade immateriella tillgångar vilket innebär en utdelningsbegränsning jämfört med tidigare.

Redan 2017 kommer en helt ny årsredovisningslag, hade man inte kunnat vänta på den?

– Nej vi var tvungna att föra in det som EU-direktivet kräver. Jag hoppas att det blir en helt ny och bättre lag 2017, men vi har ännu inte sett slutet på den processen.

Rakel Lennartsson

Gränsvärdet för mindre företag

Företag som under de två senaste räkenskapsåren inte uppfyller något av dessa gränsvärden eller ett av dessa gränsvärden utgör mindre företag. Företag som överskrider mer än ett av dessa gränsvärden utgör ett större företag.

  1. 50 anställda.
  2. 40 miljoner kronor i balansomslutning.
  3. 80 miljoner kronor i nettoomsättning.

Uppdaterad årsredovisningslag: Gäller från 1 januari 2016

  1. Viktigaste förändringar: Fullharmonisering för mindre företag (avseende gränsvärden, uppställningsformer och notinformation).
  2. Effekt: Regellättnad för företagen. Normgivning måste skrivas om. Mindre företag får kraftigt förkortad årsredovisning. Mindre företag som följer K3 får också lättnader. Terminologi och definitioner anpassas till IFRS. Krav på utvecklingsfond.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...