Innehåll

Beslut från Revisorsnämndens disciplinnämnd

Dnr 1995-679

(26 mars 1998)

En grupp bolag har under en följd av år förvärvat ett stort antal skalbolag. Bolagsgruppen och skalbolagen hade samma revisor. Från början biträdde revisionsbyrån bolagen med upprättande av årsredovisningarna, men upphörde med detta när byrån började få svårigheter att få betalt för sitt arbete. Detta fick till följd att flertalet bolag fortsättningsvis inte upprättade årsredovisningar. Revisorn påtalade denna brist muntligen för bolagens företrädare. Revisorn har vidare i en revisionberättelse uttryckt osäkerhet om värderingen av aktier i ett dotterbolag och i en särskild skrivelse ifrågasatt förvärv av ytterligare skalbolag. Trots att någon förbättring inte skedde lät han sig väljas till revisor i nya skalbolag. Revisorsnämnden har inte funnit anledning att kritisera revisorn för detta, men har ansett att revisorn borde ha skriftligen erinrat bolagen om skyldigheten att upprätta årsredovisning, och om det inte gett resultat, ha avsagt sig uppdragen. (Varning.)

Bakgrund

Revisorsnämnden (RN) har prövat auktoriserade revisorn Es revisionsinsats i en grupp bolag som från slutet av 1980-talet till och med 1992 förvärvade ett stort antal s.k. skalbolag. E valdes successivt som revisor även i de tillkommande dotterbolagen. Alla bolag kontrollerades av samma ägare. Verksamheten bedrevs i fem koncerner om totalt ca 120 bolag och bestod huvudsakligen i utveckling och försäljning av anläggningar för vattenrening. Bolagen har under 1992 och 1993 försatts i konkurs. Den advokat som förordnats som konkursförvaltare i så gott som samtliga bolag har i sina förvaltarberättelser, av vilka RN tagit del av tre, redogjort för omständigheter som föranlett RN att närmare granska Es revisionsinsatser.

E har bl.a. anfört att han började arbeta med den aktuella bolagsgruppen i mitten av 1980-talet. Inledningsvis arbetade han som assistent. Han erhöll sin auktorisation 1989 och valdes som revisor i moderbolagen under åren 1989 och 1990 och därefter successivt i dotterbolagen i takt med att dessa förvärvades. Bolagsgruppen hade inledningsvis tillräckliga resurser för att själva sköta den löpande redovisningen. Årsredovisningarna upprättades med hjälp av anställda på den revisionsbyrå där E vid den tiden var anställd. Våren 1991 hade revisionsbyråns fordran för dessa tjänster vuxit till en sådan nivå att byråns ledning förbjöd vidare biträde. Detta fick till följd att bolagen, med några få undantag, inte har avlämnat årsredovisningar efter 1990. E har vid sina kontakter med bolagens företrädare vid flera tillfällen muntligen påtalat bl.a. deras skyldighet att upprätta årsredovisningar. Som ett led i skalbolagsuppläggen överläts olika projekt inom bolagsgruppen till de nya dotterbolagen. De överlåtna projekten var enligt E svåra att värdera. Han hade följt bolagsgruppen under flera år och tidigare kunnat konstatera att flera anläggningar uppförts med ett bra ekonomiskt utfall. Inledningsvis var det heller inte några svårigheter att granska överlåtelserna. Efter utgången av år 1990 har dock förvärven av skalbolag och därmed sammanhängande transaktioner inte kunnat granskas såsom tidigare. I sin revisionsberättelse för ett av moderbolagen avseende år 1990 har E därför uttryckt viss osäkerhet angående värderingen av posten aktier i dotterbolag. I december 1991 har han vidare i en särskild skrivelse till bolagens företrädare ifrågasatt ytterligare förvärv av skalbolag. E har trots detta åtagit sig uppdragen som revisor i de härefter förvärvade bolagen. Hans skäl var att han ville ha fortsatt kontroll över bolagsgruppen.

RNs bedömning (plenum)

”RN har vid sin prövning att ta hänsyn till stadgandet i 22 § tredje stycket lagen (1995:528) om revisorer (revisorslagen) enligt vilket en revisor inte får meddelas varning eller erinran om det som läggs revisorn till last inträffat mer än fem år innan revisorn beretts tillfälle att yttra sig i ärendet. E fick del av RNs första föreläggande den 28 augusti 1995. Händelser som inträffat före den 28 augusti 1990 kan därför inte läggas till grund för någon av nu nämnda påföljder.

Bolagsgruppen har förvärvat ett betydande antal bolag vars huvudsakliga tillgångar utgjorts av likvida medel delvis hänförliga till obeskattade vinster (skalbolag) i syfte att med dessa medel finansiera moderbolagens kostnadskrävande verksamhet. Även om s.k. skalbolagsupplägg kan innebära utnyttjande av skattelag i strid med lagstiftningens syfte är förfarandet inte generellt sett olagligt. Skalbolagsupplägg och andra liknande transaktioner måste dock självfallet redovisas på ett korrekt sätt och ställer vidare höga krav på ordning och reda i de berörda bolagen. Som en följd härav ökar även kraven på revisorns insatser.

Enligt E försämrades möjligheterna att granska skalbolagsförvärven och därmed sammanhängande transaktioner efter utgången av år 1990. Bolagen upprättade, med få undantag, inte några årsredovisningar. Han började ifrågasätta bolagsgruppens vidare förvärv av skalbolag. Han har emellertid fortsatt att åta sig uppdragen som revisor i de bolag som förvärvades till och med år 1992.

Av 10 kap. 2 § fjärde stycket aktiebolagslagen (1975:1385) framgår att till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av moderbolagets revisorer. Mot bakgrund av detta stadgande ifrågasätter RN i och för sig inte att E fortsatt åtagit sig revisionsuppdrag i de efterhand förvärvade dotterbolagen. Den omständigheten att varken dessa eller moderbolagen fullgjorde sina skyldigheter i bokföringshänseende borde emellertid ha föranlett E att agera kraftfullt. E har hävdat att han upprepade gånger muntligen har påtalat för bolagens företrädare att de var skyldiga att upprätta årsredovisningar. Enligt RNs uppfattning är detta inte tillräckligt. Eftersom bolagen uppenbarligen inte efterkom hans muntliga anmärkningar skulle han i enlighet med god revisionssed skriftligen ha erinrat bolagen om deras skyldighet och – om inte heller detta haft någon effekt – avsagt sig uppdragen. Med hänsyn till omständigheterna kring den verksamhet som bedrevs i de aktuella koncernerna bedömer RN Es underlåtelse att agera på ett kraftfullt sätt som allvarlig.

E har på ett allvarligt sätt åsidosatt sina skyldigheter som revisor. Med stöd av 22 § andra stycket revisorslagen meddelar RN E varning.”

Kommentar

RN har i sitt beslut beskrivit den ifrågavarande företagsgruppens verksamhet mer utförligt än vad som framkommer av referatet ovan. På grund av preskriptionsregeln i 22 § 3 st. revisorslagen begränsas emellertid RNs disciplinära prövning till revisorns agerande då dotterbolagen inte avgav några årsredovisningar. Trots detta har RN än en gång funnit det motiverat att i sitt beslut göra ett uttalande om skalbolagsupplägg i relation till skattelagstiftningens syften (jfr. FAR INFO 1998:196, fall 1 [fall 109 ovan]).

Det RN lagt till grund för att meddela revisorn varning är sålunda att han inte agerat tillräckligt kraftigt för att söka förmå företrädarna för dotterbolagen att upprätta årsredovisningar. RN har här ansett att underlåtelserna i dessa avseenden borde ha föranlett revisorn att avge skriftliga erinringar till bolagen – härmed avser RN förmodligen erinringar till styrelse och verkställande direktör i enlighet med 10 kap. 11 § aktiebolagslagen. RN anser vidare att bolagens underlåtelser slutligen borde ha föranlett revisorns avgång.

I kommentarer i FAR INFO har jag flera gånger tidigare hävdat uppfattningen att revisorns plikt att avgå i situationer som denna, numera inte borde aktualiseras eftersom Patent- och registreringsverket har fått nya påtryckningsmedel mot bolag som inte avger årsredovisning i tid.

Henry Åkerlund

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%