Här svarar Resultats experter på dina frågor om skatt, redovisning, arbetsrätt och annat som rör ditt företagande. Mejla din fråga till experterna@far.se.

Måste vi bevilja semester vid jul?

Inför planeringen av våra anställdas sommarsemestrar upptäckte vi att en av våra anställda inte ansökt om någon semester i sommar. När vi frågade hen vad anledningen var till att hen inte ansökt om någon sommarsemester uppgav hen att hen ville ta ut sina semesterdagar sammanhängande i fyra veckor över jul och nyår i stället. Är vi som arbetsgivare skyldig att bevilja detta?

Semesterlagen säger att arbetsgivaren är skyldig att ge sina anställda fyra sammanhängande veckors semester under sommarmånaderna. Detta förutsätter givetvis att den anställde vill ta ut semester under sommarmånaderna. Om den anställde i stället hellre vill spara sina semesterdagar för en längre långresa under vintermånaderna är man som arbetsgivare inte skyldig att godkänna en sådan ansökan. Avgörande för ansökans godkännande är huruvida den anställdes semesteransökan, utanför sommarmånaderna, passar arbetsgivarens verksamhet. För det fall arbetsgivaren gör bedömningen att verksamheten klarar att den anställde är borta fyra veckor över jul och nyår är det bra att parterna överenskommer om detta i god tid och också dokumenterar överenskommelsen på till exempel mejl.

Svar: Anneli Lönnborg

Vad innebär det att leda och fördela arbetet?

I många arbetsrättsliga sammanhang har jag hört begreppet att det är arbetsgivaren som ”leder och fördelar arbetet”. Vad betyder detta begrepp egentligen?

Arbetsgivaren har en bestämmanderätt över sin organisation, vilket i dagligt tal brukar benämnas som om att arbetsgivaren leder och fördelar arbetet. Denna bestämmanderätt har sin grund i den så kallade decemberkompromissen mellan dåvarande Svenska Arbetsgivarförbundet, SAF, och Landsorganisationen, LO, 1906, och kan betecknas som det första kollektivavtalet på den svenska arbetsmarknaden.

En arbetsgivare, har inom ramen för den anställdes anställningsavtal rätt att ge instruktioner för arbetets utförande, det vill säga vad medarbetaren ska göra för arbetsuppgifter, hur arbetsuppgifterna ska utföras och när arbetsuppgifterna ska utföras. Arbetsgivarens instruktioner får dock inte stå i strid med gällande lagstiftning, tillämpliga kollektivavtal eller det enskilda anställningsavtalet.

Som arbetsgivare har man en relativt omfattande rätt att göra förändringar av den anställdes arbetsuppgifter. Den anställde är inte garanterad att endast få utföra specifika uppgifter som hen utfört tidigare, men behöver dock inte acceptera sådana förändringar att det strider mot det enskilda anställningsavtalet.

För arbetstagaren innebär arbetsledningsrätten att han eller hon har en lydnadsplikt gentemot arbetsgivaren som, om den åsidosätts, kan leda till uppsägning eller till och med avsked om den inte efterföljs. Som exempel kan nämnas att arbetstagaren vägrar att utföra vissa arbetsuppgifter som arbetsgivaren anvisat.

Svar: Anneli Lönnborg

Familjestiftelser – vad är på gång?

Vi har en familjestiftelse som ägare till fåmansbolag. Visst är det ändringar på gång som berör oss?

Den utvidgade definitionen av fåmansföretag föreslås kompletteras med en bestämmelse som kort och sammanfattningsvis innebär att en familjestiftelse inte ses som en utomstående ägare. Detta har betydelse när den så kallade utomståenderegeln i 3:12-reglerna kan användas. Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2022 och kommer säkert att antas av riksdagen. När propositionen väl kommer får detaljerna studeras närmare. Att förslaget kom nu är ett tecken på att vi sannolikt inte får se någon stor utredning av 3:12-reglerna så som förutskickats i januariöverenskommelsen.

Svar: Hans Peter Larsson

Hur redovisas ställda säkerheter?

Vår koncern består av två aktiebolag. Ett moderbolag äger 100 procent av ett dotterbolag. Dotterbolaget har nu tagit ett lån hos banken och moderbolaget har ställt vissa säkerheter samt gått i borgen för dotterbolaget. Hur redovisas det i moderbolagets årsredovisning? Vi är en mindre koncern och tillämpar K2.

Detta ska redovisas i en not som heter ”Ställda säkerheter och eventualförpliktelser”. Aktierna som pantsatts redovisas som ställd säkerhet till aktiernas redovisade värde vid bokslutsdagen. Moderbolagets borgensförpliktelse redovisas som en eventualförpliktelse som ”Borgen till förmån för dotterföretag”. Beloppet som ska tas upp är det som överenskommits med banken. Om det är en så kallad generell borgensförbindelse så tas normalt dotterbolagets skulder (inklusive eventuellt outnyttjad checkräkningskredit) till aktuellt kreditinstitut upp i årsredovisningen.

Svar: Kim Lavin

Kan jag använda mitt aktieägartillskott?

Mitt bolag har gått dåligt och det egna kapitalet är förbrukat. Har hört att man kan använda aktieägartillskott för att ordna situationen, hur fungerar det?

Ett aktieägartillskott är ett sätt att öka bolagets egna kapital och sker genom att aktieägarna tillför mer pengar eller andra tillgångar i bolaget. Aktieägartillskott kan lämnas villkorat eller ovillkorat. Skillnaden mellan dessa är att om det är ovillkorat kan inte pengarna återbetalas till ägaren även om bolagets ekonomi blir bättre. Ett villkorat aktieägartillskott kan återbetalas när det finns ett fastställt årsbokslut som visar att det finns utdelningsbara medel. Det krävs även ett bolagsstämmobeslut för att återbetalning ska kunna göras.

Svar: Petra Örjegren

När får ingående moms dras av?

I min verksamhet har jag både momspliktig och ej momspliktig försäljning, får jag då dra av den ingående momsen på mina inköp?

I de fall ditt inköp handlar om något som ska användas enbart i den momspliktiga verksamheten får du dra av hela den ingående momsen. Rör inköpet däremot något som endast härrör till den momsfria verksamheten får du inte dra av någon moms alls. När det kommer till dina kostnader som berör båda typerna av verksamhet behöver du hitta en rimlig fördelningsgrund och dra av moms utifrån hur stor del som är momspliktig. Ofta kan en bra fördelningsgrund vara att man tittar på hur verksamheterna förhåller sig till varandra omsättningsmässigt.

Svar: Petra Örjegren