Innehåll

Resultat nr 2 2019

Lön: Så räknar du ut karensavdraget

Karensdagen har ersatts av ett karensavdrag. Var uppmärksam på om det påverkar ditt företags löneadministration.

De nya reglerna om karensavdrag började gälla 1 januari i år då karensavdraget infördes. Det påverkar dig som arbetsgivare, och innebär att när en av dina anställda blir sjuk får du räkna på ett nytt sätt. Det är också en god idé att vara uppmärksam på om ditt företags löneadministration påverkas.

Karensavdraget görs i samband med sjukfrånvaro, och avdraget är 20 procent av den sjuklön eller sjukpenning som man får vid en genomsnittlig arbetsvecka. Beloppet baseras alltså på hur mycket den anställda arbetar i genomsnitt en kalendervecka. För personal som har en bestämd sysselsättningsgrad, till exempel heltid eller deltid, ska du utgå från det som är överenskommet.

Jobbar dina anställda utifrån en oregelbunden sysselsättningsgrad är det du som arbetsgivare som ska göra en bedömning av hur mycket personen skulle ha arbetat en genomsnittlig vecka.

På verksamt.se finns ytterligare information om karensavdraget och räkneexempel för karensavdraget.

Där kan du till exempel se att för en anställd som arbetar regelbundet kan det se ut på följande sätt:

Anställd med rätt till sjuklön

Lön: 110 kr/timme

Sjuklön: 88 kr/timme (110 kr × 0,8)

Genomsnittlig veckoarbetstid:

40 timmar

Veckoersättning i sjuklön: 3520 kr (40 timmar × 88 kr)

Karensavdrag:

20 % av genomsnittlig veckoersättning av sjuklön: 704 kr (3520 kr × 0,2)

Du som har enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag påverkas inte av de nya reglerna utan har kvar det antal karensdagar du själv har valt. Har du aktiebolag räknas du som anställd i ditt företag och samma regler gäller för dig som för andra anställda. I stället för en karensdag görs alltså ett karensavdrag.

Charlotta Marténg

Hur räknar jag?*

Sammalöneregeln

  1. När? Sammalöneregeln får du använda för anställda som har en fast vecko- eller månadslön.
  2. Hur? Enligt regeln består semesterlönen av den aktuella vecko- eller månadslönen, eventuella fasta lönetillägg samt ett semestertillägg. Semestertillägget per dag är 0,43 procent av månadslönen för anställda med månadslön, och 1,82 procent av veckolönen för anställda med veckolön.
  3. Kom ihåg! Om den anställda har rörliga lönedelar, som exempelvis provision eller ob-ersättning, är semesterlönen för dessa lönedelar 12 procent av den anställdas sammanlagda rörliga lön under semesteråret. Om den rörliga lönedelen kan uppskattas till minst 10 procent av den anställdas totala lön under semesteråret ska du använda procentregeln i stället för sammalöneregeln vid beräkning av semesterlönen.

Exempel: En anställd har en månadslön på 25.000 kronor.

25.000 × 0,0043 = 107,50 kronor per semesterdag utöver ordinarie månadslön.

Procentregeln

  1. När? Procentregeln ska användas för anställda som inte har en bestämd vecko- eller månadslön, anställda vars sysselsättningsgrad har varierat under intjänandeåret och anställda med en hög andel rörlig lön. Du har dock rätt att använda procentregeln för alla anställda oavsett löneform.
  2. Hur? Enligt regeln är semesterlönen 12 procent av den semestergrundande lönen under intjänandeåret vid 25 semesterdagar. Om den anställda har rätt till fler semesterdagar måste du därför öka semesterlönen med 0,48 procent för varje extra dag.
  3. Kom ihåg! Till den semesterlönegrundande lönen räknas inte utbetald semesterlön, vissa fall av permitteringslön och ersättning för semesterlönegrundande frånvaro.

Exempel: En timanställd har 170.000 kronor i semestergrundande lön under intjänandeåret och har rätt till 25 dagars semester.

(170.000 × 0,12) /25 = 816 kronor per semesterdag.

* Kom ihåg att det kan finnas kollektivavtal som påverkar sättet att räkna.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%