Innehåll

Resultat nr 2 2020

Digitala kvitton – snart väntas de på bred front

Vill du ha kvitto? Frågan uttalas ständigt i affärer, på krogar och kaféer. Men inte så länge till om man ska tro Per Willstedt på Aspia. Han är övertygad om att digitala kvitton snart tar över och skickas automatiskt till kunden.

– Det har tagit längre tid än jag trodde. Men nu tror jag att det lossnar. Om fyra–fem år har digitala kvitton tagit över, det är jag övertygad om, säger Per Willstedt, ansvarig för tjänsteområde redovisning på Aspia och Auktoriserad Redovisningskonsult FAR.

Möjligheten att göra kvitton digitala har funnits i många år. Fördelarna med digitala kvitton är många. Några har hoppat på tåget. Ändå har det gått trögt. Men nu har två nyckelspelare, Ica och Kivra slagit sig samman. Och då kan det gå undan, tror Per Willstedt.

Kivra har funnits som digital brevlåda sedan 2013 och är ett privat initiativ med HMs förre VD Karl-Johan Persson som stor ägare.

Andra digitala brevlådor är E-boks, Digimail och statliga Min myndighetspost. Men Kivra är helt dominerande i Sverige.

– Jag tror att Kivra blir dominerande också när det gäller digitala kvitton. För användarna är det bra att ha alla kvitton samlade på en plats i stället för att man har kanske tio olika ställen, säger Per Willstedt.

Digitala kvitton ska spara tid hos företagen och förenkla livet för konsumenterna. Minskad administration, enklare rutiner och ökad säkerhet hör till fördelarna.

Det finns också bedömare som tror att digitala kvitton kan göra det enklare att förebygga kriminalitet när kvitton blir digitala på bred front. Skatteflykt och andra ekobrott kan bli svårare när kvitton hanteras i digitala, slutna system.

Ytterligare en fördel är hållbarheten. Ett papperskvitto bleknar på ett par år, det gör inte det elektroniska kvittot. Den som köper en cykel och sparar kvittot i en pärm kan mycket väl upptäcka, när cykeln har gått sönder efter något år, att kvittot är i stort sett oläsligt.

En annan fördel är att både säljare och köpare lätt kan hitta sina elektroniska kvitton eftersom de är sökbara.

Och miljön skonas, åtminstone lite. I Sverige producerar vi enligt Svensk Handel cirka 1,7 miljarder papperskvitton, motsvarande 60 000 träd, per år.

Övergången har kommit längre när det gäller kvitton för privatkunder än när det gäller kvitton för företagskunder.

Tidigt ute med digitala kvitton har Axfoodgruppen, med kedjor som Hemköp och Willys, varit. Nu aviserar Ica att man kommer med på tåget, liksom Jula och Åhléns. Den digitala plattformen i det här fallet blir Kivra.

– Handeln måste driva på. Att detaljhandelsjättarna börjar med digitala kvitton kan bli avgörande. Nu kommer det att gasa på, nu lossnar det, säger Per Willstedt.

Hittills har ett slags mellanting varit ganska vanligt bland företagskunder, nämligen att man fotograferar kvittot. Det ger en del av de digitala fördelarna. Men man måste spara både papperskvittot och det digitala kvittot.

– Den som fotograferar sina kvitton och därefter kastar dem bryter mot bokföringslagen. Det problemet försvinner när vi går till uteslutande digitala kvitton, säger Per Willstedt.

Han hoppas att svenska företag snart ska ges möjlighet att överge lösningen med fotograferade kvitton till förmån för ett helt digitalt flöde.

Nu har flera olika aktörer enats om en gemensam standard för digitala kvitton. Det kommer troligen att underlätta övergången.

– Nu måste vi få ordning på detta. Om man hoppar över steget med fotografering blir det smidigare att få in kvittot direkt i sin bokföring, man slipper en massa dubbelarbete, säger Per Willstedt.

På ett företag ska olika system kunna interagera. Kassaregistret ska kunna hantera informationen och kopplas samman med bokföringen.

– Men när man lyckas med det har man skapat ett digitaliserat flöde som är säkert och effektivt, säger Per Willstedt.

Även med avfotograferade kvitton kan man skapa ett digitaliserat flöde. Men processen blir betydligt smidigare om kvittot är digitalt från början.

Per Willstedts råd är att man ska se till att ha ett bra systemflöde för sin bokföring. Då kan man förenkla en stor del av det administrativa arbetet.

– Då kan man ägna sig åt att skapa värden i stället för att hitta kvitton, säger Per Willstedt.

Text: Björn Dickson

Fakta digitala kvitton

Så länge ska man spara kvitton

  1. Grundregeln är att ett företag ska spara underlag, som kvitton, på samma sätt som det kom in till företaget. Papperskvitton sparas i pappersform. Normalt ska man spara kvitton i sju år. Men om man fotograferar papperskvitton så att de blir digitala ska papperskvittot sparas i tre år. Det digitala kvittot ska sparas i sju år.

Enhetlig standard

  1. Under 2018 kom en enhetlig standard för att föra över kvittoinformation digitalt. Bakom standarden står organisationerna IT & Telekomföretagen och Svensk handel samt Skatteverket och leverantörer av kassaregister och elektroniska kvitton.

Några aktörer

  1. Några företag som arbetar med digitala kvitton är Kivra och Findity samt Expense som har en app för att fotografera kvitton. Kivra väntas bli den stora plattformen för att hantera digitala kvitton.

    Ica, Åhléns och Jula är stora kedjor ligger i startgroparna för att börja erbjuda digitala kvitton. Sedan tidigare erbjuder Hemköp och Willys digitala kvitton.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%