Revisorsnämnden meddelar godkände revisorn A-son en erinran.
Revisorsnämnden (RN) har mottagit en anmälan mot godkände revisorn A-son och har därför öppnat detta disciplinärende. Anmälan avser A-sons uppdrag som vald revisor i ett aktiebolag räkenskapsåret 2001 och hans agerande i samband med att en underentreprenör till bolaget senare har väckt talan mot bolagets företrädare avseende personligt betalningsansvar enligt då gällande bestämmelser i 13 kap. aktiebolagslagen (1975:1385).
Med hänsyn till preskriptionsbestämmelsen i 32 § femte stycket revisorslagen (2001:883) prövar RN i det följande endast A-sons agerande i samband med den nämnda rättsprocessen.
Av handlingarna i ärendet framgår bl.a. följande.
Bolaget försattes i konkurs i juni 2003 och A-son avsade sig revisionsuppdraget i januari samma år. A-son har den 28 april 2006, med angivande av sin yrkestitel, undertecknat två handlingar rörande bolaget rubricerade ”Kontrollbalansräkning 2002-03-31” och ”Kontrollbalansräkning 2002-04-30”. Dessa ”kontrollbalansräkningar” har även undertecknats av den person som under den aktuella tiden skötte bolagets redovisning. Det framgår inte av handlingarna vilket bolag som avses och det kan inte heller utläsas huruvida A-son medverkat i egenskap av upprättare eller granskare.
A-son har uppgett att bolagets tidigare företrädare gett honom i uppdrag att granska ”hypotetiska” kontrollbalansräkningar som den dåvarande redovisningskonsulten upprättat i efterhand. Syftet var att visa hur kontrollbalansräkningarna skulle ha sett ut om de hade upprättats under år 2002. A-son var medveten om att handlingarna skulle användas i en rättsprocess för att visa att bolaget inte varit på obestånd och att det inte hade funnits skäl att upprätta kontrollbalansräkningar under våren 2002. A-son har efter att han undertecknat de hypotetiska kontrollbalansräkningarna hörts som vittne i domstol och redogjort för sina närmare bedömningar rörande handlingarnas innehåll. I domen sägs att A-son uppgav att kontrollbalansräkningarna inte är exakta, men att han inte skulle ha skrivit under dem om det funnits tveksamheter om deras riktighet.
Anmälaren har bl.a. ifrågasatt om A-son har åsidosatt god revisorssed genom att underteckna de hypotetiska kontrollbalansräkningarna.
RN gör följande bedömning.
De handlingar som A-son har undertecknat saknar information såväl om vilket bolag det gäller som om i vilken egenskap han har medverkat. Den omständigheten att han inte har avgett något granskningsutlåtande utan endast, jämte redovisningskonsulten, har skrivit under med namn och yrkestitel ger närmast intryck av att han har varit behjälplig med att upprätta handlingarna. Han har emellertid uppgett att så inte varit fallet utan att hans uppgift har varit att granska de beräkningar som gjorts av redovisningskonsulten.
Se FAR SRS uttalande RevU 3 Revisorsintyg.
Se 2 § 7 revisorslagen.
En revisor som åtar sig ett uppdrag liknande det som A-son har utfört i förevarande fall bör vara noggrann med att avrapportering sker i sådan form att det inte lämnas utrymme för tveksamheter om vad uppdraget har omfattat. I de fall uppdraget inbegriper att revisorn ska intyga riktigheten av ekonomisk eller annan information följer av god revisorssed att intyget, utöver revisorns ställningstagande, ska innehålla upplysningar om granskningsobjektet och i regel också om granskningens omfattning.1 Enligt RNs uppfattning bör det nu sagda gälla i alla uppdrag där revisorns rapport eller intyg är avsett att visas upp för någon utomstående, oavsett om uppdraget faller in under revisorslagens definition av revisionsverksamhet2 eller inte.
A-son har, i syfte att intyga riktigheten i den information som lämnas i de hypotetiska kontrollbalansräkningarna, undertecknat handlingarna med sitt namn och sin yrkestitel. Det kan å ena sidan hävdas att avsaknaden av information om granskningsobjektet har inneburit att handlingarna inte har kunnat användas i några andra sammanhang än den aktuella rättsprocessen.
Å andra sidan kan A-son vid påtecknandet inte med säkerhet ha vetat att han senare under processen skulle få tillfälle att lämna kompletterande uppgifter om uppdraget.
Mot nu angiven bakgrund och med hänsyn till den knapphändiga information som ges i de hypotetiska kontrollbalansräkningarna anser RN att A-son har haft en skyldighet att i sin skriftliga avrapportering klargöra vilket uppdrag han hade och förutsättningarna för detta. Eftersom det var fråga om ett granskningsuppdrag skulle han också ha redogjort för sitt ställningstagande och för eventuella begränsningar i granskningsarbetet. Genom att underlåta detta har han åsidosatt god revisorssed.
Sammanfattningsvis har A-son åsidosatt sina skyldigheter som revisor i nu behandlade avseenden. Han ska därför meddelas en disciplinär åtgärd. RN finner att den disciplinära åtgärden kan stanna vid en erinran.
Med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883) meddelar RN A-son en erinran.