Innehåll

Resultat nr 6 2018

Pension: Så fungerar direktpension täckt av kapitalförsäkring

Företagare med aktiebolag kan välja att ha direktpension som täcks av en kapitalförsäkring. Men se upp med redovisningen. Den påverkas av om du har valt K2 eller K3.

I Resultat nr 5 hjälpte redovisningsspecialist Eva Törning till att reda ut hur kapitalförsäkringen ska redovisas. I detta nummer handlar det om lösningen med direktpension kopplad till en kapitalförsäkring.

En kapitalförsäkring är en placering som kan användas för att bygga upp placerat kapital (i stället för att investera i aktier och liknande värdepapper) men den kan även användas för att täcka en direktpension.

– Att använda kapitalförsäkringen för täckning av direktpensionen är inte ovanligt. Men det är viktigt att vara vaksam när det kommer till redovisningen då den påverkas av om du följer K2- eller K3-regleverket, säger Eva Törning.

Det som gäller, utifrån både K2 och K3, är att en direktpension vars storlek är beroende av värdet på en kapitalförsäkring, ska redovisas till kapitalförsäkringens redovisade värde. Detta gäller oavsett om företaget tillämpar K3 eller K2. Kapitalförsäkringen får inte kvittas mot avsättningen. Det är dock viktigt att komma ihåg att om kapitalförsäkringen inte täcker särskild löneskatt ska ytterligare en avsättning göras för denna skatt.

– Avsättningen för löneskatt begränsas enligt K2 till löneskatten på pensionsavsättningens redovisade värde, säger Eva Törning.

Är det däremot K3-regelverket som ska följas ska avsättningen för särskild löneskatt baseras på kapitalförsäkringens verkliga värde, och inte på det redovisade värdet. (Läs mer om redovisning av kapitalförsäkringar i Resultat nr 5.2018).

– Det här beror på att förpliktelsen enligt K3 är beroende av det verkliga värdet av kapitalförsäkringen. I RedU 14 förtydligas att utbetalningarna från kapitalförsäkringen för att täcka pensionsåtagandet görs utifrån kapitalförsäkringens verkliga värde, vilket innebär att erläggandet av särskild löneskatt baseras på kapitalförsäkringens verkliga värde, förklarar Eva Törning.

I RedU 14 finns ett exempel där ingående försäkringskapital uppgår till 5.100 och ingående redovisat värde uppgår till 3.860. Om kapitalförsäkringen inte täcker särskild löneskatt innebär det att företaget har följande avsättningar:

Enligt K3: Pension 3.860 + särskild löneskatt 1.237 (5.100*24,26%)

Enligt K2: Pension 3.860 + särskild löneskatt 936 (3.860*24,26%).

Utgående försäkringskapital är detsamma som verkligt värde varför företaget som utgående balans för året får (oavsett om företaget tillämpar K3 eller K2):

Pension 2.600 + särskild löneskatt 631 (2.600 *24.26%).

I exemplet har kapitalförsäkringen minskat i värde med 1.260 vilket utgör ett netto av insättningen på 1.140 och uttaget på 2.400. Därmed minskar också avsättningen för särskild löneskatt enligt K2 med 24,26% på detta belopp vilket utgör 305 (IB 936 – UB 631). Avsättningen enligt K3 får en större minskning eftersom IB utgörs av särskild löneskatt på det verkliga värdet vilket är högre än det redovisade värdet.

När uttag görs från kapitalförsäkringen och uttaget representerar en oredovisad värdestegring och pengarna används för att betala ut en pension uppkommer både en personalkostnad och en finansiell intäkt:

Antag ett uttag på 100 som inte urholkar det redovisade värdet på kapitalförsäkringen (det vill säga redovisat värde är fortfarande lägre än verkligt värde), vi bortser här från särskild löneskatt (se exemplet längre ner).

Har kapitalförsäkringen pantsatts är det också viktigt att komma ihåg att ta upp den som en ställd pant i not i årsredovisningen. Det är då kapitalförsäkringens redovisade belopp som anges som ställd pant.

Charlotta Marténg

Bank
11002100
Finansiell intäkt
1100
Personalkostnad
2100

1. Uttag från kapitalförsäkring som inbetalas på företagets bankkonto.

2. Utbetalning av pension till den anställde.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%