Resultat nr 7 2016

Frågor och svar

Representation måste främja verksamheten

Jag driver ett aktiebolag med 15 anställda. Företaget har expanderat mycket snabbt och jag har svårt att lära mig alla regler. Jag undrar vad representation är?

Representation är ett samlingsbegrepp för ett flertal utgifter som är avdragsgilla och som görs i syfte att främja verksamheten. Representation kan vara utgifter som kan hänföras till luncher, middagar eller olika typer av aktiviteter som exempelvis bowling eller golf. För att det ska anses vara representation måste utgiften ha ett direkt samband med verksamheten och ingå i affären. Avdrag kan dock ej göras på lyxbetonade utgifter. Avdrag medges både vid intern och extern representation. Till intern representation räknas exempelvis måltider i samband med möten och personalfester. Extern representation är utgifter i samband med affärsmöten och dylikt. Annan typ av representation finns också, såsom exempelvis representation i PR-syfte och vissa former av gåvor.

Alla regler för representation och vilka summor som är avdragsgilla hittar du i Skatteverkets allmänna råd SKV A 2004:5.

Clara Hamrén

Faktura grund för ROT

Jag äger ett fritidshus tillsammans med min syster. Vi ska nu renovera badrummet och kommer att använda ROT-avdraget för detta. Min syster har sedan tidigare en skuld till mig, och kommer därför att betala både för min och sin del av arbetet. Nu har jag hört att Skatteverket inte beviljar ROT-avdrag om jag inte betalar min del själv. Vad gäller?

Det spelar ingen roll vem som betalar din andel, så länge det är du som faktureras för arbetet. Skatteverket har tidigare återkrävt belopp som betalats ut till utförare av ROT-arbete då fakturorna betalats av någon annan än köparen. Detta har motiverats med att om köparen inte själv betalat sin faktura, har denne heller inte haft någon utgift för ROT-arbete och därmed inte rätt till skattereduktion.

Enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HDF) nyligen anses man dock ha haft en utgift redan på den grunden att man fakturerats för arbetet. Enligt HFD finns det heller inget stöd för att ställa krav på att betalningen ska ha gjorts av köparen själv för att denne ska ha rätt till skattereduktion. HFD ansåg också att det inte är motiverat att ställa krav på att köparens och betalarens mellanhavanden ska vara reglerade.

Sofia Wallebom

Hur ofta behöver jag bokföra?

Jag driver ett litet konsultbolag i aktiebolagsform. All fakturering sker i nära anslutning till kundleveransen och den årliga omsättningen uppgår till ungefär 2,3 miljoner kronor. Jag undrar hur ofta jag behöver bokföra?

I januari 2014 kom en ny normgivning för löpande bokföring (BFNAR 2013:2). Normeringen reglerar bland annat tidpunkten för bokföring. Om den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till högst tre miljoner kronor, får bokföringen senareläggas till högst 50 dagar efter utgången av det kvartal då affärshändelsen inträffade (punkt 3.7). För att få senarelägga bokföringen krävs att du ordnar verifikationerna i takt med att de mottas eller sammanställs (punkt 3.5). Om man driver ett bolag med kontanthantering så gäller andra regler avseende de kontanta transaktionerna.

Sofia Wallebom

Hur redovisas pantsatta aktier?

Mitt bolag har förvärvat ett helägt dotterbolag. Dotterbolagets aktier är pantsatta för en skuld och jag undrar nu har jag ska redovisa detta i årsredovisningen. Frågan gäller både under vilken post det ska redovisas samt vilken information som behöver lämnas kring detta. Årsredovisningen upprättas enligt K2-regelverket.

Enligt K2-regelverket p. 18.1 samt tillhörande kommentarer beskrivs vilka uppgifter som ska lämnas då företag har en ställd säkerhet för en skuld. Företaget tar upp tillgångens redovisade värde under rubriken panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna skulder och avsättningar. I nya ÅRL ska tilläggsupplysningar med några få undantag lämnas i not, så även denna upplysning. Det vill säga möjligheten att lämna tilläggsinformation direkt i resultat- och balansräkningen reduceras i jämförelse med idag.

Sofia Wallebom

När får kvittning göras?

Jag driver ett litet aktiebolag och vi upprättar årsredovisningen enligt K2-regelverket. Bolaget ingår i en liten koncern och i redovisningen har vi fordringar och skulder mot övriga bolag i koncernen. Visst kan jag väl i årsredovisningen kvitta dessa mot varandra trots att det är olika motparter?

Enligt ÅRL 2:4 samt kapitel 2 (grundläggande principer) i K2 råder ett kvittningsförbud, däremot får kvittning ske om det finns rätt enligt lag och avtal. Under förutsättning att de koncerninterna fordringarna och skulderna är legalt kvittningsbara så är nettoredovisning förenligt med god redovisningssed.

Sofia Wallebom

Får vi spela golf för friskvårdsbidraget?

Vi är ett företag med cirka 30 anställda. Vi ger alla våra anställda 3000 kr i friskvårdbidrag. Det har kommit flera frågor från personalen om vad de kan använda sitt bidrag till. Bland annat har de frågat om simning, ridning, yoga och golf. Vi undrar vad det är som gäller. Kan vi själva bestämma vad pengarna får gå till eller finns det regler för detta?

Friskvårdsbidrag är en sådan förmån som är av mindre värde som syftar till att skapa trivsel i arbetet. För att förmånen ska vara avdragsgill måste den vara lika till alla i personalen. Friskvårdsförmånen omfattar gym, friskvårdsföretag, sportanläggningar och liknande. Förmånen omfattar också mobilappar för motion och viktminskning. Även aktiviteter som yoga och simning anses omfattas av friskvårdsbidraget.

Däremot har ridning och golf (bortsett från minigolf) inte ansetts omfattas, men nu har det kommit ett nytt förhandsbesked från Skatterättsnämnden som säger att golf på så kallad pay and play-bana skulle kunna omfattas av friskvårdsbidraget. Man ska dock komma ihåg att detta är ett förhandsbesked, vilket betyder att förvaltningsrätten skulle kunna döma annorlunda i frågan.

För att se alla aktiviteter som har ansetts omfattas av förmånen se Skatteverkets hemsida.

Clara Hamrén

Moms: Vad gäller för uthyrning av vårdlokaler till kommunen?

Vi är ett fastighetsbolag som har en omfattande uthyrning av vårdlokaler till olika kommuner. Det uppstår ofta frågor vilka lokaler som då kan omfattas av den frivilliga skattskyldigheten med moms på hyran. Det gäller bland annat trivselrum och matsalar vid äldreboenden. Nu har det kommit en dom från Högsta Förvaltningsdomstolen som innebär att sådana lokaler kan omfattas av frivillig skattskyldighet. Hur kan man tolka den domen?

För att ha frivillig skattskyldighet och moms på hyran krävs normalt att det bedrivs en momspliktig verksamhet i aktuella lokaler. Det gäller dock inte för bland annat uthyrning till en kommun (3 kap. 3 § 2 st. ML) där man alltid kan ha moms på hyran såvida det inte gäller uthyrning av stadigvarande bostad eller om kommunen vidareuthyr lokaler till en icke momspliktig verksamhet.

Vad gäller då vid uthyrning av lokaler till en kommun där det finns dels bostäder som hyrs ut till vårdtagare, dels personalutrymmen till anställda i kommunen och dels lokaler som används av de boende till exempelvis olika aktiviteter samt till matsal, men där kommunens anställda är verksamma i vården?

För de senare lokalerna godkändes tidigare frivillig skattskyldighet för uthyrning till kommuner, men på senare år har det inte godtagits. Det beror på att kammarrätten i ett par mål funnit att sådana lokaler skulle betraktas som en del av stadigvarande bostad, varför frivillig skattskyldighet inte kunde medges (Kammarrätten i Stockholm 2010–09–23, mål nr 7238–7244-09 och Kammarrätten i Stockholm 2013–10–22, mål nr 3608-12).

Nu har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) 28 juni 2016 (mål nr 1113-15) prövat om uthyrning till en kommun av lokaler avseende kök med matplats, allrum, tv-rum och entréer som nyttjades av såväl de boende som personal på ett vård- och omsorgsboende utgjorde stadigvarande bostad i mervärdesskattelagens mening.

HFD konstaterar inledningsvis i domen att frivillig skattskyldighet endast kan medges för en viss fastighet eller en viss del av en fastighet (lokal). Det är därför inte möjligt att medge frivillig skattskyldighet endast för en procentuell andel av en och samma yta. I aktuellt mål var det klart att uthyrningen av den yta där bostäderna var belägna var att anse som stadigvarande bostad för vilken frivillig skattskyldighet inte kunde medges. Fråga i målet gällde dock andra ytor i byggnaden. Vad då avsåg utrymmen som utgjorde entréer, liksom exempelvis trapphus och korridorer, kunde de anses som gemensamma för alla lägenheter och lokaler i en fastighet i det allmänna bostadsbeståndet. Sådana ytor kunde då sägas vara inte uthyrningsbara, då de utgör nödvändiga biutrymmen till bostäder eller till lokaler där verksamhet bedrivs. Normalt ingår också ersättning för sådana ytor i hyresersättningarna för bostäder och lokaler. Frivillig skattskyldighet kan då inte medges för sådana utrymmen separat.

När det gällde ytor för kök med matplats, allrum och tv-rum ansåg HFD att de inte kunde betraktas som nödvändiga biutrymmen utan som lokaler, vilka kunde hyras ut för annan verksamhet. Frågan var då om de skulle ses som gemensamma ytor för två verksamheter, där den ena är skattepliktig medan den andra är undantagen från skatteplikt (stadigvarande bostad) eller om de ska anses höra till enbart en av verksamheterna. De boendes egna lägenheter innehöll här de faciliteter som är normalt för en lägenhet i det allmänna bostadsbeståndet, såsom köksdel, vardagsrum, sovrum och hygienutrymmen. Skälet till att de boende vistades i de gemensamma utrymmena med motsvarande faciliteter kunde då inte anses vara att den utrustning som fanns där saknades i de egna bostäderna. De gemensamma ytorna ansåg därför HFD inte kunde utgöra ett komplement till bostäderna. Det ansågs framgå i målet att personal från kommunen alltid fanns på plats i dessa gemensamma lokaler och att det krävdes omfattande insatser av denna när de boende befann sig i lokalerna. Det var inte fråga om omsorg i stor omfattning i de boendes egna lägenheter, utan i utrymmen där dom boende ofta befann sig, men som var inrymda i en annan klart avgränsad del av byggnaden. Uthyrningen till kommunen av kök med plats, allrum och tv-rum kunde därför inte anses avse stadigvarande bostad enligt HFD utan utrymmen där kommunen bedrev omsorgsverksamhet. Frivillig skattskyldighet kunde därför medges för dessa ytor.

Denna slutsats av HFD innebär ändring av rättspraxis då de ovan nämnda kammarrättsdomarna innebar att de här aktuella lokalerna i dessa domar ansågs utgöra delar av den stadigvarande bostaden och att en fastighetsägare därför inte kunde få frivillig skattskyldighet för uthyrning av sådana till en kommun. Den ekonomiska konsekvensen för en fastighetsägare med denna förändring är betydande. För en nyuppförd fastighet med äldre- eller vårdbostäder samt med lokaler som var aktuella i detta mål som hyrs ut till en kommun förändras avdragsrätten för ingående moms enligt följande. Tidigare kunde avdrag för ingående moms endast omfatta personallokaler som hyrdes ut med frivillig skattskyldighet till en kommun. Sedan fick ingående moms hänförlig till vad som ansågs gemensamma utrymmen, entréer, matsal, allrum med mera fördelas där ytan för personallokaler (momspliktigt) fick ställas mot ytan för bostäder (ej momspliktigt).

Med stöd av HFD-domen blir nu ingående moms som direkt kan hänföras till lokaler avseende kök med matplatser, allrum och tv-rum helt avdragsgill. Dessutom ska ytan av dessa lokaler läggas till ytan för personallokaler vid beräkning av ingående moms på gemensamma utrymmen.

Slutligen kan nämnas att HFD samma dag, 28 juni 2016 (mål nr 6743-15), meddelade dom avseende moms för frivillig skattskyldighet vid uthyrning till en kommun av lokaler där det bedrevs olika verksamheter i form av boende och stöd för personer i aktivt missbruk, öppenvård för missbrukare samt stödsamordning för personer med samsjuklighet av psykisk sjukdom och missbruk. Här hade Skatteverket nekat fastighetsägaren frivillig skattskyldighet för uthyrningen vad avsåg boenderum samt andra ytor som var gemensamma för boendet och vården. HFD fann dock att detta inte utgjorde stadigvarande bostad varför frivillig skattskyldighet skulle medges för samtliga dessa ytor.

Möjligen kan dessa två domar från HFD tolkas så att den tidigare så restriktiva tolkningen av vad som utgör stadigvarande bostad nu har blivit något mindre restriktiv.

Jan kleerup, Svalner

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%