Beslut: Revisorsinspektionen ger auktoriserade revisorn A-son en varning.
1 Inledning
Revisorsinspektionen har tagit del av uppgifter rörande auktoriserade revisorn A-sons revisionsuppdrag i ett aktiebolag. Informationen har föranlett inspektionen att öppna detta tillsynsärende. Ärendet avser A-sons revision i bolaget för räkenskapsåret 2019.
A-son har enligt uppgifter hos Bolagsverket haft uppdraget som revisor i bolaget sedan den 30 september 2019. Han lämnade revisionsberättelse för räkenskapsåret 2019 den 23 juni 2020. Av förvaltningsberättelsen framgår att årsredovisningen för år 2018 inte hade varit föremål för revision.
Enligt årsredovisningen för räkenskapsåret 2019 bedrev bolaget handel med telekomtjänster, förmedling av datakommunikationstjänster, konsultation inom dessa områden samt därmed förenlig verksamhet. Det framgår också att bolaget inte hade några egentliga tillgångar utöver banktillgodohavanden samt att det fanns endast en anställd. Vidare innehåller årsredovisningen följande uppgifter om bolagets omsättning och balansomslutning för åren 2017–2019.
Räkenskapsår | Omsättning | Balansomslutning |
2017 | 47 tkr | 34 tkr |
2018 | 2 254 791 tkr | 65 624 tkr |
2019 | 3 164 670 tkr | 9 371 tkr |
Bolaget begärdes enligt Bolagsverkets ärenderegister i konkurs den 19 januari 2021.
2 Planering och riskbedömning
I revisionsdokumentationen anges att den bransch inom vilken bolaget är verksamt är utsatt för hård konkurrens av större aktörer som slagit sig in på marknaden och äger ledningarna. Vidare beskrivs VoIP, dvs. bredbandstelefoni, och att bolaget bedriver grossistverksamhet med ”termineringsminuter” där bolaget tjänar pengar på att vara mellanhand.
Av dokumentationen framgår också att A-son identifierade att den största risken i uppdraget var penningtvätt och att risken för fel eller oegentligheter i intäktsredovisningen bedömdes som medel.
2.1 Revisionsstrategi
Revisionsdokumentationen innehåller tre frågor om huruvida det vid förstagångsrevisionen finns tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende ingående balanser och redovisningsprinciper. Frågorna har besvarats med ”ja”. Enligt avsnittet Iakttagelser hade A-son haft kontakt med den person som skötte bolagets redovisning, avstämning hade skett mot inlämnad årsredovisning och bokslut för år 2018 och ingående värden hade bedömts vara ok.
A-sons övergripande väsentlighet var satt till 250 tkr, med en arbetsväsentlighet om 75 procent av övergripande väsentlighet. Det resultat efter finansnetto och de totala tillgångar som förefaller ha legat till grund för beräkningen av väsentlighetstalen stämmer inte med årsredovisningen och det finns inte någon motivering till de valda väsentlighetstalen.
A-son har uppgett följande.
Bolaget hade få kunder, ett svenskt aktiebolag och ett bolag från Hongkong. Att bolaget bara hade två kunder och köpte och sålde VoIP-minuter gjorde att han på planeringsstadiet bedömde att risken var lägre. Varken Sverige eller Hongkong höjde hans bedömning av risken vid planeringen av uppdraget.
Han noterade att bolaget hade hög omsättning men bedömde – med tanke på utvecklingen inom VoIP-tekniken och möjligheten att ringa via internet – att den inte var orimlig. Inte heller värdet på tjänsten framstod som orimligt. Under planeringsstadiet fick han in avtalen med kunderna. Av avtalen framgick att prislistor användes för prissättningen av tjänsterna i olika länder. Eftersom efterfrågan på tjänsterna var hög, var även omsättningstillväxten hög.
Väsentlighetstalet sattes till 250 tkr, som under planeringsstadiet var ca sju procent av resultatet efter finansnetto. Under revisionens gång blev det ett par ändringar i resultatet. Han bedömer att han hade valt ett väsentlighetstal på 250 tkr, även om han hade haft kännedom om rättningarna.
2.2 Penningtvättslagen
A-son har förelagts att komma in med den allmänna riskbedömning som ett revisionsföretag är skyldigt att upprätta enligt 2 kap. lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen). Han har gett in ett utdrag ur revisionsföretagets kvalitetshandbok samt utvärderingar av den allmänna riskbedömningen för åren 2019, 2020 och 2021.
Av utdraget ur kvalitetshandboken kan utläsas att det ska ske en årlig utvärdering och uppdatering av den allmänna riskbedömningen. Av de ingivna utvärderingarna framgår det totala antalet uppdrag som A-son hade respektive år samt hur många av dessa som avsåg bolag inom branscherna bygg, restaurang eller detaljhandel. Utvärderingsdokumenten innehåller därutöver viss information om åtgärder som ska vidtas avseende kundkännedom och kundriskprofil i de enskilda uppdragen.
Slutsatsen i respektive utvärdering är att A-son bedömde att risken för att någon av hans kunder var i riskzonen avseende penningtvätt och finansiering av terrorism var låg. Handlingarna innehåller inte någon bedömning av risken för att de produkter och tjänster som tillhandahölls i hans verksamhet kunde utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
A-son har även förelagts att skicka in sin fullständiga dokumentation avseende åtgärder enligt 2 kap. 3 § (riskbedömning av kunder), 3 kap. (kundkännedom) och 4 kap. 1 § (övervakning) penningtvättslagen. Den insända dokumentationen för uppdraget omfattar ett dokument rubricerat Penningtvättsfrågor och kundkännedom, en odaterad utskrift av uppgifter ur Bolagsverkets register över verkliga huvudmän samt ett dokument rubricerat Penningtvätt – Revisorns prövning av penningtvättslagen (2017:630).
I denna dokumentation anges att grundläggande kundkännedomsåtgärder genomfördes den 30 september 2019. Vidare anges att det samma dag gjordes en identitetskontroll mot en svensk identitetshandling. Det finns dock ingen kopia av id-handlingen eller andra dokumenterade uppgifter som styrker identitetskontrollen.
I ett dokument – som förefaller vara upprättat den 14 maj 2020 – har det vid punkten Kundens riskprofil antecknats ”låg”. Någon motivering till bedömningen finns inte. Enligt samma dokument skötte företagsledaren verksamheten själv. Det anges också att ingen annan person var ledamot eller hade teckningsrätt eller fullmakt.
Av dokumentationen framgår att A-son i sin planering av uppdraget identifierade att den största risken var penningtvätt, eftersom beloppen blev så höga i relation till marginalerna och balansräkningen. Det har också antecknats att risken för fel eller oegentligheter i intäktsredovisningen bedömdes som medel.
I dokumentationen av förvaltningsrevisionen har frågan om något framkommit som föranleder misstanke om brott besvarats med ”nej” och ”u.a.” [utan anmärkning].
A-son har uppgett följande.
Vid bedömningen av risk i uppdragen tillämpar han nivåerna låg, medel och hög. I den årliga utvärderingen och uppdateringen av den allmänna riskbedömningen gör han ingen fördelning av risknivåerna. Anledningen till att bygg, restaurang och detaljhandel särredovisas är att de branscherna enligt hans bedömning har en högre risk. Han gör sedan en noggrannare riskbedömning för respektive kund när revisionen utförs.
Vid etableringen av kundkontakten upprättades dokument beträffande penningtvättsfrågor och kundkännedom. Mot bakgrund av hur tjänsterna tillhandahölls, vilka kunder bolaget hade och vilka geografiska riskfaktorer som fanns bedömde han att risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism var låg.
Han gick igenom vanliga varningssignaler vid penningtvätt och bedömde att han fick tillfredställande svar. I granskningen ingick en kontroll av att bolaget var etablerat i Sverige samt att företagsledaren var registrerad som verklig huvudman och ensam styrelseledamot, drev bolaget själv och ägde samtliga aktier. Han gjorde också en identitetskontroll. Den utfördes i samband med ett fysiskt möte den 30 september 2019 där företagsledaren legitimerade sig med ett svenskt körkort. Mot bakgrund av de vidtagna granskningsåtgärderna bedömde han att det inte fanns några misstankar mot företagsledaren vare sig för brott enligt brottsbalken, skattebrottslagen eller penningtvättslagen.
Innan han valdes till revisor i bolaget, hade han kontakt med en person som drev en bokföringsbyrå, kände företagsledaren och berättade om bolaget. Han konstaterade genom en kontroll mot Bolagsverket att företagsledaren inte hade några andra styrelseuppdrag. Han såg att företagsledaren var dömd och hade fått ett strafföreläggande. När han frågade om det fick han svaret att företagsledaren hade kört bil utan körkort. Han vidtog inga ytterligare kontroller, som att beställa ut domar. Han ansåg inte att det var nödvändigt, eftersom företagsledaren i övrigt gav ett gott intryck och det inte fanns några ekobrottsdomar vid tidpunkten för hans kundutvärdering. Han har numera sett att det finns fler domar på företagsledaren, men det var inget han hade kännedom om när revisionen planerades.
Eftersom han bedömde att risken var låg anpassades granskningen till detta, med förenklade åtgärder. Om han hade bedömt att risken var hög, skulle han ha utfört mer omfattande kontroller, bedömningar eller utredningar. Vid granskningen framkom det inte några misstankar om penningtvätt.
2.3 Revisorsinspektionens bedömning.
Förståelsen av det reviderade företagets verksamhet är av avgörande betydelse för revisorns möjligheter att försäkra sig om att årsredovisningen inte innehåller några väsentliga fel. Enligt god revisionssed måste revisorn därför skaffa sig inblick i och kunskap om företaget. Den information om företaget som revisorn av revisionella skäl måste skaffa sig inom ramen för revisionsuppdraget kan vara till hjälp vid fullgörandet av hans eller hennes skyldigheter enligt penningtvättslagen men är normalt inte tillräcklig för att revisorn ska kunna fullgöra dessa skyldigheter helt och fullt.
Tillämpliga bestämmelser
En revisor ska vid sin granskning förhålla sig professionellt skeptisk. Detta kommer till uttryck såväl i aktiebolagslagen (2005:551) som i International Standards on Auditing (ISA).1 I uttrycket ”att förhålla sig professionellt skeptisk” ligger bl.a. att revisorn ska bedöma revisionsbevis kritiskt och ifrågasätta tillförlitligheten i den information som har inhämtats från företagsledningen och styrelsen (se ISA 200 p. A 22).
Även om en revisors tidigare erfarenheter av ett företags ledning tyder på att denna är ärlig och hederlig, ska revisorn enligt ISA 240 Revisorns ansvar avseende oegentligheter p. 13 förhålla sig professionellt skeptisk och vara medveten om möjliga väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter.
Enligt ISA 315 Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter p. 3 är revisorns mål att identifiera och bedöma risker för väsentliga felaktigheter genom att förstå företaget och dess miljö. Revisorn ska skaffa sig en förståelse av bl.a. företagets mål, strategier och sammanhängande affärsrisker som kan leda till risker för väsentliga felaktigheter (p. 11). Exempel på förhållanden att beakta är konkurrenssituationen samt teknisk utveckling (A 25), betydelsefulla förändringar i företaget från föregående räkenskapsår (A 33) och branschutveckling (A 40).
Revisorns fastställande av väsentlighet är enligt ISA 320 Väsentlighet vid planering och utförande av revisionen en fråga om professionell bedömning. Bedömningen påverkas bland annat av revisorns förståelse för företaget.
Auktoriserade och godkända revisorer samt registrerade revisionsbolag utgör verksamhetsutövare i penningtvättslagens mening (se 1 kap. 2 § 18). I enlighet med 2 kap. 1 § penningtvättslagen ska en revisor därför göra en bedömning av om den bedrivna revisionsverksamheten kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism och hur stor risken är för att detta sker, en s.k. allmän riskbedömning. Vid denna bedömning ska särskilt beaktas exempelvis hur tjänsterna tillhandahålls, vilka kunder revisorn har och vilka geografiska riskfaktorer som finns (2 kap. 1 § andra stycket).
En revisor ska också, med utgångspunkt i den allmänna riskbedömningen och sin kännedom om kunden, bedöma den risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med en specifik kundrelation, kundens riskprofil (se 2 kap. 3 §). Revisorn ska vidare för varje uppdrag utföra åtgärder för kundkännedom. Dessa ska baseras på kundens riskprofil.
FAR har i sitt uttalande EtikU 11 Medlemmars tillämpning av lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism2 gett ytterligare vägledning och information om vilka överväganden som en revisor bör göra samt vilka åtgärder som bör vidtas för att revisorn ska uppfylla penningtvättslagens krav. I bilaga 23 till uttalandet ges exempel på transaktioner och omständigheter som kan motivera en närmare granskning och skärpta kundkännedomsåtgärder enligt penningtvättslagen. Bland de omständigheter som anges i uppräkningen kan nämnas onödigt komplexa transaktioner samt stora transaktioner av avvikande natur som berör bank- och andra likvidmedelskonton.
Se 9 kap. 3 § första stycket aktiebolagslagen och ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing p. 15.
EtikU 11 ändrades senast genom EtikP 2018:9 då uttalandet genomgick större förändringar.
Liknande exemplifiering fanns tidigare i dåvarande p. 3.5 och 3.6.
Bedömningen i detta fall
Som redan har konstaterats åligger det en revisor att förhålla sig professionellt skeptisk vid planeringen och genomförandet av granskningen. I detta ingår att revisorn ska ha en ifrågasättande inställning och kritiskt bedöma den information som han eller hon får från företagsledningen. En bekräftelse från ledningen kan vara ett effektivt komplement till övriga underlag men kan inte ersätta revisorns egna granskningsåtgärder.
I detta fall bedrev bolaget handel med bredbandstelefoni, varvid bolaget agerade mellanhand. Bolaget hade i huvudsak tre avtalsparter, varav en var både kund och leverantör. Affärstransaktionerna hanterades företrädesvis via utländska deponeringskonton (escrow4). Både under det närmast föregående och det aktuella räkenskapsåret redovisade bolaget en mycket kraftig omsättningsökning, för att sedan inte ha någon försäljning alls under det aktuella räkenskapsårets sista fem månader. Även balansomslutningen steg kraftigt utan att bolaget redovisade några egentliga tillgångar. När A-son tillträdde som revisor hade verksamheten däremot redan upphört.
Var och en av dessa omständigheter borde enligt Revisorsinspektionens mening ha föranlett A-son att, i enlighet med ISA 315, vidta granskningsåtgärder för att skaffa sig en förståelse av bolagets verksamhet i syfte att kunna bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter. Hans dokumentation och yttranden visar emellertid att han vid planeringen och riskbedömningen av uppdraget i stor utsträckning nöjde sig med den information och de uppgifter som han fick från företagsledaren.
Genom att okritiskt acceptera företagsledarens information har A-son brustit i sin professionella skepticism och har därigenom åsidosatt god revisionssed.
De dokument avseende revisionsföretagets allmänna riskbedömning som A-son har gett in innehåller inga bedömningar av om – och i så fall hur – revisionsföretagets olika tjänster skulle kunna användas för att dölja förekomsten av penningtvätt eller finansiering av terrorism eller hur stor risken var för att detta skulle ske. Dokumenten innehåller inte heller någon prövning av de eventuella riskfaktorer som kunde vara kopplade till exempelvis den kundstock som revisionsföretaget hade. Framtagandet av enskilda kunders riskprofiler ska utgå från de riskindikatorer som har identifierats i den allmänna riskbedömningen; avsaknaden av sådana indikatorer försämrade därmed A-sons möjligheter att göra adekvata bedömningar av risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism på uppdragsnivå.
I det aktuella uppdraget identifierade A-son vid sin planering en risk för penningtvätt. Trots detta, och utan att han hade identifierat några omständigheter som indikerade en reducerad risk, bedömde han kundens riskprofil för penningtvätt och finansiering av terrorism som låg, dvs. lägre risk än normalt. Enligt Revisorsinspektionens mening hade han inte fog för denna bedömning. Omständigheterna var tvärtom sådana att de borde ha föranlett honom att överväga om risken var förhöjd, dvs. högre än normalt.
Den bristfälliga riskbedömningen medförde att A-son inte hade förutsättningar för att vidta tillräckliga och ändamålsenliga åtgärder för kundkännedom och övervakning. Han har därmed brustit i sina skyldigheter enligt penningtvättslagen och har därigenom också åsidosatt sina skyldigheter som revisor.
Sammantaget finner Revisorsinspektionen att de åtgärder A-son vidtog när han åtog sig och planerade uppdraget inte kunde ge honom sådan kännedom om verksamheten som var nödvändig för att han korrekt skulle kunna bedöma risken för väsentliga fel eller penningtvätt.
Ett escrow-konto är ett depositions- eller spärrkonto där en köpare kan deponera pengar för att slutföra en affär. Betalningen till säljaren sker först när det som sålts har levererats till köparen.
3 Resultat- och balansräkningarna
3.1 Intäktsredovisningen
Resultatposten Intäkter i årsredovisningen uppgick till 3 165 mnkr. Bolaget hade i huvudsak två leverantörer, dels det svenska A-bolaget, dels ett företag i Hongkong (nedan Hongkongbolaget). Det fanns två kunder, dels det svenska B-bolaget, dels Hongkong-bolaget. Hongkongbolaget var alltså både kund och leverantör.
Av revisionsdokumentationen framgår att försäljning och inköp granskades via s.k. ”walk through”-test som beskrev flödet för inköp, försäljning och betalning. Kartläggningen av flödet avsåg en försäljning till B-bolaget den 28 augusti 2019 som baserades på inköp från Hongkongbolaget. A-son har i sin dokumentation angett att han hade kunnat kontrollera fullständigheten, eftersom han hade testat hela flödet från beställning till betalning samt kontrollerat mot huvudboken. Han har vidare antecknat att försäljningen skedde på samma sätt till båda kunderna. Av dokumentationen kan inte utläsas om han granskade några betalningar utöver de som härrörde från B-bolaget.
A-son har uppgett följande.
Hongkongbolaget var både kund och leverantör till bolaget. Eftersom både försäljning och inköp skedde mot samma part, kvittade bolaget i vissa transaktioner kundfordringar och leverantörsskulder mot varandra. Enligt walk-through bokfördes detta på ett kvittningskonto där det även fanns inbetalningar och utbetalningar till och från Hongkong-bolaget. Transaktionerna skedde på escrow-kontona och han prickade ett par av dessa mot kontoutdrag från en utländsk bank.
Försäljningen och inköpen skedde, bortsett från kvittningen, på samma vis för de svenska bolagen som för Hongkongbolaget.
3.2 Kassa och bank
Balansposten Kassa och bank uppgick till över 85 procent av balansomslutningen och utgjorde därför en väsentlig post.
Av revisionsdokumentationen framgår att bolaget hade tio bankkonton, varav tre i en svensk bank och övriga i utländska banker. Kontona hade ett totalt saldo om drygt 8 mnkr (varav drygt 7 mnkr i de utländska bankerna). Motsvarande saldo för föregående år var närmare 15,5 mnkr. Det framgår vidare att rutinen för försäljning kartlades genom stickprov på hela flödet (s.k. ”walk through”-test) samt att A-sons slutsats var att det fanns tillfredställande rutiner och revisionsbevis för att tillstyrka posten.
I fråga om den svenska banken finns ett engagemangsbesked, adresserat till bolaget. För de utländska bankerna finns kontoutdrag eller motsvarande.
A-son har uppgett följande.
Bolaget använde sig av utländska konton, varav tre var escrowkonton, för att undvika de traditionella bankdagarna. Escrow-konton är normalt ett tryggt sätt att föra över pengar mellan köpare och säljare för att slutföra affärer.
I sin revisionsplanering valde han ut posten Kassa och bank på grund av storleken och inte på grund av risk. Utifrån den bedömningen utfördes granskningsåtgärder som hanterade risken.
Den löpande redovisningen sköttes av en extern redovisningsbyrå som han hade arbetat med tidigare och som enligt hans bedömning höll god kvalitet. Vid de möten som han hade med företagsledaren gav denne ett seriöst och kompetent intryck. Han bedömde att det inte fanns någon förhöjd risk i bolaget som borde föranleda en ökad skepticism och fler granskningsåtgärder än de han vidtog. Således ansåg han inte att det behövdes en extern bekräftelse direkt från bank som en substansgranskningsåtgärd.
Hans granskningsåtgärder för de utländska kontona var att ta in kontoutdrag för escrow- och bankkontona från redovisningsbyrån. Existensen granskades genom att bolaget stod som mottagare och ägare till bankmedlen på kontoutdragen. Beträffande fullständigheten hittade han inte något som inte skulle vara med och saldona stämde mot huvudbok. När det gäller värde och riktighet hade bokföringen skett korrekt med kursvinster/-förluster och han hittade inte några transaktioner som inte var rätt redovisade. Eftersom bolaget i stort sett hade varit vilande från slutet av augusti 2019 med endast ett fåtal och mindre transaktioner, anser han att de utförda granskningsåtgärderna var tillräckliga.
3.3 Revisorsinspektionens bedömning
Enligt god revisionssed ska en revisor vid utförande av revisionen beakta principen om väsentlighet och dess samband med risken för att revisorn gör ett oriktigt uttalande i revisionsberättelsen (revisionsrisken).5
Av ISA 200 p. 17 framgår att revisorn ska inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att minska revisionsrisken till en godtagbar låg nivå och därmed få möjlighet att dra rimliga slutsatser som grund för sitt uttalande.
Enligt ISA 240 p. 26 ska revisorn, när han eller hon identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter, utvärdera vilka typer av intäkter, intäktstransaktioner eller påståenden som ger upphov till sådana risker. Utvärderingen ska ske på grundval av antagandet att det finns risker för oegentligheter i intäktsredovisningen. I p. 23 sägs att revisorn ska utvärdera om ovanliga eller oväntade relationer som har identifierats vid den analytiska granskningen, däribland sådant som rör intäktskonton, kan tyda på risker för väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter. Av p. 25 framgår att revisorn även ska utvärdera om den information som han eller hon har inhämtat genom annan riskbedömning och näraliggande aktiviteter tyder på att det finns riskfaktorer som har samband med oegentligheter. I bilaga 1 till standarden ges exempel på sådana riskfaktorer. Bland de omständigheter som nämns där märks bl.a. ovanliga eller komplicerade transaktioner, att mellanhänder används utan att det är affärsmässigt motiverat samt låg moral hos högsta ledningen.
Intäktsredovisningen är normalt ett väsentligt granskningsområde som revisorn har anledning att ägna särskild uppmärksamhet. Den granskning av intäkterna som framträder i utredningen är av mycket begränsad omfattning i förhållande till de totala intäkterna – som vida översteg de uppsatta väsentlighetstalen – och den omfattade endast en transaktion. Granskningen gav därför inte A-son tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att bedöma intäktsredovisningens riktighet och fullständighet.
Revisorsinspektionen noterar vidare att A-son vid sin granskning av balansposten Kassa och Bank underlät att inhämta externa bekräftelser i form av engagemangsbesked från de utländska bankerna, trots att de redovisade saldona var väsentliga. Han saknade därmed ett väsentligt revisionsbevis. Det medförde att hans granskning av posten Kassa och bank var bristfällig.
Eftersom de nu nämnda posterna var väsentliga, saknade A-son grund för att tillstyrka fastställandet av bolagets resultat- och balansräkningar. Genom att ändå göra detta har han åsidosatt god revisionssed.
Se till exempel Revisorsinspektionens beslut den 19 februari 2015 dnr 2014-306.
4 Sammanfattande bedömning och val av disciplinär åtgärd
A-son har åsidosatt sina skyldigheter som revisor i flera avseenden. För det första har han inte fullgjort sina skyldigheter enligt penningtvättslagstiftningen. För det andra har han åsidosatt god revisionssed, dels genom inte agera med den professionella skepticism som en revisor ska iaktta och skaffa sig tillfredställande förståelse för revisionsklientens verksamhet, dels genom att inte granska väsentliga resultat- och balansposter tillräckligt. Han ska därför meddelas en disciplinär åtgärd.
Det som ligger A-son till last är allvarligt. Han ska därför, med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883), ges en varning.