Innehåll

Beslut från Revisorsnämndens disciplinnämnd

Dnr 1994-443

(28 januari 1997)

En revisor i två aktiebolag, moder- och dotterbolag, har inte anmärkt i revisionsberättelsen på allvarliga brister i bolagens redovisning. Revisorsnämnden har bedömt att revisorn därmed allvarligt åsidosatt god revisionssed. (Varning.)

Bakgrund

Åklagarmyndigheten i Stockholms har till den förutvarande tillsynsmyndigheten för auktoriserade och godkända revisorer, Kommerskollegium (KK), inkommit med en anmälan beträffande auktoriserade revisorn F, varefter Revisorsnämnden(RN) har övertagit ärendet. I enlighet med övergångsbestämmelser till revisorslagen ska ärendet prövas enligt äldre bestämmelser. Detta innebär att de disciplinära påföljder som kan komma i fråga är varning eller upphävande av auktorisationen respektive godkännandet.

Företrädare för två av Fs klientbolag, moder- respektive dotterbolag, har dömts för bokförings- och gäldenärsbrott. F har som vald revisor i bolagen lämnat revisionsberättelser avseende ett av räkenskapsåren (1990) under vilka brotten begicks. Härvid har F inte framställt några anmärkningar mot bolagens bokföring. I brottmålet har framkommit att den bokföringsskyldighet som ålegat bolagen har åsidosatts på sådant sätt att rörelsernas förlopp och ställning inte i huvudsak kunnat bedömas. I moderbolaget har bokföringen inte skett löpande och väsentliga verifikationer saknas. Till exempel saknas underlag i bokföringen avseende bolagets förvärv av aktierna i dotterbolaget om 1 mkr. Aktieförvärvet skall ha finansierats med medel som företagsledaren lånat privat. Verifikationer som visar att aktierna betalats samt verifikationsunderlag på reversskuld saknas. Ett kassaunderskott med drygt 25 000 kronor har omförts som skuld till företagsledaren utan verifikationsunderlag. Inte heller i dotterbolaget har bokföringen skett löpande och väsentliga verifikationer saknas. Till exempel har 1 mkr bokats som uttag från bank, med fordran moderbolag som motkonto. Underlag som förklarar vad transaktionen avser saknas.

F har anfört bl.a. följande. Bokföringen i bolagen har skett med eftersläpning vilket påtalats muntligen för bolagens företrädare. Han bedömde att det inte fanns anledning att anmärka på det i revisionsberättelserna på grund av dels det fåtal verifikationer som fanns i verksamheterna, dels att det under 1990 inte var någon svårighet att överblicka bolagens resultat och ställning. Förvärvet av dotterbolaget har skett genom att företagsledaren privat lånat 1 mkr av en bekant och till säljaren överlämnat pengarna för aktierna. En revers upprättades mellan företagsledaren och moderbolaget. Betalningen för förvärvet gick således inte genom bolagets konto. Detta är förmodligen orsaken till att förvärvet bokförts på en bokföringsorder först i bokslutet. Inga avräkningsnotor eller reverser har satts in i bokföringen eftersom de är originalhandlingar. Originalhandlingarna – reversen mellan företagsledaren och bolaget samt avräkningsnotorna där säljaren kvitterat köpeskillingen – har förvarats i en särskild mapp som underlag för bokföringen. Samtliga underlag finns och har presenterats för honom. Eftersom han försäkrat sig hos både köpare och säljare om att transaktionerna gjorts på beskrivet sätt samt förevisats originalhandlingarna, bedömde han att bristerna inte var så väsentliga att han borde anmärka på dem i revisionsberättelsen. Kassaunderskott förelåg vid årsskiftet på grund av att utbetalningar som företagsledaren gjort med privata medel har bokförts under kassakontot. Att utläggen rätteligen skulle bekostas av verksamheten framgick av verifikationer som F granskat. Vad gäller uttaget om 1 mkr i dotterbolaget har F anfört att det rätteligen borde ha bokförts som fordran på närstående bolag. Pengarna lånades aldrig ut till moderbolaget utan till ett systerbolag, men de återbetalades före räkenskapsårets utgång.

RNs bedömning (plenum)

”Av utredningen framgår att bolagens bokföring varit behäftad med allvarliga brister. Dessa har bl.a. bestått i att underliggande verifikat saknats avseende bokföringsposter av betydande belopp. Enligt 5 § bokföringslagen skall bokföringen för varje affärshändelse grundas på handling som härrör från affärshändelsen eller särskilt upprättats med uppgifter om denna (verifikation). Har den bokföringsskyldige tagit emot handling om affärshändelsen, skall denna handling användas som verifikation. Om det är påkallat med hänsyn till arten av mottagen handling, får bokföringen istället grundas på särskilt upprättad hänvisningsverifikation. Fs resonemang om att underlagen för aktieförvärvet inte satts in i bokföringen på grund av att de utgjorts av originalhandlingar kan inte godtas eftersom det i bokföringen kunde ha infogats kopior av originalhandlingarna eller i vart fall en särskilt upprättad hänvisningsverifikation. RN bedömer att bolagets redovisning på ett så markant sätt avvikit från bokföringslagen att underlåtelse att anmärka i revisionsberättelsen utgör ett allvarligt åsidosättande av god revisionssed.

Med stöd av 23 § andra stycket förordningen om auktorisation och godkännande av revisorer meddelar RN F varning.”

Kommentar

Av beslutet framgår att RN grundat beslutet om varning på att bolagets redovisning på ett markant sätt avvikit från bokföringslagen. RN har särskilt kommenterat de bristande underlagen för väsentliga bokslutsposter, vilket torde omfatta huvuddelen av de förhållanden SKM haft synpunkter på.

I beslutet har RN fört ett resonemang som har sin utgångspunkt i vad som är uttryckligen stadgat i 5 § bokföringslagen. Här kan dock ytterligare ledning hämtas från Bokföringsnämndens rekommendation BFN R3, räkenskapsmaterial och dess arkivering. Av denna framkommer att allt räkenskapsmaterial ska arkiveras samt att avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa rörelsens ekonomiska förhållanden ska behandlas som räkenskapsmaterial ur arkiveringssynpunkt.

Henry Åkerlund

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%