Resultat nr 2 2017

Frågor och svar

Tål mitt kassaregister regnig torghandel?

Mitt företag medverkar då och då med försäljning på olika marknader och torgförsäljningar. Samtidigt omfattas vi av kassaregisterlagen. Eftersom det innebär att vi använder vårt kassaregister och våra kontrollenheter i utomhusmiljö undrar jag om det finns något särskilt att tänka på kring det.

På Skatteverkets hemsida hittar du en hel del information om vad som gäller kring kassaregister. Bland annat står det att den som använder kassaregister och kontrollenheter i utomhusmiljöer utsätter dem för olika vädersituationer som av naturliga skäl varierar under året. I Skatteverkets bestämmelser finns inga föreskrifter som anger att kassaregister/kontrollenheter – som sammankopplade enheter – ska klara olika slag av vädersituationer som kan förekomma på torg- och marknader. Företag som lyder under kassaregisterlagen får använda valfritt kassaregister och valfri kontrollenhet så länge kassaregistret är tillverkardeklarerat och kontrollenheten är certifierad.

Det är tillverkarens ansvar att testa att ett tillverkardeklarerat kassaregister uppfyller de föreskrivna kraven.

Vad gör jag när styrelsen får en ny medlem?

Tidigare valde en av styrelsemedlemmarna i mitt företags styrelse att sluta av personliga skäl. En ny styrelseledamot har tagits in och jag har förstått att detta ska ändras hos Bolagsverket. Hur gör jag enklast?

Från och med 1 januari har Bolagsverket sänkt avgiften för att elektroniskt ändra företrädare och revisorer. Att använda sig av e-tjänsten på verksamt.se i stället för att skicka in en pappersblankett kostar 600 kronor, 300 kronor billigare än att göra ändringen på en blankett.

Genom att använda e-tjänsten kan du ändra styrelse, företagsnamn, bolagsordning, delägaruppgifter med mera för aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, enskilda näringsidkare, ekonomisk förening och bostadsrättsförening.

Vilka ska tillämpa K2?

Jag undrar vad som gäller avseende nya K2 regelverket (BFNAR 2016:10). Vilka företag ska tillämpa det och när? Tveksam till om mitt företag berörs.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar som har ett räkenskapsår som påbörjas efter 31 december 2015 ska tillämpa det nya allmänna rådet (Årsredovisning i mindre företag, BFNAR 2016:10). Övriga företag som upprättar årsredovisning och har ett räkenskapsår som påbörjas efter 31 december 2015 får välja att tillämpa det nya allmänna rådet. Från och med räkenskapsår som påbörjas efter 31 december 2016 ska alla företag som upprättar årsredovisning tillämpa det nya allmänna rådet.

Vad ska noten om anställda omfatta?

Jag driver ett konsultföretag och har under senare år upprättat årsredovisningen själv, jag använder mig av K2-regelverket. Min fundering avser noten om anställda. Hur omfattande behöver upplysningen vara, har det skett några förändringar i nya årsredovisningslagen?

När det gäller information om anställda har det skett en rätt radikal förändring. Enligt nya årsredovisningslagen behöver mindre företag endast upplysa om medelantalet anställda, det vill säga någon information om kostnader avseende anställda behöver inte längre anges.

Ska jag skatta för dricksen?

Jag är på väg att öppna en restaurang och trodde att jag kände till det jag behövde veta. Men så fick jag frågan från en av mina tänkta anställda om hur dricks ska hanteras. Då insåg jag att jag är osäker på vad som gäller. Vad behöver jag tänka på om kunden ger dricks i form av kontanter direkt till personalen?

I höstas kom Skatteverket med ett nytt ställningstagande som handlar just om dricks och hur denna ska hanteras. I korthet kan man säga att dricks ses som skattepliktig inkomst av tjänst som ska redovisas i deklarationen. Om kunden lämnar dricksen kontant till personalen är det mottagaren som själv ska ta upp den i sin deklaration. Det utgår inte några arbetsgivaravgifter på dricksen i det fallet och dricksen som lämnas från kunden direkt till mottagaren ska inte bokföras av arbetsgivaren.

Lite annorlunda blir det om dricksen exempelvis samlas i en skål och sedan fördelas av arbetsgivaren. Då ses ersättningen som att den kommit från arbetsgivaren och inte från kunden, och betraktas då som inkomst för företaget och som vanlig lön till de anställda.

På skatteverkets hemsida hittar du ställningstagandet (diarienummer 131 184388-16/111) i sin helhet.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer