Resultat nr 4 2021

Experterna svarar

Här svarar Resultats experter på dina frågor om skatt, redovisning, arbetsrätt och annat som rör ditt företagande. Mejla din fråga till experterna@far.se.

Vad gäller runt renoveringen?

Vi har ett aktiebolag och redovisar enligt K2. Under året har vi renoverat en byggnad på företagets ägda fastighet. Kan vi kostnadsföra renoveringen?

Det är inte säkert. Redovisningen av detta hanteras i K2 10.17 och framåt. Som framgår i regelverket krävs en del bedömningar för att kunna konstatera hur transaktionerna ska hanteras i redovisningen. Normalt ska kostnader för nybyggnation och tillbyggnad aktiveras i balansräkningen. Avseende ombyggnation ska aktivering ske som huvudregel medan kostnadsföring ska ske om det är tillåtet med direktavdrag enligt inkomstskattelagen. Därmed behöver en skattemässig bedömning göras kring byggmomenten för att ge ledning till redovisningen, se till exempel inkomstskattelagen 19:2, vilket kan göra det lite komplicerat. Här är det därför viktigt att ta hjälp!

Svar: Kim Lavin

Får vi kräva ansiktsmask?

Vi är ett företag som har ett flertal anställda med olika hälsorelaterade problem som gör att de kvalificerar sig som ”riskpersoner” när man talar i termer av pandemin. Vi funderar på att införa ett krav på att alla anställda måste bära ansiktsmask när de är på kontoret för att skydda dessa riskpersoner från att smittas. Får vi som arbetsgivare införa ett sådant generellt krav för alla våra anställda?

Arbetsgivaren är ansvarig för att arbetstagare inte utsätts för ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen. Detta följer av arbetsmiljölagen. Att införa krav på att samtliga arbetstagare bär ansiktsmask när de vistas i arbetsgivarens lokaler, till undvikande av att arbetstagare utsätts för till exempel covid-19 på arbetsplatsen, bör vara godtagbart om syftet är att undvika smitta. Ansiktsmask skulle, givet omständigheterna, kunna falla under begreppet skyddsutrustning. Vad som är viktigt är dock att åtgärden – krav på att bära ansiktsmask – inte får vara diskriminerande. Om en arbetstagare av hälsoskäl eller andra skäl inte kan bära ansiktsmask måste arbetsgivaren ha alternativa åtgärdsförslag för att kravet inte ska kunna anses vara diskriminerande. Vidare måste kravet gälla samtliga arbetstagare på arbetsplatsen eller en grupp av arbetstagare som arbetsgivaren kan motivera varför just dessa ska bära ansiktsmask.

Svar: Anneli Lönnborg

Får jag ge mig själv en present?

Jag fyller 50 år och undrar egentligen bara om jag kan ge mig själv en gåva skattefritt?

Det kan vara möjligt under förutsättningen att du är varaktigt anställd i ditt bolag (varit anställd i minst sex år) och värdet inte överstiger 15 000 kronor (inklusive moms). Det kallas minnesgåva och får bara ges en gång under anställningen, utöver när anställningen upphör. Tänk dock på att om värdet på gåvan överstiger 15 000 kronor så ska hela gåvan beskattas. Reglerna om minnesgåva gäller endast om du kan klassas som anställd så om du bedriver enskild firma kommer det inte vara möjligt att ge någon minnesgåva skattefritt.

Svar: Petra Örjegren

Hjälp – Jag får ingen insyn i bolaget!

Vi är två ägare som äger 50 procent vardera av ett aktiebolag. Bolaget är nystartat och har växt fort, men vi har ingen vald revisor. Vi är nu oeniga i en stor fråga som rör räkenskaperna. Min kompanjon sköter redovisningen och vägrar ge mig insyn för att utreda frågan. Vad gör jag?

Om ni inte kan komma överens i frågan eller reda ut den med hjälp av till exempel en revisor eller redovisningskonsult så kan du som ägare ansöka hos Bolagsverket om att en särskild granskningsman ska utses för att granska frågan. Regler kring särskild granskning finns i Aktiebolagslagens 10 kap. 21§. Observera att det måste finnas konkreta misstankar för att göra en ansökan. Annars kan det finnas en risk att du som ansökt får stå för granskningskostnaden, vilket normalt annars bolaget gör. Bolagsverket utser en lämplig granskare, som till exempel en advokat eller en revisor, som får yttra sig till bolaget om frågan.

Svar: Kim Lavin

Vad händer kring den så kallade stopplagstiftningen?

En av mina kunder har omfattande underskott sedan tidigare år. I början av juni kom ett förslag om en så kallad stopplagstiftning. Vad händer med förslaget?

10 juni lade regeringen fram ett förslag om en antimissbruksregel av underskott. Förslaget innebär att rätten att utnyttja tidigare års underskott föreslås upphöra om underskottet varit det övervägande skälet till ägarförändringen. Regeln föreslås införas som komplement till dagens regler från 11 juni.

Förslaget har sänts ut på remiss till bland andra branschorganisationen FAR. Remisstiden sattes till 27 augusti. Jag bedömer att du och kunden bör utgå från att det antas av riksdagen, eventuellt med någon smärre justering.

Antas förslaget så får vi underskottsregler med både hängslen och livrem. Dagens regler bygger på objektiva kriterier för begränsning och förslaget innebär därtill en kompletterande subjektiv regel.

Svar: Hans Peter Larsson

Vem ska underteckna fastställeseintyget?

Bolaget har hållit årsstämma och vi ska skicka in en kopia av årsredovisningen till Bolagsverket. Behöver hela styrelsen underteckna fastställelseintyget?

Nej. Enligt Årsredovisningslagen 8 kap. 3 § räcker det att antingen VD eller en styrelseledamot skriver under fastställelseintyget i original. Det räcker alltså med en underskrift från behörig person. Glöm inte att notera datum för fastställelse på fastställelseintyget. Numera går det även att hantera underskriften med e-legitimation i Bolagsverkets e-tjänst.

Svar: Kim Lavin