Innehåll

Resultat nr 5 2019

När ska mina anställda förmånsbeskattas för vård?

Förmån för hälso- och sjukvård, samt företagshälsovård. Var går gränserna? Resultat reder ut.

Senaste året har beskattning av företags-hälsovården hamnat i fokus. Förklaringen är ett riksdagsbeslut från våren 2018. Då bestämde politikerna att skattefriheten för förmån av inte offentligt finansierad hälso- och sjukvård skulle slopas. De nya reglerna infördes 1 juli 2018 och innebär att en anställd som får icke offentligt finansierad hälso- och sjukvårdsförmåner av sina arbetsgivare, till exempel en sjukvårdsförsäkring, förmånsbeskattas. Arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter för förmånen och samtidigt är kostnaden avdragsgill i verksamheten.

Så långt kan det tyckas tydligt, men frågor har dykt upp sedan de nya reglerna började gälla. Framför allt handlar det om gränsdragningar och att hålla isär begreppen. Företagshälsovård och hälso- och sjukvård är två olika saker:

Företagshälsovård har organisationen och arbetsplatsen i fokus medan hälso- och sjukvård (eller ”vanlig vård”) sätter individen i fokus.

– En arbetsgivare har skyldighet att tillhandahålla företagshälsovård utifrån vad arbetsförhållandena kräver, men har ingen skyldighet att erbjuda sina anställda tillgång till vanlig vård, säger Peter Munck af Rosenshöld, vd på branschorganisationen Sveriges Företagshälsor.

Redan innan de nya reglerna infördes var det vanligt att arbetsgivare erbjöd de anställda hälso- och sjukvårdsförsäkring avseende icke offentligt finansierad sjukvård. När situationen var sådan att förmån av hälso- och sjukvård var skattefri behövde arbetsgivaren och arbetstagaren aldrig fundera på i vilket syfte en arbetstagare sökte vård.

Nu är situationen annorlunda. För att inte förmånsbeskattas måste det finnas en koppling mellan den anställdes hälsoproblem och arbetssituationen. Då faller det under företagshälsovård – som fortfarande är skattefritt.

– Grunden är att allt man får av sin arbetsgivare är skattepliktigt. Om arbetsgivaren erbjuder en försäkringslösning där den anställde snabbare kan få vård om denne bryter ett ben eller får halsfluss ska det förmånsbeskattas, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.

Det betyder också att de nya reglerna säger att allmänna hälsoundersökningar, som att låta alla anställda genomgå en hälsokontroll årligen, inte längre är skattefria. Hälsoundersökningarna måste kunna motiveras av att det systematiska arbetsmiljöarbetet kräver dem. Alltså: ur ett skatteperspektiv är det ännu viktigare än tidigare att ha relevanta planer för sitt arbetsmiljöarbete.

– Och det är det som gör att man landar i gränsdragningsproblematiken. Om lagen kräver en viss nivå av företagshälsovård var går då gränsen för vilka hälsoproblem som är arbetsrelaterade? Exempelvis vet man att stress över tid kan öka risken för högt blodtryck, säger Peter Munck af Rosenchöld.

Sedan reglerna förändrades har Sveriges Företagshälsor fört diskussioner med Skatteverket för att klargöra läget. På Skatteverkets rättsliga vägledning finns ett antal exempel. Några av dem återges här, exemplen i sin helhet finns att läsa på Skatteverkets webb.

Men viss gränsdragningsproblematik återstår ändå, situationer där det handlar om tolkningar av vad som faller inom ramen för förebyggande eller rehabiliterande åtgärder från företagets sida. Sådana är nämligen också undantagna från skatteplikt.

– Huvudregeln när man pratar om rehabilitering och förebyggande arbete är att sådant som rör muskler, skelett och psykisk ohälsa räknas dit. Tanken är att vanliga människor med vanliga jobb ska kunna känna sig trygga med att arbetsgivaren uppfyller sin skyldighet att se till att de mår bra på jobbet. Men pratar vi om rena operationer, IVF-behandlingar eller exempelvis syn-operationer faller det under sådant som ska förmånsbeskattas, säger Pia Blank Thörnroos.

Fakta: Hur ska man räkna?

  1. Den skattepliktiga förmånen av en sjukvårdsförsäkring som omfattar både skattepliktiga och skattefria insatser kan schablonmässigt beräknas till 60 procent av försäkringspremien.
  2. Procentsatsen har bedömts representera den genomsnittliga andel av försäkringsföretagens utbetalningar inom sjukvårdsförsäkringarna som avser insatser som är skattepliktiga.
  3. Den schablonmässiga beräkningen kan tillämpas från det att reglerna om skatteplikt för icke offentligt finansieras sjukvård infördes 1 juli 2018.
  4. Om en försäkringsgivare eller arbetsgivare anser att den skattepliktiga delen av premien är lägre än 60 procent, ska den beräknade fördelningen dokumenteras och vid förfrågan kunna visas upp för Skatteverket.
  5. Källa: Skatteverket

Charlotta Marténg

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%