Resultat nr 6 2021

Redovisning av intäkter – tänk på det här

Varför är det så svårt när intäkter ska redovisas? Eva Törning, redovisningsspecialist på Grant Thornton, reder ut frågan.

Intäkt är en viktig post i ett företags resultaträkning, men också en post som inte alltid är lätt att få rätt. I senaste avsnittet av Reko-podden går redovisningsspecialist Eva Törning igenom de vanligaste frågorna kring redovisning av intäkter. Resonemanget förs utifrån K2-­regleverket som får tillämpas för mindre företag.

Vad är en intäkt, och när blir inkomsten en intäkt?

− När ett företag säljer en vara eller tjänst uppstår en inkomst när man skickar en faktura. En intäkt periodiserad, det vill säga redovisad till rätt period, oavsett när betalning sker eller när fakturan är utställd. En inkomst ska vara periodiserad och hänförd till rätt månad eller år lite beroende på vilken lag vi är i och hur detaljerade vi vill vara.

− Enligt bokföringslagen ska man periodisera i samband med bokslut men för att kunna följa förloppet (det vill säga hur verksamheten utvecklas) kan det vara viktigt att hänföra till rätt månad – exempelvis principen om successiv vinstavräkning handlar ju om att hänföra intäkterna till samma månad som kostnaderna bokförs i. För att vi ska kunna följa förloppet är det därför viktigt att både intäkter och kostnader hänförs till rätt månad.

Kan du ge några exempel på när inkomsten och intäkten skiljer sig åt?

− När det handlar om prenumerationstjänster där leverantören ska utföras till exempel bevakningstjänster och utryckningar under ett år. Om detta faktureras exempelvis ett kvartal i förskott genereras inkomsten exempelvis i december, medan intäkterna redovisas respektive månad, alltså under januari, februari och mars vilket är den tiden då företaget har kostnader för avtalet.

− Vad man inte ska göra är att ta hela intäkten när man har fakturerat och sedan reservera för återstående kostnader. Det som händer då är att man tar en för hög intäkt som man skattar för. Sedan gör man en avsättning för framtida utgifter vilket inte är tillåtet enligt årsredovisningslagen, ÅRL, och inte heller skattemässigt avdragsgillt.

− Intäkten ska värderas till verkligt värde av vad man erhållit eller kommer att erhålla. Om man har avtalat rabatter måste intäkterna återspegla detta. Det kan vara lite knivigt om det är stafflade rabattskalor. Gör i så fall en bedömning av det kommande årets beräknade försäljning så att du kan räkna ut den beräknade rabatten och minska den fakturerade inkomsten med detta.

Exempelvis:

Företaget A beräknas göra inköp från Leverantören B som genererar en rabatt på 3 procent. Redovisningskonsulten/redovisningsekonomen för Leverantören B dokumenterar detta.

Leverantören B kund ställer ut en faktura till Företaget A på 10 000 kronor.

Den bokförs enligt följande:

Intäkt, kredit

10 000–300 = 9 700 kronor

Förskott från kund, kredit

300 kronor

Kundfordringar, ex moms

10 000 kronor

Underlaget för transaktionen kan vara en bokföringsorder men det kan också göras en notering på fakturan. Därmed blir även avtalet mellan Företaget A och Leverantören B räkenskapsinformation eftersom det utgör stöd för hur man beräknar rabatten.

Detta är en schablonberäkning och följs därför upp i samband med bokslutet.

Gör man inte justering redovisar Leverantören B för höga intäkter under året.

Är det stor skillnad mellan K2 och K3?

− Nej, troligtvis inte eftersom båda regelverken bedömer intäkter utifrån överföring av väsentliga risker och förmåner. Båda regelverken har också beskrivningar av successiv vinstavräkning och intäktsredovisning när det är ett obestämt antal aktiviteter som ska genomföras under en viss tidsperiod.

− K2 är tydligare när det gäller provisionsbaserade uppdrag, det vill säga där företaget är mellanman i en transaktion, för här finns en specifik regel som definierar att ett sådan uppdrag är ett där inkomsten grundas på utfallet av försäljning av varor eller utförande av tjänsten. K2 ger i kommentaren exempel på att det kan vara fastighetsmäklare som får en viss procent av försäljningspriset i provision. Detta följer ju egentligen av huvudregeln i punkt 6.2 att det ska vara belopp som företaget tar emot för egen räkning.

− K3 har inte en sådan detaljerad regel men anger i punkt 23.2 att det ska vara belopp för egen räkning. Logiskt tycker jag men igen, K2 är lite mer handfast.

Hur ska jag tänka när det gäller uppdrag på löpande räkning och till fast pris?

− Först av allt; tänk på att fastprisuppdrag är en restkategori, det vill säga det är inte ett provisionsbaserat uppdrag, uppdrag på löpande räkning eller ett uppdrag med obestämt antal aktiviteter under en specifik tidsperiod.

− Sen gäller att företag som huvudregel ska redovisa sina uppdrag både på löpande räkning och uppdra till fast pris enligt huvudregeln (successiv vinstavräkning). Färdigställandemetoden är en undantagsregel för fastprisuppdrag.

Om jag redovisar uppdrag på löpande räkning, hur ska företaget göra med det som ännu inte är fakturerat i bokslutet?

− Den upplupna intäkten ska bokas upp till försäljningspris.

En av de grundläggande principerna är att det är kvittningsförbud, finns det några undantag K2?

− Det finns alltid möjlighet enligt årsredovisningslagen att kvitta förskott från kund mot varulager vilket vi kan göra när det gäller fastprisuppdrag enligt färdigställandemetoden. När vi redovisar uppdrag enligt principen om successiv vinstavräkning ska vi beräkna den intäkt som upparbetats och därefter drar vi av förskott från kund. Nettot redovisas antingen i Upparbetad men ej fakturerat intäkt eller Fakturerad men ej upparbetad intäkt. Nettobeloppet kan således vara en tillgång eller en skuld. Placeringen av dessa poster framgår av punkten 4.7 i K2.

− Vi kan nämna att vi även får nettoredovisa realisationsvinster – och förluster som normalt är nettot mellan försäljningsintäkten och redovisat värde på den avyttrade tillgången.

Det är många företag som fått återbetalningar från Fora, hur ska den redovisas i årsredovisningen?

− Utbetalningen redovisas i posten Övriga rörelseintäkter i resultaträkningen enligt K2.

− Om utbetalningen är exceptionell post ska företaget enligt 5 kap. 19 § årsredovisningslagen lämna upplysning om arten och storleken.

Charlotta Marténg

Fotnot: Artikeln är en sammanfattning av Reko-podden, som leds av FAR:s kommunikationschef Pernilla Halling och där även Camilla Carlsson, auktoriserad redovisningskonsult på FAR medverkar. Du kan lyssna på podden i sin helhet på far.se (Reko-podden avsnitt 30)

Vilka poster ska ingå i Nettoomsättningen och vilka i övriga rörelseintäkter?

Hyresintäkter, enstaka uthyrning

Övriga rörelseintäkter

Hyresintäkter, fastighetsförvaltande företag

Nettoomsättning

Försäljning av varor som företaget normalt säljer

Nettoomsättning

Utförande av företagets normala tjänster

Nettoomsättning

Offentliga bidrag, exempelvis omställningsstöd

Övriga rörelseintäkter

Reavinst vid avyttring av materiell AT

Övriga rörelseintäkter

Kontogrupp 39 innehåller en hel del bra exempel på olika typer av intäkter men bara för att det finns ett konto kontogrupp 39 betyder inte att intäkten ska redovisas där. Det beror på om det är företaget primära eller sekundära verksamhet.