Nyheter

Beskattning av utländska pensioner

Riksdagen har klubbat förslaget om att pensioner som intjänats i utlandet ska beskattas som svenska pensioner. Det här innebär att utländska ersättningar som ålderspension, efterlevandepension, premiepension till efterlevande och undantag för barnpension ska likställas med motsvarande svenska ersättningar när det gäller grunden för beskattning.

I samband med detta beslutades även att möjligheten att sätta ned avkastningsskatt utvidgas till utländsk skatt och kupongskatt som hänför sig till avtal om tjänstepension som ingåtts med ett utländskt tjänstepensionsinstitut. De nya bestämmelserna träder i kraft 1 januari 2016 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter 31 december 2015.

Riksdagen, 2015/16:FIU 1. Del av budgetpropositionen.

Lån till byggchef var muta

Ledaren för en av Peabs underentreprenörer döms för givande av muta för ett lån han gav till en av Peabs chefer.

En företagsledare vid en av Peabs underentreprenörer blev bekant med en av Peabs chefer när de samarbetade i olika projekt. När Peab-chefen bad om ett privat lån på 125 000 kronor tvekade företagsledaren först, men gav sedan med sig och lånade ut pengarna. Lånet skulle betalas tillbaka med ränta inom viss tid. Men återbetalningen dröjde och skedde inte förrän efter att Peab-chefen åtalats för mutbrott.

Med hänsyn till dels att underentreprenören hade ett pågående uppdrag vid bygget av Mall of Scandinavia utanför Stockholm vid tiden för lånet, dels att relationen mellan de två männen i allt väsentligt hade sin grund i deras yrkesroller, bedömde hovrätten att det förelåg ett samband mellan lånet och låntagarens tjänsteutövning.

Hovrätten ansåg att lånet var otillbörligt med hänsyn till flera omständigheter. Det fanns ett tydligt tjänstesamband mellan låntagare och långivare och låntagaren hade en befattning som innebar att han hade inflytande över beslut som hade stor ekonomisk betydelse för underentreprenören. Vidare kom initiativet från Peab-chefen som inte informerat chefer om saken. Dessutom gällde lånet en ansenlig summa pengar som gick utöver både ”artighet människor emellan” och ”kutym i seriös näringsverksamhet”.

Ledaren för entreprenörsföretaget dömdes för givande av muta till villkorlig dom och dagsböter och företaget fick en företagsbot om 50 000 kronor.

Svea hovrätt, 18 November 2015, 7920-15.

Diskriminering: Graviditet var diskrimineringsgrund

En kvinnlig chaufför som sökte ny anställning på ett transportbolag var höggravid vid anställningsintervjun. När hon inte fick tjänsten gjorde Diskrimineringsombudsmannen gällande att det var på grund av att hon var gravid. Bolaget bestred och gjorde gällande att kvinnan inte var lämplig för uppdraget. Enligt Arbetsdomstolen, AD, var det bolagets ansvar att visa att dess agerande inte hade med kvinnans graviditet att göra. Bolaget hade inte visat något som gav anledning att ifrågasätta hennes personliga lämplighet. AD fastslog därför att kvinnans graviditet var den avgörande anledningen till att hon inte erbjöds någon tjänst, och att det handlade om könsdiskriminering.

Bolaget skulle betala kvinnan 75.000 kronor i diskrimineringsersättning.

Arbetsdomstolen, 2 december 2015, A199/14, 72,15.

Förslag om ny patentdomstol

Regeringen föreslår att Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen ska tas bort. I stället ska mål och ärenden med anknytning till immaterialrätt, marknadsrätt och konkurrensrätt hanteras av en ny Patent- och marknadsdomstol som blir del av Stockholms tingsrätt. Den övre instansen, Patent- och marknadsöverdomstolen, placeras vid Svea hovrätt. Det nya systemet föreslås gälla från 1 september 2016.

Justitiedepartementet, 26 november 2015, 2015/16:57.

Ny tullag

En ny tullag föreslås för att svenska regler ska stämma överens med EU:s nya tullkodex. Den nya lagen ersätter den nuvarande tullagen och en ny lag om vissa tullbestämmelser ersätter lagen om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan. Samtidigt föreslås ändringar i lagen om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen och lagen om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet.

En del av ändringarna i EU:s tullkodex är redaktionella, men det finns även förändringar i sak. De handlar bland annat om elektronisk kommunikation (som ska öka), centraliserad klarering (som ska behållas tills den övergår till elektronisk form), särskilda förfaranden kring aktiv förädling och allmänna ursprungsregler (kodexen gör det möjligt att införa produktspecifika ursprungsregler för alla produkter).

Finansdepartementet, 13 november 2015, lagrådsremiss ”En ny svensk tullagstiftning”.

Hårda bud för bolagsföreträdare

I två fall blev bolagsföreträdare betalningsskyldiga trots att de vidtagit långtgående åtgärder.

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett fall prövat två frågor rörande företrädaransvar under företagsrekonstruktion. Det gällde till att börja med om företrädaren kunde vara betalningsskyldig för skatteskulder som uppkommit innan rekonstruktionen inleddes, men förfallit till betalning under rekonstruktionsförfarandet. Vidare var frågan om det var grovt oaktsamt att vänta en vecka vid rekonstruktionens upphörande innan konkursansökan lämnades in.

Domstolen ansåg till att börja med att det krävs skäligt rådrum för att en gäldenär ska få chansen att uppfylla syftet med en rekonstruktion, vilket är att göra en rörelse lönsam igen. Därför kunde inte företrädaren bli ansvarig för skuld som uppkommit innan rekonstruktionsförfarandet inleddes men förfallit till betalning först därefter.

Däremot ansåg domstolen att företrädaren var grovt oaktsam då han inte ansökte om konkurs direkt när rekonstruktionsförfarandet upphörde. Att han väntade en vecka utan att det fanns några skäl för dröjsmålet innebar att bolagsföreträdaren inte kunde befrias från ansvar för bolagets skatteskulder.

I ett fall vid Kammarrätten i Göteborg hade en bolagsföreträdare vidtagit en rad åtgärder för att rädda sitt bolag; bland annat hade han skjutit till nära en miljon kronor i ovillkorade aktieägartillskott, förhandlat med hyresvärden om avflyttning och genomfört utförsäljning av bolagets lager. Han hade emellertid väntat med att försätta bolaget i konkurs fyra månader efter att kontrollbalansräkningen visade att det egna kapitalet var slut, och två månader efter att mervärdesskatten förföll till betalning.

Förvaltningsrätten konstaterade följande: Mannen var bolagets företrädare, och därmed betalningsskyldig när skatten förföll till betalning, men han underlät att betala. För att undgå ansvar skulle han ha vidtagit åtgärder för att få till stånd en samlad avveckling av skulderna, som företagsrekonstruktion, betalningsinställelse och konkurs. Ingen av de åtgärder som bolagsföreträdaren vidtog var sådana som gjorde att han kunde undgå betalningsansvar. Kammarrätten instämde i förvaltningsrättens bedömning.

Som Resultat skrivit tidigare, är slutsatsen även denna gång, att en bolagsföreträdare som inte vidtar adekvata åtgärder för företagsrekonstruktion eller konkurs, löper stor risk att bli personligen ansvarig för bolagets skatteskulder.

Högsta förvaltningsdomstolen 29 oktober 2015, 7045-14. Kammarrätten i Göteborg, 2 november 2015, 5061-15.