Revisorsinspektionens beslut i disciplinärenden

Dnr 2018-740 och 2018-1064

(2019-11-08)

Varning för revisorns underlåtelse att vidta tillräckliga granskningsåtgärder angående avsaknad av redovisning av upplupen ränta på tvistig skuld samt underlåtelse att påtala avsaknaden av uppgifter om skadeståndsfordran i förvaltningsberättelsen (dnr 2018-7409); även för otillräcklig granskning av väsentlig tillgångspost vid revisionen av tre räkenskapsår i ett bolag (2018-1064); kritik i båda ärendena för bristande professionell skepticism

FAR har kommenterat detta disciplinärende. Kommentaren återges sist i ärendet.

1 Inledning

Revisorsinspektionen har tagit del av information rörande den auktoriserade revisorn A-son. Informationen, som gäller A-sons uppdrag som revisor i ett aktiebolag för räkenskapsåren 2013–2017, har gett inspektionen anledning att öppna ett tillsynsärende (2018-740).

Vidare har Revisorsinspektionen tagit emot en anmälan från Ekobrottsmyndigheten gällande A-son. Anmälan har föranlett inspektionen att öppna ytterligare ett tillsynsärende (dnr 2018-1064). Ärendet rör A-sons revision av ett annat aktiebolag.

Detta beslut är disponerat enligt följande. Ärendet 2018-740 behandlas i avsnitt 2 och ärendet 2018-1064 i avsnitt 3. Revisorsinspektionens sammanfattande bedömning och frågan om val av disciplinär åtgärd redovisas i avsnitt 4.

2 Dnr 2018-740

Ärendet avser A-sons uppdrag i ett bolag som hade till ändamål att driva hotellverksamhet och att äga och förvalta fastigheter. Under räkenskapsåret 2014 förvärvade bolaget en fastighet och en hotellrörelse. Köpeskillingen uppgick till 41,2 mnkr, varav 5 mnkr betalades genom en revers.

För räkenskapsåren 2014–2017 tillämpade bolaget Bokföringsnämndens allmänna råd K2. [1] Revisionsberättelserna för samtliga räkenskapsår är utan modifiering, upplysning eller anmärkning.

2.1 Revisorsinspektionens utredning

Av överlåtelseavtalet, daterat den 11 september 2013, framgår bl.a. att en del av köpeskillingen reglerades genom utfärdandet av en revers om 5 mnkr till säljaren (överlåtelsen slutfördes dock först under år 2014). Enligt villkoren i reversen skulle skulden betalas till säljaren senast den 30 september 2015 och ränta skulle utgå med en räntesats som svarade mot den genomsnittliga räntesats som köparen under motsvarande period betalade för de lån som tagits för finansieringen av förvärvet.

Av revisionsdokumentationen för räkenskapsåret 2014 framgår att bolagets styrelse diskuterade att rikta ett skadeståndskrav på 20 mnkr mot säljaren, eftersom styrelsen ansåg att bolaget hade drabbats av skada genom bl.a. värdeminskning av fastigheten och hotellrörelsen. På grund av säljarens ansträngda ekonomiska situation gjorde styrelsen bedömningen att säljaren inte skulle kunna reglera skadeståndskravet. Styrelsen bedömde också att bolaget inte skulle komma att reglera reversen om 5 mnkr, innan tvisten kring köpeavtalet hade avgjorts, och att – på grund av skadeståndskravet – ingen ränta skulle utgå på reversen. Styrelsen hade dock beslutat att bortbokning av reversen skulle ske först när tvisten var avgjord. Av det skadeståndskrav som bolaget kom att rikta mot säljaren, och som bestämdes till sitt belopp år 2014, framgår att bolaget från sin fordran på ca 20 mnkr hade räknat av 5 mnkr (reversen); kvarvarande anspråk var ca 15 mnkr.

Av årsredovisningarna för räkenskapsåren 2014–2017 framgår att bolaget inte bokförde några räntekostnader med anledning av reversen. Att bolaget hade ett skadeståndskrav, inklusive ränta, gentemot säljaren kan inte utläsas av årsredovisningarna.

2.2 Revisorns uppgifter

A-son har uppgett följande.

I dokumentationen för åren 2014–2017 har han under posten Långfristiga skulder skrivit en redogörelse kring skulden till säljaren. Där har han bedömt styrelsens ställningstagande gällande skadeståndet. Med tanke på att säljaren bl.a. hade skulder hos Kronofogdemyndigheten bedömde styrelsen att säljaren inte hade vilja eller möjlighet att betala eventuellt skadestånd till köparen. Detta var en av orsakerna till att ingen fordran bokades upp. Han bedömde styrelsens påståenden som korrekta och att bolagets fordran var högre än skulden till säljaren. Han delade därför styrelsen uppfattning att ingen ränta skulle utgå på reversen.

Styrelsen hade meddelat säljaren att bolaget krävde skadestånd och ränteersättning och vid beräkningen av skadeståndet hade bolaget dragit av 5 mnkr. Bolaget hade dock valt att låta skulden (reversen) vara kvar i årsredovisningen, eftersom tvisten enligt köpeavtalet skulle avgöras genom ett skiljedomsförfarande.

Eftersom styrelsen bedömde att säljaren inte skulle kunna betala skadeståndskravet eller någon ränta på skadeståndskravet, bokförde bolaget varken någon skadeståndsfordran eller någon räntefordran.

2.3 Revisorsinspektionens bedömning

Av ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt ISA p. 15 följer att det är nödvändigt för revisorn att förhålla sig professionellt skeptisk för att kunna bedöma revisionsbevisen kritiskt, t.ex. vid svar på förfrågningar till företagsledningen. [2] Detta innebär dessutom att revisorn ska överväga tillräckligheten och ändamålsenligheten i de inhämtade revisionsbevisen för att därefter bedöma om det är nödvändigt att utföra särskilda åtgärder för att bekräfta ledningens svar på revisorns frågor.

A-son godtog styrelsens bedömning att någon ränta på reversen inte skulle bokföras.

Hans analys i detta avseende synes till väsentlig del ha baserat sig på de bedömningar som bolagets ledning hade gjort. Det framgår inte av revisionsdokumentationen eller av hans yttranden på vilket sätt han testade rimligheten och riktigheten av bolagsledningens bedömning. Det framgår inte heller om han vidtog några utökade granskningsåtgärder för att bekräfta bedömningen. Genom att okritiskt acceptera bolagsledningens bedömning har han brustit i sin professionella skepticism.

Som en följd av detta hade A-son inte tillräckliga revisionsbevis för att godta bolagets redovisning i detta avseende, dvs. att bolaget inte hade bokfört upplupna räntekostnader till säljaren. Genom att likväl godta årsredovisningarna för räkenskapsåren 2014–2017 har han åsidosatt god revisionssed.

A-son godtog styrelsens bedömning att bolaget hade en skadeståndsfordran på säljaren. Förekomsten av en sådan skadeståndsfordran utgjorde en omständighet som bolaget skulle ha upplyst om i sina förvaltningsberättelser under rubriken Väsentliga händelser. När så inte skedde skulle A-son ha påtalat detta. Genom att godta årsredovisningarna för räkenskapsåren 2014–2017 har han åsidosatt god revisionssed.

3 Dnr 2018-1064

Ärendet avser A-sons uppdrag som revisor i ett aktiebolag (nedan kallat holdingbolaget) som bl.a. ägde och förvaltade värdepapper. Utredningen har omfattat A-sons revision av holdingbolaget för räkenskapsåren 2013–2016. A-son ingick även i revisionsteamet för räkenskapsåret 2012, men var då inte påskrivande revisor.

Vid upprättande av årsredovisningen för år 2013 tillämpades uttalanden och allmänna råd från Bokföringsnämnden. För räkenskapsåren 2014–2016 tillämpades Bokföringsnämndens allmänna råd K2. [1] Revisionsberättelserna för samtliga räkenskapsår är utan modifiering, upplysning eller anmärkning.

Omfattningen av holdingbolagets verksamhet framgår i nedanstående tabell (belopp i mnkr).

Räkenskapsår20122013201420152016
Omsättning00000
Resultat efter finansiella poster96,64,3–0,11,73,4
Balansomslutning103,2101,8103,2102,4105,1
Totalt eget kapital97,4101,7103,2102,3105,0

3.1 Bakgrund

Av anmälan från Ekobrottsmyndigheten och av revisionsdokumentationen framgår bl.a. följande.

Holdingbolaget förvärvade under år 2012 åtta procent av aktierna i S-bolaget för en köpeskilling om 101,5 mnkr. Också S-bolaget var ett holdingbolag. Den enda tillgången av någon betydelse i S-bolaget utgjordes av 80,8 procent av aktierna i ett annat aktiebolag (nedan kallat fondbolaget). Detta aktieinnehav var bokfört till 9,6 mnkr.

Under räkenskapsåret 2013 inrättades en ny koncernstruktur där ett moderbolag bildades (nedan kallat moderbolaget). Aktieägarna i fondbolaget erbjöds att teckna aktier i det nybildade moderbolaget. Inför denna nyteckning delade S-bolaget ut sina aktier i fondbolaget till S-bolagets aktieägare. Det bokförda värdet av de utdelade aktierna uppgick till ca 9,4 mnkr. Moderbolaget gjorde sedan en nyemission som betalades genom tillskjutande av apportegendom, i detta fallet aktieinnehavet i fondbolaget. Moderbolaget ägde efter denna transaktion 100 procent av aktierna i fondbolaget och fondbolagets tidigare ägare erhöll istället ägarandelar i moderbolaget. Efter dessa transaktioner ägde holdingbolaget 6,31 procent av aktierna i moderbolaget.

Under räkenskapsåren 2015 och 2016 planerade moderbolaget en börsintroduktion. I samband med detta upprättade A-banken den 21 juni 2016 ett dokument, betecknat IPO considerations, som enligt dokumentets inledning utarbetades för klientens interna bruk. Av dokumentet framgår bl.a. följande ”In preparing this presentation, we have relied upon and assumed, without independent verification, the accuracy and completeness of all information available from public sources or which was provided to us by or on behalf of the client or which was otherwise reviewed by us.”. Banken uppskattade moderbolagets värde till 2 100–2 500 mnkr. Den 23 januari 2017 genomförde A-banken och B-banken en ”Valuation update” och uppskattade då värdet till 1 100–1 300 mnkr. Under revisionen av räkenskapsåret 2016 fattade en myndighet ett beslut, riktat mot moderbolaget, som begränsade dess möjligheter att vara verksamt inom sitt marknadsområde.

3.2 Finansiella anläggningstillgångar (för samtliga räkenskapsår)

Det bokförda värdet på holdingbolagets aktieinnehav i S-bolaget uppgick för räkenskapsåret 2012 till 101,5 mnkr. För räkenskapsåren 2013–2015 uppgick holdingbolagets aktieinnehav i S-bolaget och moderbolaget till 101,5 mnkr och för räkenskapsåret 2016 till 104,1 mnkr, vilket i princip motsvarade holdingbolagets hela balansomslutning.

Revisionsdokumentationen består av bl.a. kontosammanställningar och arbetsprogram. Stegen i granskningsprogrammet är besvarade med U.a. (utan anmärkning). Efter granskningsåtgärden Aktier och andelar i koncernföretag finns anteckningar om aktieinnehav i andra bolag. I dokumentationen för räkenskapsåren 2013 och 2014 finns bl.a. ett aktieöverlåtelseavtal rörande åtta procent av ägandet i S-bolaget, årsredovisningar samt bolagsformalia i samband med en omstrukturering inom koncernen. I dokumentationen för räkenskapsåret 2013 finns även ett dokument, ställt till holdingbolagets styrelse och rubricerat Ägarstöd i samband med förvärv, med en bilagd prognos och avkastningsvärdering (nedan kallad prognosberäkning). Dokumentet är undertecknat av huvudägaren och enda styrelseledamoten M.B. I dokumentationen för år 2015 finns ett dokument, som är betecknat IPO considerations. Dokumentet som gäller moderbolaget är upprättat av A-banken den 21 juni 2016. Slutligen finns det i dokumentationen för räkenskapsåret 2016 en ”Valuation update”, upprättad av A-banken och B-banken och daterad den 23 januari 2017.

I revisionsdokumentationen för respektive räkenskapsår finns ett arbetsblad som är rubricerat Slutsatser kring årets granskning.

För räkenskapsåren 2013–2015 har antecknats att det inte hade skett några större förändringar mot föregående år och att underlaget för det långsiktiga värdepappersinnehavet bestod av styrelsens prognosberäkning. Av arbetsbladen framgår vidare att A-son hade talat med styrelseledamoten M.B. och att denne vidhöll sin långsiktiga värdering av aktieinnehavet. I arbetsbladen anges också att holdingbolaget hade ett starkt kapital som var placerat i andra långsiktiga värdepapper utan några skulder eller utomstående intressenter utöver aktieägarna och att alla parter var väl insatta i bolagets verksamhet.

I arbetsbladet för räkenskapsåret 2013 har det antecknats att A-son hade närvarat vid föregående års revision. Eftersom det i den revisionen hade gjorts en bedömning av värderingen och av investeringen i moderbolaget ansåg han, enligt anteckningen, att det inte förelåg några större förändringar mot föregående år.

Arbetsbladet för räkenskapsåret 2015 innehåller en anteckning om att det inte fanns några större orsaker att ifrågasätta A-bankens värdering av moderbolaget.

I arbetsbladet för räkenskapsåret 2016 har det antecknats att A-banken och B-banken hade följt upp värderingen av moderbolaget från juni 2016 med en uppdaterad värdering den 23 januari 2017. Deras förslag till värdering var på mellan 1 100–1 300 mnkr. Enligt arbetsbladet hade A-son också diskuterat värderingen med styrelseledamoten M.B. M.B. hade ansett att värdet hade gått ner men han hade framhållit att det kunde bli aktuellt att kräva skadestånd med anledning av det ovan, i avsnitt 3.1 omnämnda, myndighetsagerandet. A-son ansåg att det inte fanns några större orsaker att ifrågasätta bankernas värdering. Han noterade samtidigt att värdet var lägre med mellan 356 och 556 mnkr men att förväntade processer kunde komma att returnera en del kapital.

3.3 Revisorns uppgifter

A-son har uppgett följande.

Räkenskapsåret 2013

Under år 2012 deltog han i revisionsteamet och var då med i revisionsplaneringen, granskningen och avstämningarna gällande revisionens slutsatser.

Styrelsen upprättade ett dokument, rubricerat Ägarstöd i samband med förvärv och daterat den 14 maj 2012. Han läste detta dokument och bedömde värderingen enligt bilagan till dokumentet. Bilagan, som utgjorde en prognosberäkning, hade upprättats av M.B. och byggde på information om fondbolaget som M.B. hade erhållit från fondbolagets ledning.

I sin prognosberäkning hade M.B. räknat utifrån rimliga antaganden om fondbolagets värde. Eftersom värderingen baserade sig på framtida värden uppgick värdet år 2014 till 1 500 mnkr. I värderingen från A-banken användes liknande antaganden. Han granskade beloppen i prognosberäkningen och ansåg att de var rimliga.

Det bedömdes inte föreligga någon större skillnad mot investeringen år 2012 kontra 2013. Eftersom investeringen var en långsiktig placering och det mellan åren 2012 och 2013 inte inträffade några större händelser, bedömde han värdet av aktierna på samma sätt som vid 2012 års granskning.

Räkenskapsåret 2014

Enligt den prognos som M.B. hade upprättat skulle provisionsnettot för moderbolaget uppgå till 201 mnkr. Det kom emellertid att uppgå till 141 mnkr. Omsättningen låg på 440 mnkr istället för planerade 230 mnkr; detta berodde på att moderbolaget under räkenskapsåret 2014 genom apportemission hade förvärvat ett ytterligare bolag, vilket hade ändrat kapitalbasen och omsättningen.

Aktierna i moderbolaget bedömdes vara ett långsiktigt innehav och förvärvet var en del av denna expansion. Det ytterligare bolaget hade i samband med apportemissionen värderats till lägst 250 mnkr. Eftersom apportemission inte sker till ett marknadsvärde bedömde han att aktierna i moderbolaget var värda mera än tidigare.

Räkenskapsåret 2015

M.B. hade i den prognosberäkning som hade upprättats år 2012 bedömt att moderbolaget skulle komma att göra en bruttovinst på 117 mnkr år 2014. Vinsten uppgick emellertid till 98 mnkr år 2015 (ett år senare) vilket är något lägre, men samtidigt ska man beakta att prognosberäkningen utgick från uppgifter från säljarna som M.B. hade erhållit i samband med att prognosberäkningen upprättades. Under den period som han genomförde revisionen av räkenskapsåret kom A-banken fram till ett värde på moderbolaget om 2.100–2.500 mnkr.

Han fann inte något skäl att ifrågasätta de värderingar som A-banken och B-banken hade gjort. En värdering utförd av en av de fyra stora välrenommerade bankerna är ett starkt revisionsbevis. Han har svårt att tro att medlemmarna i A-bankens team enbart lyssnade på ledningen för moderbolaget utan att göra någon ytterligare granskning.

Han tog också del av ytterligare material vid värderingen vilket gjorde att han såg värderingsintyget som ett starkt revisionsbevis.

Räkenskapsåret 2016

Eftersom han vid de granskningar som skett under åren 2015 och 2016 fick värderingar från A-banken (2015) samt A-banken och B-banken (2016), så återkom han vid revisionen av räkenskapsåret 2016 inte till den ursprungliga värderingen.

Holdingbolaget hade år 2012, vid investeringen, gjort bedömningen att fondbolaget (sedermera moderbolaget) skulle vara värt 1.500 mnkr. I samband med värderingen som A-banken gjorde under år 2016 kom banken fram till en värdering om 2.100–2.500 mnkr. Det motsvarade en värdeökning på 40 – 60 procent vilket fick anses vara bra och i linje med vad styrelsen hade förväntat sig. Om moderbolaget hade börsintroducerats, kunde värdet ha blivit ännu högre. Sedan moderbolaget hade fått sitt verksamhetstillstånd indraget, gick värdet på bolaget ner men eftersom utfallet av olika processer ännu inte är klara vet man inte om moderbolaget kommer att erhålla något skadestånd.

Att det upprättades en uppföljningsvärdering berodde på att moderbolaget planerade en börsintroduktion och då brukar bolag göra en uppföljning var sjätte månad. I detta fall angavs det i värderingen att bolagets värde hade gått ner men samtidigt angavs att det fanns en osäkerhet på grund av de negativa rapporterna i media. Han läste värderingen och kom fram till att den var ett starkt revisionsbevis.

Bolaget hade inte heller några utomstående intressenter och kunde inte påföras mervärdesskatt, sociala avgifter, källskatt eller inkomstskatt, eftersom det var ett holdingbolag som ägde aktier i ett onoterat bolag. Det var helt finansierat av eget kapital och hade inga utomstående skulder, något som också minskade riskerna.

3.4 Revisorsinspektionens bedömning

För samtliga räkenskapsår motsvarade posten Finansiella anläggningstillgångar i stort sett hela balansomslutningen i holdingbolaget. Värderingen av posten var därmed av avgörande betydelse för årsredovisningarna. Det fanns därför anledning för A-son att ägna värderingsfrågan särskild uppmärksamhet.

För att kunna förlita sig på den prognos och avkastningsvärdering som hade upprättats inför förvärvet år 2012 skulle, enligt Revisorsinspektionens bedömning, A-son vid revisionen för räkenskapsåren 2013–2015 ha granskat rimligheten och riktigheten i de antaganden som prognosberäkningen byggde på. Det framgår inte av revisionsdokumentationen eller av hans yttranden att han utförde några granskningsåtgärder av detta slag. Vad A-son har anfört om att M.Bs prognosberäkningar var rimliga, eftersom A-banken flera år senare använde ungefär samma antaganden föranleder ingen annan bedömning.

A-son har i sin dokumentation för räkenskapsåren 2015 och 2016 och i sina yttranden hänvisat till de värderingar av moderbolaget som utfördes av A-banken (2016) samt gemensamt av A-banken och B-banken (2017). Av dokumentet IPO considerations framgår dock att det dokumentet var avsett för internt bruk och att A-banken inte hade utfört någon oberoende verifiering av riktigheten och fullständigheten av den information som hade tillhandahållits banken. Dokumenten från år 2017 var en uppdatering av den värdering som hade genomförts år 2016 och alltså inte heller avsedda för externt bruk. Mot bakgrund av att dokumenten inte vara avsedda för externt bruk och att bankerna inte hade genomfört någon oberoende verifiering utgjorde de inte ensamma tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis.

A-sons granskning av posten Finansiella anläggningstillgångar var därmed inte tillräcklig för något av de fyra här angivna räkenskapsåren. Eftersom posten var väsentlig för samtliga dessa räkenskapsår innebar den bristfälliga granskningen att han saknade grund för att tillstyrka fastställandet av bolagets resultat- och balansräkningar. Genom att ändå göra det har han åsidosatt god revisionssed.

Av ISA 200 p. 15 följer att det är nödvändigt för en revisor att förhålla sig professionellt skeptisk för att kunna bedöma revisionsbevisen kritiskt, t.ex. vid svar på förfrågningar ställda till företagsledningen. Detta innebär dessutom att revisorn ska överväga tillräckligheten och ändamålsenligheten i de inhämtade revisionsbevisen för att därefter bedöma om det är nödvändigt att utföra särskilda åtgärder för att bekräfta ledningens svar på de ställda frågorna.

Vid sin revision av räkenskapsåren 2013–2015 baserade A-son till väsentlig del sina slutsatser angående de finansiella anläggningstillgångarnas värde på de bedömningar som holdingbolagets företagsledning hade gjort. Vid revisionen av räkenskapsåren 2015 och 2016 hade han även tillgång till information från en respektive två externa aktörer, A-banken och B-banken.

I kravet på professionell skepticism ligger bl.a. att revisorn ska ifrågasätta tillförlitligheten av den information som inhämtas från företagsledningen. Det har i detta fall inte framgått av vare sig A-sons revisionsdokumentation eller hans yttranden huruvida han gjorde några egna beräkningar eller på annat sätt, t.ex. genom utökade granskningsåtgärder, prövade rimligheten och riktigheten av de uppgifter och de bedömningar som företagsledningen lämnade honom.

I kravet på professionell skepticism ligger också att revisorn måste, utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, överväga tillräckligheten och ändamålsenligheten i inhämtade revisionsbevis. Dokumenten från bankerna var avsedda för moderbolagets interna bruk och innehöll ingen oberoende verifiering av de uppgifter från bl.a. moderbolaget som låg till grund för dokumenten. Såvitt framgår av revisionsdokumentationen och A-sons yttranden beaktade han inte dessa omständigheter vid sin revision.

Revisorsinspektionen finner därför att A-son genom att okritiskt acceptera revisionsbevis från företagsledningens och andra externa aktörer har brustit i sin professionella skepticism.

4 Sammanfattande bedömning och val av disciplinär åtgärd

Det har i ärendet kommit fram flera brister i A-sons revisionsarbete. Han har i ett bolag godtagit att bolaget inte bokfört eller på annat sätt redovisat de räntekostnader som hänförde sig till en av bolaget undertecknad revers. Han har inte, såsom han bort, påtalat att förvaltningsberättelserna saknade upplysning om en skadeståndsfordran som bolaget styrelse ansåg att bolaget hade. För ett annat bolag har han för samtliga aktuella räkenskapsår inte utfört någon godtagbar granskning av värderingen av posten Finansiella anläggningstillgångar. Vidare har han vid sin granskning av båda bolagen brustit i professionell skepticism.

A-son har härigenom åsidosatt sina skyldigheter som revisor och ska därför meddelas en disciplinär åtgärd. Det som läggs honom till last är allvarligt, särskilt med beaktande av att han för ett av bolagen under flera år har tillstyrkt fastställande av bolagets resultat- och balansräkningar utan att ha grund för det. Han ska därför, med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883), ges en varning.

FARs kommentar

RI understryker allt oftare i sina bedömningar revisorns skyldighet att förhålla sig professionellt skeptisk. Oftast handlar det om att revisorn i alltför hög grad anses ha förlitat sig på företagsledningens egna uppgifter. Det är därför värt att notera att i dnr 2018-1064 ansågs inte externa revisionsbevis i form av värderingsutlåtanden utfärdade av banker vara tillräckliga eller ändamålsenliga revisionsbevis, då de grundades på information från företaget till banken som banken inte hade verifierat och då de var avsedda för internt bruk.

  • [1]

    För räkenskapsåren 2014 och 2015 tillämpades Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2008:1) Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2) och för räkenskapsåret 2016 tillämpades Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) Årsredovisning i mindre företag (K2).

  • [2]

    Sedan den 17 juni 2016 anges även i 9 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551) att granskningen ska utföras med professionell skepticism.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%