Resultat nr 6 2016

Nyheter

Amorteringskravet

Med två procent ska bostadslån amorteras ned till en belåningsgrad på 70 procent. Mellan 50 och 70 procent ska lånet amorteras med en procent. Amorteringskravet började gälla 1 juni 2016.

Dålig insyn hindrar inte företrädaransvar

En styrelseledamot och firmatecknare var gift med företagets vd. Efter konkurs åberopade hon bland annat att hon saknat insyn i företagets affärer som grund för att slippa ansvar för företagets skatteskulder. Domstolen konstaterade att hon var företagets legala företrädare och att ansvar inte förutsätter insyn i företagets verksamhet. I stället var det hennes skyldighet att hålla sig uppdaterad om det ekonomiska läget i företaget och se till att aktuella skatter och avgifter betalas i tid. Det fanns inte heller skäl att befria henne från betalningsskyldighet med hänsyn till att hon saknade aktieinnehav eller bestämmande inflytande i företaget.

Kammarrätten i Stockholm, 11 mars 2016, 7769-15

Vad är en förvaltningsutgift?

Förvaltningsutgifter får inte längre dras av i inkomstslaget kapital. Men vad är det egentligen?

Från årsskiftet får förvaltningsutgifter inte längre dras av i inkomstslaget kapital. Det gäller även förvaltningsutgifter som syftar till att förvärva eller bibehålla inkomster. Med anledning av detta har Skatteverket tagit ställning till vad som är en förvaltningsutgift.

Begreppet förvaltningsutgift har i tidigare praxis definierats som en utgift som uppkommit som ett led i förvaltning av de egna tillgångarna. Utgiften ska ha ett direkt samband med förvaltningen av dessa tillgångar. Vad detta innebär i praktiken är dock inte alltid lätt att avgöra. Enligt Skatteverket är utgifter kopplade till en kontinuerligt lämnad tjänst generellt sett att betrakta som förvaltningsutgifter. Ett exempel är depåavgifter.

En transaktionsutgift är däremot inte en förvaltningsutgift. Transaktionsutgifter är kopplade till förvärv, förbättring och försäljning av vissa tillgångar, en viss inkomst eller en viss kapitalvinstberäkning, alltså en specifik transaktion. Exempel på det är courtage, utdelningsersättningar och blankningspremier. Skatteverket anser dock att om courtaget bakas in i ett arvode som i övrigt avser en kontinuerligt lämnad tjänst, får arvodet anses vara en förvaltningsutgift. Om courtaget kan särskiljas från resterande arvode, kan debiteras rörligt och kopplas till en specifik transaktion, är det dock en transaktionsutgift.

Utgifter som inte har samband med tillgångar, utan i stället är kopplade till en kredit, har i praxis betraktats som förvaltningsutgifter i fall de avsett en regelbundet lämnad tjänst, exempelvis en aviseringsavgift. Detta trots att avgiften ansågs ingå som ett led i låntagarens kreditutgifter. I andra fall har kreditutgifter inte ansetts vara förvaltningsutgifter, exempelvis en avgift för bankgaranti. Enligt Skatteverket är det endast sådana kreditutgifter som avser regelbundet lämnade tjänster som ska betraktas som förvaltningsutgifter.

Avgörande för om en utgift ska anses vara en förvaltningsutgift eller en transaktionsutgift är därför om utgiften avser en kontinuerligt lämnad tjänst eller om den är kopplad till en viss transaktion.

Skatteverket, 11 april 2016, dnr 131 78171-16/111.

Uttag till husköp var förbjudet lån

En delägare och styrelseledamot i ett bolag gjorde ett uttag ur bolaget motsvarande ett underskott på hans avräkningskonto. Uttaget användes för att köpa en fastighet där delägaren och hans familj var folkbokförda.

Köpet saknade affärsmässig koppling till verksamheten, och lånet hade bokförts felaktigt vilket innebar att bolagets avräkningskonto visade positivt saldo. Dessutom hade man inte avtalat om ränta eller andra lånevillkor och det saknades säkerhet för lånet.

Sammantaget saknades grund för att lånet skulle ha lämnats på affärsmässiga grunder – det handlade alltså om ett förbjudet lån. Lånet skulle tas upp som en intäkt hos delägaren – att han inte insett att det uppstått ett låneförhållande mellan honom och bolaget utgjorde inte den sortens synnerliga skäl som kunde påverka bedömningen.

Kammarrätten i Stockholm, 7 mars 2016, 4375-15.

Ägaren saknade skepparexamen – fick båtförmån ändå

En bolagsägare hade möjlighet att använda bolagets segelbåt, vilket innebar att det förelåg dispositionsrätt. Att ägaren saknade skepparexamen, vilket var ett krav för att använda båten, påverkade inte förmånsbeskattningen. Möjligheten att disponera båten gällde 22 veckor om året; med reduktion för ett antal dagar då båten var uthyrd, uppgick förmånsvärdet till 194 500 kronor.

Kammarrätten i Jönköping, 16 mars 2016, 1306-15, 1307-15.

Liten omsättning kan slippa moms

280.000 företag och föreningar kan komma att slippa momsregistrera sig från och med nästa år. Skatteverket har föreslagit att alla näringsidkare med en årsomsättning som understiger 30.000 kronor ska slippa registrera sig, fakturera moms och redovisa och betala moms på sin försäljning. Den här ordningen tillåts i EU:s mervärdesdirektiv, men omsättningsgränsen skiljer sig från land till land. Sverige ligger lågt jämfört med andra länder, där gränsen kan variera mellan 114.000 euro (Storbritannien) och 6 696 euro (Danmark) enligt Björn Lundén Info.

Skatteverket, 21 mars 2016, dnr 131 117911-16/113.

350

  1. 350 miljoner kronor i nettoomsättning
  2. 175 mkr i balansomslutning
  3. 250 anställda

Det har varit en del prat om den nya hållbarhetslagen. Men om du inte uppfyller två av dessa tre gränsvärden behöver du inte oroa dig. Alla företag som däremot på frivillig basis vill sätta igång ett hållbarhetsarbete och rapportera till omvärlden ska naturligtvis göra det! Ett första steg kan vara att ta kontakt med din redovisningskonsult eller revisor.

Justitiedepartementet ”Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy”, 19 maj 2016.

Ekonomiska föreningar – nya regler

Från 1 juli 2016 föreslås nya regler för ekonomiska föreningar. Bland annat ska det bli enklare att ändra stadgarna, där det ska räcka med en stämma och två tredjedelar av de röstande för förändringen. Det ska också bli enklare att fatta beslut om fusion och likvidation. Möjligheten öppnas för att ta in investerande medlemmar som bara bidrar med kapital. Föreningens verksamhet ska i ökad utsträckning kunna bedrivas i ett delägt företag. Dessutom ska kapitalskyddet stärkas genom att det införs nya regler om värdeöverföringar som aktiebolagslagens regler.

Riksdagen, 27 januari 2016, 2015/12:CU10.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...