Innehåll

Resultat nr 1 2017

Dags att sätta sig in i uppdaterade K2/K3

Nu måste alla välja!

K2 och K3 har påverkats av ändringarna som gjordes i årsredovisningslagen 2016. Därför har Bokföringsnämnden uppdaterat redovisningsregelverken. Resultat har pratat med Caisa Drefeldt, auktoriserad revisor och tidigare ledamot i Bokföringsnämnden, för att få koll på de viktigaste förändringarna.

Vad är det första man som företagare bör läsa in sig på?

– Aktiebolag och ekonomiska föreningar bör läsa på noga om övergångsreglerna. De flesta förändringarna gäller för kalenderår 2016, men det finns vissa punkter som inte behöver tillämpas förrän nästa räkenskapsår. Övriga företagsformer, som ska göra en årsredovisning enligt årsredovisningslagen och som är mindre, får vänta ett år till. Det blir alltså skarpt läge för val av regelverk inför år 2017. Men mitt råd är att läsa på och börja fundera redan nu så att man är förberedd när det är dags, säger Caisa Drefeldt.

Vilka är de största förändringarna i K2?

– Att alla mindre företag som gör en årsredovisning nu ska tillämpa K2 (2016:10 år i mindre företag). Nu måste alla välja, senast för räkenskapsår som påbörjas närmast efter sista december 2016 (gäller förstås inte dem som redan är inne). Min uppmaning är att man verkligen läser in sig på regelverket nu och ser över sina årsredovisningsmallar med tanke på lagändringarna där vissa saker flyttats till not och andra till förvaltningsberättelsen. Men lagändringarna som återfinns i K2 i BFNAR 2016:10 gäller redan för årsredovisningen 2016, så man kan inte vänta med att se över att mallen är riktig tills man ska göra årsredovisningen enligt K2 eller K3.

Omarbetade K2 har samma struktur som K3-regelverket, men det innehåller fortfarande lika många exempel. En annan förändring är att det omarbetade K2-regelverket inte som tidigare är utformat som separata regelverk för olika företagsformer, utan som ett samlat regelverk. Eftersom varje kapitel innehåller särregler för olika associationsformer, uppmanar Caisa Drefeldt alla att läsa hela kapitlet.

– Exempelvis finns det särregler för resultaträkningens uppställning. Även reglerna är ändrade så att varje transaktion nu ska redovisas var för sig. Det är ett klargörande och innebär exempelvis att andra säkringsredovisningar än säkringsredovisning av poster i utländsk valuta inte är tillåtna i detta förenklade regelverk. I förordet klargörs att för företag som har mer komplexa transaktioner är K2 inte ett lämpligt regelverk, utan dessa bör redovisa enligt K3, säger Caisa Drefeldt.

Det finns flera klargöranden och ändringar i omarbetade K2. Bland annat bör man känna till att eftersom det inte längre är tillåtet att aktivera egenupparbetade anläggningstillgångar i K2 har man även klargjort skillnaden mellan förvärvade immateriella tillgångar och egenupparbetade immateriella tillgångar. Man har dessutom ändrat reglerna avseende värdering av egentillverkade varulager och arbete till fast pris så att det nu är tillåtet att ta upp skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.

Hur är det med frågan om koncernredovisning i K2, är den löst nu?

– Ja, ett företag som vill avge koncernredovisning i sin årsredovisning får inte tillämpa K2 utan måste tillämpa K3, säger Caisa Drefeldt.

Medför det att det är tillåtet för företag som tillämpar K2 att låta en kassaflödesanalys ingå i årsredovisningen?

– Ja, företag som tillämpar K2 frivilligt kan upprätta en kassaflödeanalys. Regeln om detta finns i kapitel 21 i K2. Detta har varit väldigt efterfrågat av användarna, säger Caisa Drefeldt.

Den största nyheten i omarbetade K3 är att regelverket inte längre ställer högre upplysningskrav än vad årsredovisningslagen gör för mindre företag.

En annan nyhet är att K3 har kompletterats med regler och beskrivningar runt fond för utvecklingsutgifter, som är tvingande enligt årsredovisningslagen för aktiebolag och ekonomiska föreningar som aktiverar egenupparbetade immateriella tillgångar. Dessutom har man klargjort skillnaden mellan förvärvade immateriella tillgångars anskaffningsvärde och vad som är egenupparbetade tillgångar.

I kapitel 17 har man dessutom klargjort ytterligare kring komponentuppdelning och tillkommande utgifter, bland annat att man ibland behöver göra ett partiellt byte av komponent.

Pernilla Halling

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer