Resultat nr 1 2019

Listan nytt i lagboken 2019: Nytt år – nya regler

Nytt år innebär nya regler. Tidningen Resultat ger dig en kort sammanfattning av några av de viktigare regelförändringarna som kan vara bra att känna till och som trädde i kraft 1 januari 2019.

Arbetsgivardeklaration på individnivå

Den största förändringen med de nya reglerna blir att arbetsgivaren inte längre ska redovisa lön och skatteavdrag i ett totalbelopp för samtliga anställda. Fram tills årsskiftet 2018/2019 (eller halvårsskiftet för vissa företag) har det fungerat som så att arbetsgivaren senast 31 januari året efter att ersättningen betalats ut ska lämna en kontrolluppgift där det framgår vem som fått ersättning, förmåner och för vem utbetalaren gjort skatteavdrag.

Med de nya reglerna gäller det att hålla koll på alla uppgifterna och redovisa dem varje månad. Det som ska specificeras för varje anställd är utbetald ersättning, förmåner och skatteavdrag.

Genom att arbetsgivardeklaration införs på individnivå kommer det att bli enklare för de anställda att kontrollera hur mycket arbetsgivaravgift som betalats in och att skatter har dragits av. Samtidigt blir det enklare för Skatteverket att komma åt svartarbete och förutsättningarna att hitta oredovisade inkomster ökar.

Entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg-och anläggningsbranschen

En arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för arbete i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt från en annan entreprenör högre upp i kedjan. Med entreprenad menas företag som har utlovat att utföra ett arbete för en bestämd betalning.

Ansvaret att betala ut lön ska i första hand gälla uppdragsgivaren, det vill säga den entreprenör som har anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. Om uppdragsgivaren inte betalar eller inte kan nås ska även entreprenören högst upp i kedjan, huvudentreprenören, kunna ansvara för att lönen utbetalas. Lagen ska även gälla när arbetstagaren har varit utstationerad till annan plats.

Karensavdrag ersätter karensdag

Ersättningssystemet vid sjukfrånvaro ändras från och med 1 januari 2019. Karensavdraget ska i princip motsvara karensdagen beloppsmässigt och kommer att uppgå till 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning av sjuklönen. Framför allt kommer detta att spela roll för dem som jobbar långa arbetspass vissa dagar, men har kortare arbetstid andra dagar. Med det nya systemet blir avdraget lika stort oavsett vilken dag personen är sjuk.

För den som inte omfattas av sjuklönelagen blir karensavdraget en hel dag med kalenderdagsberäknad sjukpenning. Regeländringen gäller inte personer som enbart får inkomst som egenföretagare.

Sänkt bolagsskatt

Bolagsskatten sänks från 22 procent till 20,6 procent från 2021. Sänkningen ska ske i två steg. För beskattningsår som börjar efter 31 december 2018 men före 1 januari 2021 ska bolagsskatten vara 21,4 procent. Därefter sänks den till 20,6 procent.

Nya momsregler för värdebevis/vouchers

De nya reglerna omfattar vouchrar utställda efter 31 december 2018, och man kommer att skilja på enfunktionsvoucher och flerfunktionsvoucher. I de fall det finns tillräckligt med uppgifter om momsen som ska betalas när varan eller tjänsten inlöses samt i vilket land den ska omsättas räknas vouchern som ställs ut som en enfunktionsvoucher.

Högre jobbskatteavdrag och högre grundavdrag för pensionärer

Det utökade jobbskatteavdraget som klubbades igenom väntas ge mer i plånboken för majoriteten löntagare med inkomster upp till 31.310 kronor i månaden. Budgeten betyder också sänkt skatt för pensionärer med 21.000 kronor eller mindre i månadsinkomst.

Höjd gräns för att betala statlig inkomstskatt på arbetsinkomster

Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs, och blir 42.000 kronor 2019 i stället för 40.600 kronor.

Enklare att vabba

Kravet på att göra en anmälan första dagen tas bort. Den som stannar hemma från arbetet eller går miste om a-kassa för att ta hand om ett sjukt barn kommer bara behöva göra en ansökan för att kunna få ersättning för VAB.

Radio-och tv-avgiften ersätts

Riksdagen har beslutat att ersätta den nuvarande radio- och tv-avgiften med en allmän public service-avgift från och med 1 januari 2019. Denna ska betalas direkt med skatten av alla som vid årets ingång fyllt 18 år och har en beskattningsbar inkomst. Public service-avgiften administreras av Skatteverket.

Charlotta Marténg

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%